Fortsättning:
Jo, det jag alltså var ute efter är dels att det är ganska tröttsamt att bli anklagad för att vara så sjukt privilegiad som vit man, jag anser att jag är mer än så, jag har inte haft en särskilt superbra uppväxt, har växt upp i en "fattig" familj, vilket lärt mig att uppskatta sakers verkliga värde och att bete mig bra mot människor, oavsett vem de är. Det är trist att bli kallad för "problem" när halva livet enbart bestått av problem, fastän jag inte var problemet.
Jag börjar också tänka på historian om när svenskarna var upprörda över rasismen i Sverige och det blev ett problem att ens ha en svensk flagga, för då blev man rasiststämplad... Men av vem? Jo, det visar sig vara av andra vita svenskar, eftersom de flesta invandrare i den tiden, inkluderat några jag kände då, enbart tyckte det va konstigt att "vi" INTE hade flaggorna, varför va vi inte stolta över vårat land?
Redan då var det många som undrade, redan då fanns liknande problem..
Jag säger inte att vi inte haft rasister i Sverige, eller att vi inte har det nu... Jag säger inte att vi inte behövde folk som stod upp för kvinnor förut, och jag säger inte att vi inte behöver det nu heller...
Men visst fan kan vi vara lite stolta? Vi har gått jävligt långt i kvinnorättigheter i Sverige, jämfört med vi säger 20 år sedan. Det är BRA.
Jag säger inte att man inte kan göra mer... Man kan ALLTID göra mer. Men om man inte kan ta ett steg tillbaka och se på vad som åstadkommits så kommer man aldrig att få ett bättre samhälle.
Det är samma sak som alla dessa skitreklamer för stackars barn i blah blah, som försöker skuldbelägga oss.. Det är så tragiskt, inte att det händer utan deras vinkel. Det handlar inte om att hjälpa utan att skuldbelägga.
Om röda korset gjorde en reklam där de istället visade "Här ser vi josefina, 9 år, hon har just börjat skolan som vi startade med era pengar, men vi behöver mer för att göra likadant för andra" då hade man kunnat känna en viss känsla av "fan va bra, det är klart att man ska hjälpa det där", istället gör de någon sorts tragiskt fejkad iscensatt bild med Carola (eller det var väl säkert någon annan men ni fattar säkert vad jag är ute efter)... Likadant med den där bilden på den stackars flyktingpojken som drunknat och flytit iland på en strand, sen får man se verkligheten där de alltså flyttat pojken (reportrar alltså) från den plats han flytit iland för att det skulle bli en mer tragisk och bättre bild.
Man blir så manipulerad att fokus hamnar på fel sak.
Jag är less på fokus hamnar på fel sak.
Jag är less på att nyheter gör sidor om hur synd det är om kvinnor, unga kvinnor skär sig och mår dåligt. Jag skrev till en reporter som gjorde ett sådant inlägg på aftonbladet och frågade varför de väljer att vinkla det så, istället för att ta upp det som verkligheten är att det även är unga män som mår dåligt och gör sådant. Svaret blev väl något i stil med att man var välkommen skriva om det om man ville men just de skrev om unga kvinnor.
Här är problemet.
Inte bara är problemet att man gör det svårare för unga män att hantera att de också kan må dåligt, man väljer också en vinkel som antyder för kvinnor att bara de mår dåligt. Tanken kanske är god, men vad säger man egentligen till kvinnor? Jo, "Klart du mår dåligt, du är ju kvinna. Män mår inte så här." Det är dåligt för båda sidor och det är heller inte jämlikt.
Så här är det hela tiden, det skrivs hela tiden överallt om hur synd det är om kvinnor. Sverige har aldrig varit så jämlikt som det är idag (även om det går göra mer). Ändå skrivs det mer än någonsin om hur synd det är om kvinnor. Inte män. Inte jämlikhet, utan bara synd om kvinnor. Det är som att kvinnor OCH män måste inpräntas med att kvinnor faktiskt ÄR svagare och sämre, för det måste ju vara så eftersom det jämt är så synd om dem.
Det där är det stora problemet tror jag, för det påverkar alla negativt.
Tl;dr
(Gå läs då..)
Jag skulle kunna tänka mig att det som kvinna lätt kan bli ganska krystat att komma hit just pga att det är så stor press här på att allt ska vara så "pk" och "feministiskt" ungefär som att man för många år sedan i Sverige tog ner sina svenska flaggor för att visa att man inte var rasist. Jag tror att det kan stöta bort dem lika mycket som locka hit dem.
För att tänka "omvänt" om det stod ett gäng kvinnor i en grupp och försökte bjuda in mig på en "grabbkväll" med "hockey och öl och bara hänga" skulle jag börja fundera varför de försökte så hårt att få dit just mig, istället för att bara fråga om jag ville se hockey.
Det jag försöker säga är alltså att om man går för långt med att försöka vara jämställd så alienerar man istället "du där du är sjukt speciell, kom och var en av oss för vi är precis som vi tror du vill att vi ska vara, så snälla kom och va med oss, vi lovar att bara prata om sånt du vill." jämfört med "kom hit om du vill".
Med det sagt så ska man självklart hålla utkik efter "opassande beteende". Om någon t.ex. börjar stöta på någon bara för att denne är av ett visst kön, eller liknande, så tar man itu med det precis som att moderatorerna tar itu med allt annat. I övrigt tror jag att det inte finns någon mirakelkur för att få hit kvinnor. Om man är ett bra forum kommer det kvinnor och män. Om man tar itu med problemen, stannar folk. Om folk snackar om vit makt och den högre rasen lär det snabbt bli tomt med folk med utländsk bakgrund om ingen tar itu med det, men det gör nog en moderator ganska snabbt. Men saker går inte på 2 sekunder. Det kanske tar 2 år, kanske mindre. Poängen är att genom att stressa det gör man nog ingen en tjänst, snarare tvärtom. Om kvinnor kommer hit och väljer anonyma namn för att de vill vara anonyma så får de väl göra det, det gör andra också. Gör vi dem en tjänst genom att lägga fokus på just det som de vill ha anonymt, eller bör man visa den respekten att man bara tar itu med problem som faktiskt finns.
Typ nåt sånt. Nu måste jag se Criminal Minds med min fru.