Nekromanti Hjälp! Söker "dålig" fantasylitteratur

Dewil

Skrivbordsgeneral
Joined
30 Jun 2000
Messages
1,769
Location
Nett-ruh-bi
Jag behöver tips om "dålig" fantasylitteratur. Ni vet, den där som bara plagierar Tolkien, är full av ädla riddare och utspelar sig i en feodal medeltidsvärld. (Det låter motsägelsefullt i mina öron, men det är inte mina argument.)

Jag har nämligen lyckats undvika den i alla år och har blivit väldigt nyfiken på vad det är som gör alla så upprörda.

Så, lite litteraturtips vore välkommet.

Dewil
 

Selly

Level 5 Laser Lotus
Joined
10 Apr 2001
Messages
1,462
Location
Stockholm
Mitt förslag…

…får bli Sagan om Eleniens tre delar: Diamanttronen, Rubinriddaren och Safirrosen (titlarna är direktöversatta, så ifall du vill ha dem på engelska borde de vara enkla att hitta…). Den trilogin är skriven av David Eddings och borde garanterat kvala in som fjantasylitteratur.
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,966
Location
Stockholm
Terry Brooks och David Eddings (nt)

NT = Nedriga Tolkienplagiatörer
 

DODswe4

Hero
Joined
3 Mar 2004
Messages
1,283
Location
Stockholm
Eddings e kult

jag menar det är ofta ett in körs spår till fantasyn, å Belgarion e ju bra i alla fall
 

DODswe4

Hero
Joined
3 Mar 2004
Messages
1,283
Location
Stockholm
Eddings e kult

jag menar det är ofta ett in körs spår till fantasyn, å Belgarion e ju bra i alla fall
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Re: Eddings, Kay och Tolkienrippoff

Å andra sidan finns bara människor i Eddings världar; intet spår av alver, orcher och dvärgar. Vad är det som är så likt? Ett mer uppenbart Tolkienplagiat är isåfall Guy Gavriel Kays 'Fionavars vävnad', med det lika uppenbara problemet att Kay är en minst lika bra författare som The Grand Old Man. Och så borde det enkla faktum att han var med och redigerade Silmarillion ge honom viss legitimitet i sin Tolkien-rippoff. Varken Eddings eller Kay tycker jag sedan har en berättarstil eller karaktärsskildringar som liknar Tolkiens det minsta.

- Ymir, rätt ska vara rätt
 

Selly

Level 5 Laser Lotus
Joined
10 Apr 2001
Messages
1,462
Location
Stockholm
Re: Eddings, Kay och Tolkienrippoff

”Å andra sidan finns bara människor i Eddings världar; intet spår av alver, orcher och dvärgar.”

Möjligt, men de är feodala medeltidsvärldar fulla av ädla riddare – two out of three ain’t bad.

”(…) med det lika uppenbara problemet att Kay är en minst lika bra författare som The Grand Old Man.”

Det är inget problem – det är din åsikt. Det finns massor av folk som tycker att Eddings är en jättebra författare, samtidigt som det finns folk som avskyr Tolkiens verk. Ingen av dessa åsikter är felaktig, ej heller utgör någon av dem något problem för utrönandet av vad som är fjantasy och inte.
 

Ulfgeir

Swashbuckler
Joined
6 Feb 2001
Messages
3,266
Location
Borås, Sverige
Re: Mitt förslag…

Personligen skulle jag ju säga att den serien är det enda som sticker ut från hans fantasyberättelser. Fast då har han ju å andra sidan stulit allt från Raymond E. Feist's böcker.

/Ulfgeir
 

Ulfgeir

Swashbuckler
Joined
6 Feb 2001
Messages
3,266
Location
Borås, Sverige
Tja du har merparten av eddings saker. De är ok "fjortisfantasy", men sedan vill man ha bättre grejer. Terry Brooks Shannaraserie är definitivt dålig fantasy.

Annars kan man ju hänvisa till en hel del av böckerna som utspelar sig i Forgotten Realms-världen. Ok, finsn en den del som är ok.

/Ulfgeir
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,048
Location
Port Kad, The Rim
Katherine Kurtz

Katherine Kurtz' Deryni-böcker (ryyys). Men det går snabbt att läsa dem och handlingen är synnerligen förutsägbar.
 

Jarl

Hero
Joined
17 Sep 2003
Messages
1,790
Men är inte den där senare Shannara-serien helt ok? Jag har inte läst den första (som tydligen ska vara väldigt tolkien-plagiariserande), men den andra... "The heritage of Shannara" heter den tror jag. Jag tyckte den var rätt bra, just för att Brooks verkar ha ansträngt sig för att distansiera sig så mycket som möjligt från Tolkien. Ingen ond härskare i öster, alverna är borta, dvärgarna är slavar, hotet mot världen kommer innifrån etc. Men framförallt tycker jag att den seriens främsta förtjänst är att den lyckas vara rätt spännande. Även huvudpersoner kan dö, utan chans till återuppståndelse.

