Krickdala Hjälp mig bygga ett slott i norden

[Quadrante]

Skulle köra med träbyggnad och träpallisad.

 

[Sinisa_]

Mitt första tanke när jag läser detta är att du är ute efter något i stilen med borgarna/slotten från Stormländerna/Trudvagn och Ivan Bilibins sagoillustrationer. Trä som huvud byggmaterial.

Ja! Bilibins sagoillustrationer är rätt exakt hur jag tänker mig norden. I synnerhet de lite mer civilierade delarna, där smådjuren färgar och broderar sina kläder sådär tjusigt. Borgarna i Trudvang är coola. De har ibland något massivt och uråldrigt som jag tycker om, och en sorts känsla av fornnordiskt byggande. Vargaväkte kanske ska ha någon sorts ornamenterade trätak, som i gamla stavkyrkor närmast.

 

[Cybot]

Skulle köra med träbyggnad och träpallisad.

Jag hade väl åtminstone haft en eller två stenbyggnader. Sten är coolt och sagoaktigt. Men å andra sidan så är t.ex. ryska "ostrogs" (liten, ofta endast tillfälligt bemannad, träfästning. T.ex Obdorsky Ostrog i Salekhard, en stad i västra sibirien) ganska sagoaktiga de också.

 

[Quadrante]

Ja. Lägg till kulle/ar, vall och grav så är du hemma. Sten känns lite uttjatat.

 

[Sinisa_]

Vaknade abrupt med en tanke.
Tänk om det inte är så för att man blir varg om man är ensam och söker det, utan att ensamheten är tillräckligt? Ensamheten är det som triggar att bli varulv?

Grejen är ju att en term för fredlös i äldre Sverige (vikingatid och strax därefter) är att bli förklarad varg (vilket betydde mördare/fredlös och varg är egentligen ett noanamn för ulv). Men om det i Krickdalas värld är helt enkelt vad som händer om man spenderar för mycket tid ensam så nära vargens inflytande. Man behöver inte vara en våldsverkare. Kanske är man utkastad av andra anledningar. Kanske är man den sista av sin stam. Kanske är man en jägare som fastnade därute ensam när isarna smälte och det inte längre gick att åka skridskor ner för floden men smältvattnet gjorde floden för ström och farlig för att tillverka en kanot.

Oavsett. Man har spenderat allt för länge ensam. Och då kommer vargens inflytande, och man blir mer och mer best. Blir man tillräckligt mycket best så finns det ingen gemensamhet att gå tillbaka till, man är för annorlunda andra tänkande djur. Ja, alla förutom andra under Vargens inflytande. Hittar man andra i samma tillstånd innan det gått allt för långt så stoppas förvandlingen och man blir en del av en ny flock, en vargulv. Halvt ostoppbar best, en inkarnation av döden, halvt tänkande djur som fortfarande kan känna gemenskap och samhörighet.

Det här är väldigt bra. Det gör ulvarna tragiska och mångskiftande: några av dem kanske bara var särlingar som aldrig lyckades få vänner, medan andra var de sista av sina stammar, och ytterligare andra brottslingar eller löftesbrytare som stöttes ut av de andra smådjuren och drevs upp i bergen -- en sorts gollumfigurer, närmast.

Såhär: om man är ensam länge i norden drabbas man av "vargahungern", som är ett isande, hemskt sug efter att äta just en annan varelses hjärta -- ett tabu också bland vilddjuren. Man börjar höra andras varelsers hjärtslag, och följer efter dem, och smyger på dem i byns utkant, och när man väl ger efter för hungern så blir man en ulv. Osäker. Men jag gillar att det finns en gränsöverskridande handling som man utför, och jag gillar att till och med nordens ugglor och vilda jägare begraver sina bytesdjurs hjärtan, eller offrar dem på gamla stenhällar, för att det är en del av något uråldrigt tabu att aldrig äta ett annat djurs hjärta: "Hjärtat skär vi ut och lägger vi här, på ulvklippan. Den enda som får äta en annan varelses hjärta att han som är nattens och dödens och sorgens far. Han vars namn vi inte säger. Du förstår, att om någon annan än han biter i ett hjärta, så känner han det, och straffar stackaren med den hemskaste av förbannelser. Vad den gör med en liten sisel eller räv ska du inte fråga nu. Inte när kvällen snart kommer, och vinden blåser isande och kall norrifrån. Fråga mig när vi är tillbaka i stugan. Fråga mig när brasan knastrar varmt, och dörrar och fönsterluckor är låsta."

