Nekromanti Historiska berömdheter som SLP

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,053
Location
Port Kad, The Rim
Hur vanligt är det att ni låter historiska berömdheter dyka upp i era kampanjer. I mitt gäng är det hyfsat vanligt; vi har i olika kampanjer bland annat mött:

SPACE 1889
Oscar II
kronprins Gustaf
Salomon August Andrée
Alfred Nobel
Kejsar Wilhelm II
Vladimir Ilitj Uljanov (Lenin)

ROM-KAMPANJ
kejsar Vespasianus
Apollonius

EUROPEISK WW2-KAMPANJ
Hermann Göring

STILLA HAVS-WW2-KAMPANJ
Douglas MacArthur

PULP-ACTION-TRETTIOTALSKAMPANJ
Leo Trotskij
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Hur vanligt är det att ni låter historiska berömdheter dyka upp i era kampanjer.
Inte speciellt, men det händer. Ofta är de dock hämtade från verkligheten till en annan miljö och ibland byter jag namn på dem. Vissa av dem är i gränslandet mellan verkliga och fiktiva personer.

Några exempel:

Hermann Göring (Riverworld)
Ivan Kozhedub (Freelancer)
Felix Wankel (Freelancer och en kommande fantasykampanj)
Nicola Tesla (Så fort jag behöver en briljant men aningen udda vetenskapsman)
El Cid (I Star Wars)
Don Quixote (Som en aningen förvirrad men godhjärtad bifugur i en noirthriller)
William Bonney (En aningen westerninspirerad SF-greja)
Elvis (drösvis av dem i en humoristisk konspirationsgreja)
Kurtz (So what, jag är en total sucker för Heart of Darkness)
Shaka (En rebell i gränslandet mellan gud och människa i en fantasykampanj)
James Cook (En upptäcktsresande som spelarna korsade väg med vid ett antal tillfällen i en SF-kampanj)
Ernest Hemingway (Great white hunter i en fantasykampanj)
Aliester Crowley (Heck, man kan inte ha rollspelat i 20 år utan att ha honom med någon gång)
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,053
Location
Port Kad, The Rim
Aliester Crowley (Heck, man kan inte ha rollspelat i 20 år utan att ha honom med någon gång)
I den WW2-kampanj där spelarrollerna mötte Hermann Göring fick de vid ett tillfälle tag i en NKVD-agent som bar på papper som redogjorde för det förhör där MI6-agenten Ian Fleming tillkallade Alisteir Crowley för att skrämma Rudolf Hess till att prata. Denna händelse är historiskt korrekt: reality is stranger than fiction.
 

neowyn

Swordsman
Joined
19 Sep 2003
Messages
637
Location
Stockholm
jag håller just nu på att skriva en kampanj för västmark och där hade jag tänkt bland in en hel del historiska personer. Alla kanske inte kommer att vara jätte kända men det är kul att förankra det hela lite i historien, om inte annat så tycker jag som spelledare att det är lite extra roligt även om mina spelare inte vet om sambandet eller känner igen personen.
Jag brukar dock undvika att låte spelarna få ett allt för nära band med de historiska personerna utan de får finnas där i utkanten som en krydda och sedan låta hantlangare till dem agera i stället
 

Pom

Swashbuckler
Joined
23 Jun 2003
Messages
2,926
Location
Enskededalen
Jag körde en gång ett äventyr där spelarna var asagudar post-Ragnarök och rök ihop med en deifierad Hitler i en nassarna-vann-cyberpunk-gengångar-värld. Göring, Goebbels, Himmler och några till var olika slags boostade superodöda. En deifierad Wagner var med på ett hörn också, men inte som fiende.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Jag brukar i regel undvika det eftersom det är lite för lite lekfullhet och lite för mycket akademiker-spel för mig. Vill jag använda Nietzche i ett äventyr så försöker jag istället hitta på något eget som grundar sig på hans filosofi, än att bara ta med honom rakt upp och ner. På samma sätt kan jag ta med personer som helt klart är Alexander den Store, fast som är alver och heter något helt annat istället. Det kan vara lite fantasilöst med ett uppriktigt förhållande till historien, det är först när man placerar det i en ny kontext som man kan nå ett riktigt förhållande.

Men visst, jag har använt Louis Armstrong, Robert Johnson, William av Ockham, Houdini och Mata Hari i mitt dogmaspel Dixieland after Dark (om än i rätt fantasifulla omtolkningar), och jag har använt seriemördaren David Berkowitz (Son of Sam), Timothy Leary, Jeffrey Dahmer, Houdini (igen!), Nathan Bedford Forest och några grymma diktatorer (åtminstone Jorge Rafael Videla och Fulgencio Batista (men jag kommer inte riktigt på om rollpersonerna någonsin träffade dem)) i Kult, men då handlade det återigen om fantasifulla nidbilder och omtolkningar.