Det kanske var för länge sedan jag läste den serien, men då har jag för mig att den framstod som en av de bättre i genren, åtminstone jämfört med Eddings och liknande..

(Hmm... höll jag precis ett försvarstal för en fantasyserie? Skumt... :gremsmile: )
 

Olle Linge

Snigel
Joined
23 Oct 2003
Messages
2,882
Location
北極東邊
Brooks och Eddings

Det kanske var för länge sedan jag läste den serien, men då har jag för mig att den framstod som en av de bättre i genren, åtminstone jämfört med Eddings och liknande..
Jag har läst det mesta med båda och jag håller med. Idag tycker jag Eddings suger rejält, men å andra sidan tyckte jag att han var jättebra när jag var yngre. Om man ser honom som någon som skriver fantasy för ungdomar är han jättebra författare. Att skriva för Snigel anno 2005 är han kass på dock.

Samma sak gäller Brooks, förutom att han höll längre än Eddings. Om Eddings är tidig ungdom är Brooks några år senare :gremsmirk:
 

Ulfgeir

Swashbuckler
Joined
6 Feb 2001
Messages
3,266
Location
Borås, Sverige
Jag har ju bara läst de serierna som handlade om Shannaras ättlingar (inklusive prequel-böckerna).

Det jag vänder mig mot där är att jag upplevede böckerna som dåligt hantverk. Att en bok är en Tolkien-ripoff är inte nödvändigtvis dåligt, ifall författaren gjort ett bra hantverk i själva skrivandet.

Och jag skulle nog klassa Shannaraserien även den som "fjortisfantasy"

/Ulfgeir
 

Balderk

Swashbuckler
Joined
27 Apr 2002
Messages
2,723
Location
Umeå
Ska du ha riktigt kass fantasylitteratur bör du läsa några av Warhammer FB böckerna... ouch.

Fast särskilt mycket tolkienplagiat är det inte.

-Balderk
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Hunn, Eddings har ju nämts ju..
Inte för att de böckerna är dirket dåliga.. SNarare är de ganska förutsägbara, vilket är lite trist iof...

/ Johan K, som har 5 timmar kvar att jobba...
 

Dewil

Skrivbordsgeneral
Joined
30 Jun 2000
Messages
1,769
Location
Nett-ruh-bi
Kommentarer (långt)

Jag ställde frågan provokativt; jag hade ett hum om hur svaren skulle låta.

Anledningen till att frågan ställdes är att jag tycker att somliga fantasyläsare definierar sitt intresse med en negativ definition, genom att tala om vad som inte anses som god litteratur. Det är i mitt tycke en väldigt icke-konstruktiv utgångspunkt. Om man vill intressera någon, ska man tala om det intressanta, inte om det ointressanta. (Det finns på mitt universitet en studentförening för hårdrock. I sina annonser brukar de tala om vilka som inte är välkomna. Tjenare.)

Min specifikation av "dålig fantasy" (Tolkienplagiat, ädla riddare, feodal medeltidsvärld) är ett exempel på hur en negativ definition kan användas av läsare och t.o.m. författare. Även om det inte är fel på åsikten i sig (att dessa är kännetecken på mindre intressant litteratur) riskerar framhållandet av den att ge ett elitistiskt (och i förlängningen avskräckande) intryck för den oinvigde. Framhållandet av negativa aspekter ger också intryck av ett mindervärdeskomplex som knappast gagnar genren.

Emellertid förtjänar påståendet i sig närmare granskning: Hur vanligt är det egentligen med dessa klichéer i fantasylitteraturen?

Medeltidsvärlden, standardmiljön i fantasyn, är möjligen uttjatad, men inte för det "dålig". Även om somlig fantasy sneglat lite mycket på Tolkien torde mer kritiskt tänkande författare ha kommit fram till att den utgör en bekväm kompromiss vad beträffar den kulturella och tekniska nivån. I en sten-, brons- eller järnåldersmiljö, med primitiv teknik och outvecklade politiska och kulturella system (och outvecklad magi?) är det sannolikt svårare att skriva intressanta äventyr än i en mer utvecklad miljö. (Grisodlarfantasy, kanske?)
I en mer utvecklad miljö tvingas man i stället fundera över frågeställningen "magi kontra teknik" - båda är metoder för att kunna utföra handlingar vars omfattning vida överstiger de man kan kan utföra med handkraft och kan tänkas stå i motsättning till varandra. (Lästips: "Jack of Shadows"/"Skuggornas herre", Roger Zelazny.)
Man kan i och för sig ifrågasätta varför man ska ha magi i fantasy över huvud taget...
Varianter av feodala system torde följa av valet av en medeltida miljö, då det politiska systemet är ett bekvämt sätt att decentralisera rikets styre i en tid av dåliga kommunikationer. Systemet är inte heller något specifikt europeiskt, utan utvecklades även i andra delar av världen oberoende av Europa (Japan, t.ex.).
Katherine Kurtz "Deryni"-böcker nämndes som dålig fantasy. Jag har "Camber av Culdi", även om det var så länge sedan jag läste den att jag inte längre minns vad den handlade om, men jag skaffade den eftersom Deryni-böckerna nämndes som ett bra exempel på en feodal fantasymiljö. Var det ett dåligt tips, eller är det ett subjektivt tyckande ("feodalism är dålig fantasy") att Deryni-böckerna är dåliga? Hursomhelst ska jag läsa om boken nu.
I övrigt verkar envälde vara minst lika vanligt som feodalism i fantasy, varför jag tycker att klankandet på feodalismen i viss mån är osaklig. (Se även stycket om ädla riddare nedan.)