Och kanske är det så att den som upptas i en ulvflocks gemenskap åter kan bli den de var, och vandra bland de vanliga djuren, en dag och natt om året -- lämpligen på årdsagen av dagen då de åt ett hjärta första gången?

 

[lupmet]

Och kanske är det så att den som upptas i en ulvflocks gemenskap åter kan bli den de var, och vandra bland de vanliga djuren, en dag och natt om året -- lämpligen på årdsagen av dagen då de åt ett hjärta första gången?

Eller det kan vara dagen då någon som bryr sig om ulven kan lösa den ifrån dess förbannelse genom att göra ett offer för den?

 

[Sinisa_]

Ja. Lägg till kulle/ar, vall och grav så är du hemma. Sten känns lite uttjatat.

Trä upplever jag nog som allt för medeltida, eller liksom förmedeltida, tror jag. Rollpersonerna kommer ju med en ångbåt, och är urmakare och astronomer och liknande -- det ger fel känsla för mig att de anländer till en multnande träbyggnad -- slottet ska ha stått i en hundra somrar eller så, och fortfarande vara beboeligt. Alltså, visst, det kunde vara coolt med en massiv, invecklad, knirrande träbyggnad, men jag gillar nog mer tanken på ett gammalt dragigt stenslott, med katakomber ner i urberget som en gejserliknande het källa har gröpt ur, och höga torn där ett par byggstenar har fallit ur och fåglar har byggt bon och sådär.

 

[Quadrante]

Då vill du ha en tegelbyggnad, helst rappad.

 

[lupmet]

Om du skall ha en stenborg kommer det inte vara kal, mörk, kall sten som dagens borgar. Dagens borgar är ruiner, inte bostäder! De utrymmen som används kommer ha kalkade väggar som sedan ofta målats likt dagens tapeter. Det är ett sätt att visa rikedom men även göra det mycket trevligare att bo där. Det gäller egentligen oavsett material, timmerstockar borde vara målade med utsirade detaljer som också är målade. (Under förutsättning att dessa djur har samma sinne för estetik som människor… De kanske dekorerar sina bostäder med enorma mängder krukväxter och klängväxter, inomhus lika väl som utomhus?)

För exempel på hur en medeltida borg kunde se ut när den användes: http://www.rollspel.nu/threads/rese...ssanta-platser-i-frankrike.81444/post-1206399

 

[Cybot]

Om du skall ha en stenborg kommer det inte vara kal, mörk, kall sten som dagens borgar. Dagens borgar är ruiner, inte bostäder! De utrymmen som används kommer ha kalkade väggar som sedan ofta målats likt dagens tapeter. Det är ett sätt att visa rikedom men även göra det mycket trevligare att bo där. Det gäller egentligen oavsett material, timmerstockar borde vara målade med utsirade detaljer som också är målade. (Under förutsättning att dessa djur har samma sinne för estetik som människor… De kanske dekorerar sina bostäder med enorma mängder krukväxter och klängväxter, inomhus lika väl som utomhus?)

För exempel på hur en medeltida borg kunde se ut när den användes: http://www.rollspel.nu/threads/rese...ssanta-platser-i-frankrike.81444/post-1206399

Om något så har engelska borgar bevisat att en borg kan vara bebodd och ändå vara kal, mörk och kall sten. Äldre borgar krävde konstant underhåll för att hålla sig i trim.

Allt som behövs är någon generations försummelse för att personerna som bor där är för få, gamla eller fattiga för att kunna göra nödvändigt underhåll.

 

[Gamiel]

Om något så har engelska borgar bevisat att en borg kan vara bebodd och ändå vara kal, mörk och kall sten

Fast det är inte borgens fel, det är bara så i England

 

[Leon]

Fast det är inte borgens fel, det är bara så i England

Men det är en synnerligen lämplig modell för Sinisas slott.

Aristokratiskt förfall är ju enkelt att spela på. Flagnande tapeter och gobelänger, väldiga nötta mattor, väggmålningar som kikar fram bakom flagnande puts

 

[lupmet]

Men det är en synnerligen lämplig modell för Sinisas slott.

