Nekromanti Hjälp angående odöda arméer

[Draugluin]

Jag har ett problem, mina spelare är nu inbegripna i en fältkampanj och skall snart möta en nekromantiker och hans odöda armé(och förhoppningsvis besegra honom annars är Drunok ganska kört...).
Problemet är att jag inte vet riktigt hur man skall hantera en armé av odöda i en fältkampanj.
Ett skelett borde ju t.ex. inte få utmattning under ett slag och borde definitivt inte kunna fly om nekromantikern inte berordrar dem att göra det.
Sedan borde dom ha mindre i stridsvana än vad levande soldater har och kan odöda använda pilbågar?
Någon som har några förslag på vad jag ska göra?

 

[Hjalle]

Sedan borde dom ha mindre i stridsvana änvad levande soldater har och kan odöda använda pilbågar?

Mja, Stridsvana är vad jag har förstått något ´medfött´ hos just vandöda. Även om de aldrig varit i strid. Vandöda kan utan problem använda pilbågar, armborst och andra avståndsvapen. Varför skulle de inte kunna det...?

-Hjalle

 

[DarkMystic]

1. Strunta i fältslagsreglerna(de suger)
2. Tänk logiskt. Tex. om 75 riddare i tungtpansar kör in i 100zombies dör kanske 10 riddare men minst 50zombies också.
3. Självklart kan odöda använda pilbågar, man skjuter nästan aldrig som LegoLars utan nån säger skjut ditåt och om 100personer skjuter 100 pilar mot 1000man måste nån bli träffad.
4. Odöda retirerar aldrig säger Nekromantikern spring så springer de odöda.
5. Men det viktigaste odöda är svåra att döda och ser ganska hemska ut. Tänk när en infanterist sticker sitt spjut i en zombie med buken öppen och den blinkar inte ens och slår tillbaks med en rostig stridsklubba.
6. Låt det bli lite fighter på slagfältet mellan de odöda och människor me Rollspelarna inser nog till slut att om Nekromantiker dör så kan man stoppa de odöda ganska lätt.
7. Nekromantiker har alltid ett kort i ärmen. Glenn kommer ihåg gammalt äventyr där nekromantikern visade upp sin nya skapelse och inte många äventyrare kom ut.

/DarkMystic som tänker vara den första med en arme av flygand odöda hyggelmonster...

 

[Draugluin]

Logiskt tänkande kan nog vara lösningen, tack.
En odöd kan nog använda ett armborst men den borde få problem med en pilbåge, liket kanske drar för hårt så att den bryts av eller tappar pilen när den skall skjuta eller något sådant...

 

[Hjalle]

Re: Flygande hygglon (OTroligt OT)

/DarkMystic som tänker vara den första med en arme av flygand odöda hyggelmonster...

Hah! I min kommande kampanj skall min svartkonstnärsbazirkstam rida på flygande jättekrokodiler, och binderakken skall rida på en flygande halkyon... hans närmaste krikkdur, en 8 fot lång trukh, får nöja sig med en flygande jättespindel med ditanimerade människohänder på alla åtta ben, vilt viftandes med åtta trukhyxor...

/Hjalle, seriositeten själv.

 

[Pendragon]

Army of Darkness

Så du vill nacka vandödingar? Här är några saker du bör tänka på...

Skelett väger runt 9kg eller så. Det kan vara en god ide att tynga ner dem med en rejäl ringbrynja så de inte flyger som vantar så fort de blir träffade. Strunta i överbelastning. De blir ändå inte trötta.

Zombier luktar apa och ser allmänt vidriga ut. Dessutom har de mer kött på benen och behöver inte tyngas ner. Håll Zombierna lätt rustade för maximerad äckelfaktor.

Bågskytte för vandöda kräver lite väl mycket micromanagment.Det lär vara lättare och effektivare att bara ge dem nånting vasst var och skicka in dem.

