Jag tycker du förenklar det som gör att protagonisterna går galan i båda berättelserna, det är inte bara att Arthur Jermyn har "orent blod" i ådrorna utan det är något inte omänskligt (om än närmänskligt eftersom fertil avkomma kunde skapas). Sedan tar berättelsen upp att hela hans familj lider av psykiska problem, som man lätt kan tolka (o troligen var HPL:s intentioner) som kommande av från att korsningen medför vissa otrevliga följder, så Arthur börjar hela historien med väldigt låg mental balans.Jag vill mena att "du är inte alls den aristokrat du trodde, för du har orent blod" inte är något som träffar så hårt i de flesta rollspelande nutidsmänniskor. Medan "något främmande och onaturligt kommer in i dig och förtär dig" uppenbart är aktuellt (bara att se GMO-debatten).
I Råttorna i murren så lider Delapore av att han hör råttor i muren som ingen annan människa (men hans katter) kan höra, innan de finner gången ner till den underjordiska staden, och finner rester av saker som indikerar ytterst otrevliga saker. Delapore går galen där, inte för att inser att han är ättling till de som levde här o att de var kannibaler, utan det bara sker (antar jag) p.g.a. någon typ av familjeförbannelse eller spirituell smitta som kommer upp när han är i den "rätta" miljön.