Det är möjligt att de är fler, men oftast handlar det bara om namedropping för att få fram en viss känsla, sedan byter jag ut förlagan mot något helt annat. Typ, jag har använt Hammurabi i ett friformsäventyr, men min SLP hade nog inget annat gemensamt med förlagan än namnet.
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
Jag brukar i regel undvika det eftersom det är lite för lite lekfullhet och lite för mycket akademiker-spel för mig.

Beror förstås på vad det är man spelar; i Western är det rätt vedertaget att man springer på historiska personer emellanåt.

--
Åke
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
"Beror förstås på vad det är man spelar; i Western är det rätt vedertaget att man springer på historiska personer emellanåt."

Precis. Detta är också det enda rollspel där jag använt mig av historiska personer som spelledarpersoner. Och det behöver inte vara några kändisar som Grant eller den gamle ärkeskurken Nathan Bedford Forrest utan kan lika gärna vara en historiskt korrekt Kansas-guvernör eller borgmästare. På många sätt kan det vara rätt häftigt att slänga in en och annan historisk person särskilt om det är någon som inte är så känd att alla omedelbart känner igen honom eller henne.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
"i Western är det rätt vedertaget att man springer på historiska personer emellanåt"

Bra poäng. Förresten var mitt förra inlägg rätt töntigt och snorkigt. Typiskt larvigt viktigpettrande. Det är ju kul med historiska personer.

Jag råkade bara tänka på de många äventyrsberättelser jag läste och såg på TV när jag var ung. De följde alltid en och samma mall:

1. Varje gång någon blev förminskad så hamnade de alltid, alltid alltid i ett spindelnät.

2. Varje gång någon åkte tillbaka i en tidsmaskin så hamnade de alltid, alltid alltid i någon av dessa världar:
A) Fullkomligt orealistisk Dinosaurievärld (det var kul).
B) Fullkomligt orealistisk Riddarvärld (det var också kul).
C) Fullkomligt snustorr och realistisk Franska Revolutionen-värld (det var trist).

Men så länge man inte kör 1. eller 2C. så är det okej.
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Tjaa, än sålänge så har det varit ganska sparsammt måste jag säga..
Den mest kände som varit med är nog, som du, Hemran Göring i W:tM....
 

Pendragon

Swashbuckler
Joined
5 Aug 2000
Messages
3,030
Location
Malmö, SKÅNE
Beror förstås på vad det är man spelar; i Western är det rätt vedertaget att man springer på historiska personer emellanåt.
Förslagsvis när rollpersonerna har slut på ammunition, eller på att annat sätt förhindrade att gå till historien, the Bob Ford way. :gremtongue:

/Joel - har sett för många spelare falla för frestelsen...
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
På många sätt kan det vara rätt häftigt att slänga in en och annan historisk person särskilt om det är någon som inte är så känd att alla omedelbart känner igen honom eller henne.

Vi ändrade faktiskt på sättet att avporträttera historiska SLP (från regelbokens 'gamla foton'-stil) just för att de skulle smälta in bättre bland alla fiktiva SLP.
Westernspelare har ibland en tendens att särbehandla historiska personer på ett sätt som deras rollpersoner logiskt sett inte borde göra - även om det kan vara förståeligt; visst känns det som en skillnad på att stöta på "den beryktade gunfightern Bob the Bastard" eller "den beryktade gunfightern Wild Bill Hickock"...

--
Åke
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Eftersom vi i regel spelar fantasy är historiska personer väldigt sällsynta. Då jag som spelledare någon gång använt någon har det mestadels varit i Vampire, och oftast bara som gestalter i olika kampanjpersonligheters förflutna. En av mina rollpersoner hade tex varit konkubin åt sultan Mahmud I av Osmanska riket, två SLP:er i Shanghai hade varit rådgivare åt Kublai Khan, och en tredje hade ett stort horn i sidan till Qin Shi Huangdi, den förste kejsaren av Kina, numera dödsrikets härskare. Överlag är jag som historiker väldigt fascinerad av möjligheterna att använda vår världs historia som bakgrundselement i rollspel, och just Vampire, med vampyrernas eviga liv, är oerhört tacksamt för ändamålet.

Men att använda historiska personer rakt av i spel har jag nästan aldrig gjort, och då jag gjort det har de varit såpass obskyra att spelarna definitivt inte känt till dem. Jag är väl inte helt bekväm med att använda alltför välkända personer, helt enkelt - det begränsar min dramaturgiska frihet för mycket. Däremot tar jag ju ofta inspiration till somliga karaktärer ur enskilda historiska personer och livsöden, men det är ju en helt annan sak.