Stickvapen fungerar dåligt mot vandöda, så pilregn är inget större problem. En arme som strider mot vandöda gör sig nog bäst med rejäla huggvapen för maximerad amputationsrisk, eller rejäla krossvapen för maximal trauma. Även med dessa, så är vandöda extremt svårdödade och känner ingen som helst smärta. M a o, är de inte döda fortsätter de slåss.

Kavalleri kan vara en god ide. Vandöda har inga instinkter att flytta sig undan, så man kan med fördel rida ner dem ganska effektivt. Att bli nedtrampad av en maffig stridshäst lär vara grymt fett med förödande även för de tuffaste vandöda horder. Å andra sidan kan detta vändas till odödingarnas fördel om de är väldrillade i konsten att ställa upp i pikformationer (något man antagligen inte lär dem helt lätt).

Eld och vandöda är inte heller kompisar. Skulle deras motstånd vara beredda med några kastmaskiner laddade med vildeld hade effekten kunnat bli förödande. Brandpilar kan också vara en idé.


Summa summarum:
Vandödas fördel: Flyr aldrig, blir aldrig trötta, ignrerar alla skador som inte dödar dem. Svårdödade. Resistanta mot mot pilar.

Vandödas nackdelar: Dumma som spån. Inte särskilt skickliga krigare. Saknar egen initiativförmåga.

Vissa av nackdelarna, som t ex att de är oskickliga går att att åtgärda, men frågan är om det inte är effektivare att bara göra många vandöda?

/Joel - som bara som hastigast kikat i V&N och därför förlitar sig mer på klassiska drag hos vandöda.

 

[Shrukk]

Nyckeln till odöd krigföring

Som många andra redan påpekat är det lätt för odöda att slåss länge, men svårt att slåss bra. Därför ska den som sätter upp en armé av odöda försöka spela på deras styrka så mycket som möjligt. En metod som kan bli kostsam i början men lönsam i längden är att göra många, många, MÅNGA odöda krigare så billigt som möjligt. Gör skelett, det är lättast. Det spelar ingen roll att de är den enklaste typen av vandöd. Genom att vinna i rent antal spelar det ingen roll att de är kassa på att slåss. De kan slåss dygnet runt och de kommer inte att fly bara för att deras enhet blir reducerad till noll. Därmed har man slagit undan de vältränade människokrigarnas enda fördel - vapenskicklighet. Det spelar ingen roll hur bra en person är på att parera, om han tvingas parera fyra, fem, sex gånger per runda kommer han att misslyckas efter ett tag. Visst, han kanske tar sönder ett dussin skelett på den tiden, men skelett kan re-animeras (hans eget också, när han till sist faller, heh, heh, heh).

Den eller de nekromantiker som tar sig för detta måste dock förbereda sig VÄLDIGT väl. I och med att odöda saknar rörlighet kan de få svårt att skydda sig mot rytterianfall. Pikbeväpnade skelett är bara en liten försäkring. Dessutom kommer med all sannolikhet nekromantikerna själva att bli mål för fiendens spejare och elittrupper så fort de upptäcks. En reanimerad Héave kan vara till nytta där. All form av skydd ska satsas på nekromantikerna, så länge dessa lever kommer armén att kunna fortsätta.

Timing! Tänk på att odöda kan känna av närvaron av levande varelser och alltså inte behöver ljus för att slåss. Alla anfall bör ske i nattmörker, eller i värsta fall i skymningen. Undvik anfall dagtid om möjligt, det är onödigt att ge upp en av de odödas största fördelar gentemot vanligt folk.

Surprises! Se till att ordna fram en eller ett par Speciella vandöda som kan gömma sig bland de andra. Ett kompani av skelett skulle ju kunna dölja, säg ett dussin som utrustats med överraskningar i form av Aura av Köld och Sjukdom på lämpliga nivåer.

