För det första så är det här en jättespännande twist på ett rollspel. Det skulle vara jättekul att läsa hur ni löser det spelmässigt med några rapporter allt eftersom graviditet och spädbarnstid förflyter. 
Man kan inte heller alltid styra ett barn eller förklara för det att det måste vara tyst nu för att vi smyger på tirakerna i skogsgläntan. Så det finns utmaningar som inte bara är kopplade direkt till den praktiska omvårdnaden. Det är också lättare att ge ett spädbarn mat eftersom det ammar.
Väldigt individuellt men jag tänker att en vältränad äventyrare (och även en hårt arbetande bondmora) har stora möjligheter att klara sig längre än den "moderna" kvinnan på grund av en bättre grundfysik. Sen blir man ju osmidigare, får svårare att röra sig och kan få ont, förvärkar, blödningar osv. Om RP är en close combat-karaktär kanske hon behöver byta fokus till ett distansvapen? Det kan också underlätta när barnet blir äldre och man kan hålla sig på lite avstånd och hålla ett öga på bytingen samtidigt som man pilar sina motståndare.
Små barn, små bekymmer, stora barn, stora bekymmer. Så länge barnet inte kryper så är det bara att spänna fast det på bröstet och bära med det. Men vänta bara tills det börjar kräva att få röra sig själv. Det kan bli skitbökigt att ha med ett spädbarn i gruppen men en fyraåring som trotsar och ska gå själv. Det är en heeeelt annan utmaning.
Man kan inte heller alltid styra ett barn eller förklara för det att det måste vara tyst nu för att vi smyger på tirakerna i skogsgläntan. Så det finns utmaningar som inte bara är kopplade direkt till den praktiska omvårdnaden. Det är också lättare att ge ett spädbarn mat eftersom det ammar. Ingen färdig tanke här. Men den ideén du redan har är väl så god som någon. Och kan ju utvecklas till att någon från en rivaliserande familj också får intresse i barnet fast vill ha det vid liv för sina egna syften.