Arbogastes var en got som ihop med en romersk höjdare i Frankrike gjorde uppror mot romarriket och intog Rom. De besegrades senare av Theodosius, Östroms kejsare, och romarriket var under en kort tid enat för allra sista gången.

En Vampire-kampanj jag spelledde tilldrog sig hela tusen år senare, i början av 1400-talet, i just den slovenska dalgång där Arbogastes utkämpat sin sista strid. Eller? Såklart inte. Han hade blivit vampyr, och hemsökt trakten sedan dess. Nu försökte han lära sig kontrollera krafterna i ett uråldrigt ruinfäste som använts av Tal'mahe Ra, den Svarta handen, som en del i en tämligen överentusiastisk plan för att krossa Byzans och ta hämnd på Theodosius rike.

Nova Premysl själv var inte en historisk person, men hon kunde mycket väl ha varit det. Hon var en tankfull och intelligent prinsessa av den tjeckiska Premysliddynastin, dotter till Böhmens konung Otokar I. På grund av sin intellektuella överbegåvning blev hon tidigt föremål för somliga vampyrers intresse, och gjordes omsider till vampyr av Dmitri Uljanov, en tämligen excentrisk men alltigenom sympatisk typ som tidigare varit del i hennes faders livgarde. En hel del av galenskapen i hans blod smittade av sig på henne, men hon fortfor ändå att vara en tämligen sympatisk liten blodsugare tills hon dödades av inkvisitionen i Prag mer än 200 år senare. Men inte ens nu lät världen henne vila - hon blev ett spöke, bundet vid Prags dystra gator och gränder in i vår tid.

Karel I (Karl IV), konung av Luxemburgdynastin i Böhmen och kejsare av Tyskromerska riket, figurerade i samma kampanj som Nova, men som en mer naturlig närvaro - han råkade helt enkelt vara kung då kampanjen tilldrog sig på 1340-talet.

Libusé är enligt en tjeckisk legend eller något drottningen som ska ha grundat Prag. Hennes roll i kampanjen var dock inte min förtjänst - det var WW som petade in henne i Transylvania by Night-modulen.

Meng Tian var en general under Qin Shi Huangdi (200-talet f.v.t) som anförtroddes ansvaret för byggandet av den kinesiska muren. Han begick senare självmord på grund av ett förfalskat brev från sin kejsare (som vid det aktuella tillfället låg död i en vagnslast rutten fisk), och nesan i detta kom honom att återfödas som vandöd. I Shanghai mot 2000-talets början, 2200 år senare, var han en väldigt tillbakadragen figur, till den grad att det spekulerades i huruvida han rentav försvunnit, men i krigen mot japanerna under 1930-talet var han en ytterst viktig, och jävligt mäktig, frontfigur för stadens vampyrer. Och jag bara måste spelleda en WoD-Shanghai-kampanj på 1930-talet omsider.

Att ha med självaste Timur Lenk tyckte jag var overkill i Vampire, men en vilsen och sinnesförvirrad operaskådis som spelat huvudrollen i den klassiska Tamerlane-operan alldeles för många gånger fungerade. Han traskade runt i Prag med kroksabel och pälsrock, fullt övertygad om att han var Timur Lenk som förvisats från Samarkand eller något i den stilen. Hans schizofrena verklighetsuppfattning höll knappast helt och hållet, men att påpeka det för honom var förenat med viss livsfara.

Vuj, vuj...det var nog alla, eller alla jag kan komma på just nu. Som vanligt blev det rätt långdraget. F'låt.

- Ymir, som spelat alldeles för lite historiska kampanjer
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Räknas bisarra avarter?

Mage: rollpersonerna fick hjälp av Nils Ferlins spöke.

Castle Falkenstein: Storviltjägaren Llewellyn Lloyd (vem vill åka till Indien och jaga tiger när man kan åka till exotiska Sverige och jaga björn?) och stortjuven Lasse-Maja var med-agenter i svenska säkerhetstjänsten. H C Andersen var en galen Bondskurk.

Marvel: Alltså, jag brukar ju skryta om den här kampanjen... :gremtongue: Den främsta inspirationen var nog Jan Guillous Hamilton-romaner med dess nästan-porträtt av kändisar, inklusive Guillou själv.
Christer Petterson var en av flera personer som försågs med en högteknologisk stridsrustning; det hela sponsrades bland annat av en hr Ulf Ekman , men var egentligen en plott från Stane Enterprises (skurk-företag i Marvel-serierna) för att etablera sig i Sverige.
Bert Karlsson var en alruna, en magisk android skapad av asaguden Loki. Ny Demokrati var en bieffekt av en Loki-plott för att kontrollera schlager-industrin.
De träffade aldrig Per-Albin Hanssons konserverade hjärna, men de såg den, i alla fall.

Erik
 
Top