 

[Phelan]

Strategi

Som tillägg till ovanstående - tänk utanför själva slagfältet. Då vandöda inte får utmattning är deras möjligheter att utmanövrera en armé genom att helt enkelt gå längre och hela tiden utmärkta. Det finns ingen anledning att möta de levande motståndarna i första läget, ta istället hela armén och marschera i ilfart förbi motståndararmén och in mot något mål som motståndaren inte KAN låta gå förlorat. Då tvingas den andra sidan skynda efter i all hast, varpå man "låter" den vandöda armén bli upphunnen när motståndaren lär vara lagom utmattad av att ha marscherat efter, och inled striden direkt innan de hunnit hämta sig.

Andra strategiska möjligheter är ju att de vandöda verkligen kan låta patruller skövla och förstöra så mycket som möjligt, de behöver ju inga livsmedel själv utan kan istället lägga all energi på att göra omgivningarna tomma på förnödenheter som är nödvändiga för motståndarna.

Mvh / Phelan

 

[Shrukk]

Nekrotropisk terrorism

Skapa en bunt SMÅ skelett (typ av sorkar eller kanske harar) med massor av gift i benpipor och kranium. Skicka sedan dessa till fiendens vattendrag och matförråd, typ en vecka innan du invaderar.

Skicka en svärm vandöda katter och hundar för att förstöra fiendens hästar. Kanske låt en eller två av dessa zombier ha Aura av Besudling eller Sjukdom också.

 

[Hjalle]

Re: Nekrotropisk terrorism

Massor, massor av simulacrum... dessa är underbart användbara!

Annars är nog som sagt sorkar eller andra smådjur bra, och appropå djur och simulacrum... sno fältherrens älskade stridshingst och gör den till en sådan... ge den sedan nån häftig förmåga såsom Sjukdom eller Försvaga... något som sätter fältherren ur spel iaf. Sedan återstår juh själva stölden... men den kan säkert någon annan schysst vandöd göra.

/Hjalle föreslår. Men det var ju inte rollpersonerna som var på den odöda armens sida och organiserade den......?

 

[Marcus J]

som alla andra färdigheter så beror färdighetsvärdet i båge för de vandöda på hur mycket nekrotropisk energi som nekromanten pumpar dem med. Färdighten är helt enkelt 5 +[rang]. Sen är skelett mycket att utrusta med båge eftersom de är grymt enkla att döda i närstrid åtminstonde om man jämför med zombier.

sen tycker jag att elmentalvandöda rular

 

[DarkMystic]

"I can smell their fear"

Vandöda kommer aldrig någonsin vinna på ett slagfält bara med råstyrka, utan man ska använda sig av knäppa och förbluffande taktiker. Odöda sorkar funkar knappast som exempel... Odöda kan bara vinna på ett sett och det är TERROR! Gör levande standarer och instrument av lik och djur.(Tänk dej själv om en man med en 4meter påle igenom kroppen kommer springades eller en häst som sjunger "Im singing in the rain"med buken uppchoppad). En grej som vore kul skulle vara att kidnappa nån viktig person för rollpersonerna(typ fru eller syster) döda henne, göra henne till odöda(och förstör kroppen på alla sätt och vis) och sedan tvingar in hennes själ igen och spikar upp henne på sin elitstandarbärare. Skelett ska bara använda bågar och armborst möjilgtvis slungor och kastspjut också. Medans zombies ska bara gå fram som en stor hord av dött kött. DE SKA TJUTA VILT OCH ALLT DE VET NU ÄR ATT LYDA SIN HÄRSKARE OCH DET ÄR ATT DÖDA OCH ÄTA... sry ja losade kontrollen men de ska bara gå fram och äta och döda fienden. Sedan måste man ha en luftpatrull av skuggor som letar upp viktiga personer(kaptener, generaler) som de snabbt dödar(skuggor äger). Simulacrums är bara för löjliga och jag vägrar använda vandöda som ser ut och pratar som en annan person. USCH! Men skit i allt vad forumet säger bygg en arme med odöda flygande hyggelmonster för de dödar allt!

/DarkMystic som fläker upp bukar och syr ihop vingar med monster!