Tolkienplagieringen, då? Tja, eventuell förekomst av orcher är knappast något att diskutera. Alver kan möjligen ursäktas i och med att dessa var en extrapolering bakåt av de europeiska mytologiernas älvor (och således inte en ren Tolkien-skapelse) och dessutom oftast skiljer sig rätt rejält från Tolkiens alver, om man ser längre än till odödligheten och de spetsiga öronen.
Berättelsens uppbyggnad (exemplet Ring-trilogin) med den Unge och Okunnige som av Ödet får ett Uppdrag att utföra för att Rädda Världen, och som måste ge sig ut på en lång och svår resa, har använts i oräkneliga fantasyäventyr. Frågan här är om Tolkien verkligen var först, eller om han lånade denna berättelsestomme ur det europeiska kulturella allmängodset. (Någon som läst litteratur- eller idéhistoria, kommentar?)
Med tanke på att fantasylitteraturen blev stor i och med Tolkiens Ring-trilogi är det dock svårt att låta bli att influeras, på samma vis som det torde vara svårt att vara socialist utan att influeras av Marx. Ingen av dem skapade företeelserna, men de stod för genombrottet; det torde alltså vara ursäktligt att låta sig influeras. Likväl finns det väldigt många exempel på fantasyberättelser vars struktur inte alls kan jämföras med Ring-trilogin.

Kvar är de ädla riddarna. Det jag funderar på här är om inte folk kollat lite för ofta på nyårsdagens "Ivanhoe". Jag kan inte komma på tillräckligt många exempel på ädla riddare i fantasyn för att jag ska tycka att det är något som är värt att bry sig om; däremot i riddarromanerna, en genre som funnits sedan medeltiden och parodierades redan på 1500-talet av Cervantes. Påsparkas den som påsparkas bör.

Eddings var ett populärt förslag på dålig fantasy. Jag läste Belgarion/Mallorea i takt med att de gavs ut på svenska och brukar säga att "det är inte kvalitetslitteratur, men underhållande". Av de uppräknade klichéerna har han medeltidsvärlden inkl. varianter av feodalism (men även envälde och teokrati), samma berättelsestruktur som Ring-trilogin och möjligen en och annan ädel riddare (även om Mandorallen är parodisk och Eleniens riddare är cyniker som går på horhus). Eddings svaghet ligger snarare i att han bara kan berätta en enda historia med exakt samma uppsättning av karaktärer, och gör det om och om igen. Efter Elenien ledsnade jag därför.

Terry Brooks har jag inte läst, ej heller Robert Jordan. Skälet är förmodligen min våga-vägra-göra-som-alla-andra mentalitet, och eftersom jag därför har undvikit det mesta av den fantasy som de svenska förlagen sprutat ur sig under andra halvan av 1990-talet har jag kanske missat det mesta som folk brukar nämna som dålig fantasy.
Jag har i stället läst Stephen Donaldson, Steven Erikson, Terry Pratchett, Ursula K. LeGuin, Barbara Hambly, Roger Zelazny, Astrid Lindgren, C. S. Lewis, Fritz Leiber, Stephen King, Dean Koontz, H. P. Lovecraft, E. A. Poe, div. science-fiction-alster och Isaac Bashevis Singer (vars noveller ofta kan kategoriseras som magisk realism). Somligt är högst originellt, somligt inte så originellt och somligt inte värt att läsa igen.

När jag pratar om fantastisk litteratur med vänner och bekanta framhåller jag något i sammanhanget passande exempel på god litteratur. Jag skulle aldrig börja med en negativ definition; faktum är att jag t.o.m. rekommenderar Eddings ibland, eftersom han är underhållande och lättläst och förhoppningsvis väcker ett intresse att söka sig vidare i fantasyn med egna, kritiska ögon.

Dewil
 
Top