En miljö där det är rimligt att utfall av olika omvärldshändelser kan lösas ut av tabeller etc. antar jag. Jag vet inte om jag kan beskriva det bättre, men jag uppfattar det som i någon mån en spelmiljö där SL inte behöver tänka "hm, undrar vad denna fraktionen egentligen tycker om vad RP:na gjorde i staden X förra veckan, hur mycket vet de om det och på vilket sätt påverkar det dem" utan att sådana överväganden rena är avgjorda utifrån ett fördefinierat mönster.2097;n233324 said:Hur då kontrollerbar? Vad innebär en kontrollerbar Sandbox?
Absolut, svårigheten ligger just i att "få till det". Min erfarenhet säger mig att det är så pass svårt och kräver så mycket planering av SL att det av praktiska skäl endast undantagsvis är möjligt göra. Men eftersom det fortfarande är roligt att spela sådana scenarion får man som SL dra åt räls/drama-hållet för att få det att gå ihop.2097;n233324 said:Om man lyckas få till detta rätt så tycker jag man definitivt kan kalla det sandbox.
Där landar jag nog istället helt i dramahålet. Om striden är regeltekniskt meningslös, stryk den och lägg tid på roligare saker. Om den är dramaturgiskt viktig, biffa upp den tills den når en utmanande nivå.2097;n233395 said:eller om dom kommer dit senare när dom har levlat upp till level 1000 och det räcker med att sucka för att skeletten ska trilla av pinn, ja, då blev det så..
OK, då fattar jag vad du menar. Ja, det vore coolt. I Stars Without Number finns det riktlinjer när man gör sin faction turn men det finns kvar subjektivitet. Och i AR&PL är det istället helt random vilket inte heller är helt agentiellt.Bifur;n233459 said:En miljö där det är rimligt att utfall av olika omvärldshändelser kan lösas ut av tabeller etc. antar jag. Jag vet inte om jag kan beskriva det bättre, men jag uppfattar det som i någon mån en spelmiljö där SL inte behöver tänka "hm, undrar vad denna fraktionen egentligen tycker om vad RP:na gjorde i staden X förra veckan, hur mycket vet de om det och på vilket sätt påverkar det dem" utan att sådana överväganden rena är avgjorda utifrån ett fördefinierat mönster.
Genesis;n233452 said:När man är trygg vågar man ta ut svängarna och spela djärvt och sårbart. Så därför vill jag att alla ska vara helt på det klara över att deras rollpersoner aldrig kan tas ifrån dem utan deras medgivande. Först då kommer de att investera och spela ut till 100% för att göra det som är coolt (eller dramatiskt, känslosamt, sorgligt eller vad det nu kan vara) i alla scener.
Å ena sidan köper jag poängen. Å andra sidan behöver ju inte mixade tekniker nödvändigtvis leda till att folk inte vet vad som gäller. Det kan förvisso bli ett mer komplext socialt kontrakt, men kan ändå vara fullt begripligt.2097;n233443 said:Det är därför det är så vanskligt att mixa teknikerna när det väl kommer till såna här knytpunkter.
Att använda tekniker från det andra hörnet för att färga/förbättra/inspirera det man håller på med, det är bra. En improgrupp som utgår från Keep on the Borderlands kan ha mkt kul. Och en sandbox-grupp som kör med drivna relationskartor och fiasco-setup kan också ha kul. Bara dom vet vad det är som gäller när det verkligen gäller s.a.s.
Nämen, är vi inte överens? Fortfarande!?2097;n233509 said:Det här m 100% otrygga el 100% trygga stämmer överrens med hur jag vill spela???
Då kan jag ge mig hän fullt ut, om jag vet vilken av dom två det är.
Att sätta exakta procent, det är vanskligt.2097;n233513 said:Förstår inte riktigt hur 73% otrygga skulle se ut?
Inga konstigheter, jag uppskattar våra meningsutbyten!2097;n233521 said:Tack för att tar dig tid att berätta. Har du nåt exempel på hur såna räddningslinor skulle kunna se ut? och på nån gång som RP har dött sen ni kom fram till den här kompromissen?