 

[Olle Linge]

Re: "I can smell their fear"

Vandöda kommer aldrig någonsin vinna på ett slagfält bara med råstyrka, utan man ska använda sig av knäppa och förbluffande taktiker.

Det är ju förstås lättare, men det som folk har debatterat en dle var ju om det verkligen är värt det. Ditt uttalande stämmer ju nämligen inte i alla situationer, för om den odöda armen är, låt säga 100 gånger större än den levande armén, då spelar det ingen som helst roll om och hur taktik används. Det är nog fråga var man ska lägga krutet (som organisatör av ´den odöda armén, alltså). Jag diggade verkligen Shrukks fina idéer kring hur man bäst utnyttnar armén. En annan fråga är också: Hur bra går det att styra vandöda efter att slaget har inletts? Jag menar det kan ju vara riktigt problematiskt redan med levande människor?

 

[Warth]

Re: Army of Darkness

Det som redan klarlagt vid det här laget är ju att vandöda fungerar bra i stora grupper och att de beter sig som nyinryckta GB (dvs korkat).

Vad som är viktigast för en nekromantiker som leder sin armé med vandöda är väl att se upp för de klassika misstagen och hjältar som ställer till med oreda. Därför bör man tillämpa någon form av oväntad strategi för att lyckas med sitt mål. Dock bör man i möjligaste mån undvika sk "micromanagement", även om detta är ofrånkomligt om man ska bli en framgångsrik fältherre. Alla som någon gång fört befäl över en militärenhet i strid vet att det är snabbhet och skada som räknas. Detta koncept kan tillsynes vara svåra att kombinera med zombies och skelett, men det finns ju möjligheter att använda spejaer i form av fåglar (korpar kanske är lite av en klyscha i det fallet) som spejare. Lägesuppfattning är en grundläggande komponent i var krigsmans bestlutsgrund och det är extemt viktigt om man ska kunna använda sig av sin snabbhet. Att få sina skelett till en viss plats för att försvara sig mot ett oväntad flankattack kan vara svårt men om man förutsett detta anfall med sina spejare kan man vara beredd på detta och ha sina skelett redo när anfallet kommer.

Annars kan man ju såklart köra en mer subtil variant av krigföring och sprida sjukdom och terror lite mer i skymundan, det fungerar bra som en "uppvärming" av en fientlig styrka, innan ett anfall. Det kan även vara lämpligt som utpressning mot städer och samhällen.

 

[Shrukk]

Att styra vandöda

Frågan som ställdes var:

Hur bra går det att styra vandöda efter att slaget har inletts?

Svaret är: Det går sällan bra, men det ska inte behövas.

Låt mig förklara: När striden väl inleds är det meningen att de odöda ska få vara själva nere på slagfältet medan nekromantikerna håller sig på tryggt avstånd. De odöda har ju vissa egenskaper som gör att denna taktik fungerar. De kommer aldrig att retirera eller fly om ingen säger åt dem att göra det. Det betyder i sin tur att man faktiskt KAN skicka iväg dem på egen hand och själv ta en tupplur. Tricket är att ge de odöda så glasklara order att de kan klara sig på dessa genom hela slaget. Det är här som man skiljer den skicklige nekromantiske krigsherren från dödskultisten Bonehead McKlant.

1. Spionera på fienden och ta reda på vilka sorters trupper han besitter.

2. Plocka fram lagom antal skelett och zombier för att möta dessa. Kom ihåg att lägga in några med Spezzial-förmågor.

3. Ge varje grupp TYDLIGA order som funkar hela slaget.
Exempel:
Skelett med pik - "Stå här. Döda alla hästar som kommer inom tio meter från er."
Skelett med armborst - "Skjut på alla människor/dvärgar/alver som kommer inom hundra meter från er."
Zombier med vedyxor - "Döda alla människor på kullen därborta."
Skelett utan vapen - "Peta ut alla ögon på bågskyttarna vid skogsbrynet."