Aristokratiskt förfall är ju enkelt att spela på. Flagnande tapeter och gobelänger, väldiga nötta mattor, väggmålningar som kikar fram bakom flagnande puts

Jag skrev det inte men det var något sådant jag tänkte: bara för att det en gång varit välutsmyckat betyder inte att det är det nu. Ett rum som inte används så ofta (men ändå används) visar på stora hål där putsen rasat ned eller fukt trängt in och missfärgat målningar – men det finns också tecken på att någon har gjort reparationer för några år sedan. Vissa skador är åtgärdade, andra reparationer är påbörjade. Det bara förstärker intrycket av förfall…

 

[Sinisa_]

De här tre bröderna drar tillsammans Simmus Biörkskiölds stora, eleganta släde genom
vintersnön. Han kallar kanske på dem med - ja, något? En trumma? En klocka? Mja. En vissla som ekar över fjällen? Hursomhelst — de jobbar åt honom då och då, kanske också med annat än att dra släden, och i utbyte har de tillstånd att ströva över Vargaväktes marker och samla nötter, ved, rötter, och annat. De fiskar i floden och säljer fisken till andra halvvilda folk i Norden. De gillrar fällor och fångar ekoxar vars horn och sköldar de byter mot vackra tyger och små ting från älvorna kanske. Det känns som att det är upplagt för ett eller annat sagoinspirerat sidoäventyr kring dem. Tre bröder, och den yngste är väl en dumdristig drömmare med tur, osv. Kanske blir han förälskad i någon av passagerarna på Liriope och försöker vinna hennes hjärta. Kanske tappar han bort - en magisk ring. Nej. Men ett eller annat. Det kommer.

 

[lupmet]

Han kallar kanske på dem med - ja, något? En trumma? En klocka?

En ljudsignal får mig att tänka på att vissla efter dem som efter en hund, inte så värdigt. Kanske sätta upp ett tecken som en röd halsduk i flaggstången på taket på Vargaväktes högsta torn? ("Kan inte de snälla gästerna klättra upp och fästa denna min halsduk, vinterkylan har gjort taket så halt och mina knän är inte vad de en gång var…?")

 

[Sinisa_]

En ljudsignal får mig att tänka på att vissla efter dem som efter en hund, inte så värdigt. Kanske sätta upp ett tecken som en röd halsduk i flaggstången på taket på Vargaväktes högsta torn? ("Kan inte de snälla gästerna klättra upp och fästa denna min halsduk, vinterkylan har gjort taket så halt och mina knän är inte vad de en gång var…?")

Lysande! Och mycket bättre än att bli visslad på!

 

[Cybot]

De här tre bröderna drar tillsammans Simmus Biörkskiölds stora, eleganta släde genom
vintersnön. Han kallar kanske på dem med - ja, något? En trumma? En klocka? Mja. En vissla som ekar över fjällen? Hursomhelst — de jobbar åt honom då och då, kanske också med annat än att dra släden, och i utbyte har de tillstånd att ströva över Vargaväktes marker och samla nötter, ved, rötter, och annat. De fiskar i floden och säljer fisken till andra halvvilda folk i Norden. De gillrar fällor och fångar ekoxar vars horn och sköldar de byter mot vackra tyger och små ting från älvorna kanske. Det känns som att det är upplagt för ett eller annat sagoinspirerat sidoäventyr kring dem. Tre bröder, och den yngste är väl en dumdristig drömmare med tur, osv. Kanske blir han förälskad i någon av passagerarna på Liriope och försöker vinna hennes hjärta. Kanske tappar han bort - en magisk ring. Nej. Men ett eller annat. Det kommer.

View attachment 19482

Det här ser ut som bröder som när de ser främmande sällskap (speciellt ungt och vackert sådant) drar fram ett dragspel, tänder en stock-eld och sjunger folk- och kärlekssånger från den kalla norden långt in på natten.

 

[Leon]

Det här ser ut som bröder som när de ser främmande sällskap (speciellt ungt och vackert sådant) drar fram ett dragspel, tänder en stock-eld och sjunger folk- och kärlekssånger från den kalla norden långt in på natten.

I har-moni

 

[Dimfrost]

Lite blandade tankar:

Jag tycker avgjort att slottet ska vara av sten, enormt och förfallet. Och många fina torn och källare.

Simmus målar majestätiska fjällandskap av rösefolkets värld, innan folket fanns.

Hervörs hemlighet: hon har en son eller dotter någonstans, som nästan aldrig hör av sig längre, och antingen är ödesbestämd för stordåd men är en slarver som slösar bort all sin talang på tärningsspel eller sång eller dikter, eller tvärtom arbetar som piga eller springpojke men kommer i själva verket bli en stor hjälte vad det lider.

Bertols nattfjärilar: bör inte vissa äldre nattfjärilar ha en koppling till Månfolket?

Annat namn på ekbränna: brännsav? Gammelsav? Åldersav?

 

[Leon]

Tänkte också sav

Och glögg/glöd/glödg

Glödsav?

Lönnglöd?