4. Se till att ha en snabb häst redo OM du skulle tvingas förändra någon order under slagets gång, men se för sjutton till att vara väl skyddad när du rider fram.

 

[Draugluin]

Ja, nu har jag iaf fått många bra tipps och det uppskattas , jag tror nog att mitt problem har blivit löst och tackar för hjälpen.

 

[DarkMystic]

To controll undead for dummies

4. Se till att ha en snabb häst redo OM du skulle tvingas förändra någon order under slagets gång, men se för sjutton till att vara väl skyddad när du rider fram.

Det finns en lättare metod.
1. Skaffa ett gurd eller missla
2. Skaffa en örn
3. Reanimera dessa och ge gurd eller missle kroppen förmågan andebindning.
4. Skaffa en demon och gö en Belial.
5. Ge order till alla odöda lyd och peka på Belialen.
6. Låt örnen bära din mini Belial som kan ge order till odöda
Allt sammanhängande skaffa en missla och en demon gör en Belial, och skicka runt den med nya order medans du sitter längst bak på hela slagfältet.

/DarkMystic för annars är så sjuk i huvudet så han kommer på sånt här ...

 

[Wictor]

Re: To controll undead for dummies

Eller ta en papegoja, animera den samt ge den förmågan tal. Du har helt plötsligt en liten flygande talande budbärare.

 

[Marukusu]

Re: To controll undead for dummies

Åh, är det seriösa klubben? Kan jag få vara med, snääääälla?

/Marukusu, är jätteironisk

 

[Olle Linge]

Programmering

Låt mig förklara: När striden väl inleds är det meningen att de odöda ska få vara själva nere på slagfältet medan nekromantikerna håller sig på tryggt avstånd. De odöda har ju vissa egenskaper som gör att denna taktik fungerar. De kommer aldrig att retirera eller fly om ingen säger åt dem att göra det. Det betyder i sin tur att man faktiskt KAN skicka iväg dem på egen hand och själv ta en tupplur. Tricket är att ge de odöda så glasklara order att de kan klara sig på dessa genom hela slaget. Det är här som man skiljer den skicklige nekromantiske krigsherren från dödskultisten Bonehead McKlant.

Fast det här banat ju helt klart väg för att fienden faktiskt kan skaffa sig ett övertag. Nu är jag ingen fältherre och eftersom vi inte vet något om förutsättningarna, kan jag inte hitta på ett jättebra exempel, men jag ska göra ett dåligt för att visa vad jag menar.

Säg att armén är indelad i tre delar, en mitten, en höger och en vänsterflank. De rör sig över ett ganska stort område och tanken är att mitten ska röra sig genom en dal. Tanken är också att de båda andra grupperna ska ta sig genom kullarna för att anfalla ett eventuellt bakhåll i ryggen. Säg att det händer något som inte gick att förutse, sådant händer alltid. Säg att en flod svämmar över, en skogsbrand bryter ut eller vad som helst. Poängen är att flankerna inte kommer fram, men det gör mitten. Även om de är 100 gånger fler än sina motståndare, kommer de bli slaktade i dalgången på grund av ruskigt dåligt taktiskt läge.

Min poäng är att det aldrig går att förutse vad som händer under ett slag (eller när som helst annars också för den delen). Det är lite som att programmera. Man kan aldrig förutsäga vilka dumheter användaren tänker hitta på eller vad som kommer att hända. Oavsett hur många if-satser som finns, kommer det alltid att gå fel. Detsamma gäller för att programmera odöda (misstänker jag, i alla fall, jag kan ingenting om odöda ).

Så alltså, det spelar ingen större roll om man ger dem glasklara order innan striden, eftersom förutsättningarna kan ändras (mef flit från motståndaren också), så att de odödas order blir rena självmordsgrejer. Det kanske kunde vara en cool grej i ett slag MOT odöda: Att försöka ta reda på vilka order de har för att kunna motarbeta dem på bästa sätt? Hur komplicerade order kan man ge dem, förresten?