entomophobiac
Low Prep High Play
En sak som slog mig häromdagen är att många spel har otroligt bra idéer som jag använder, men samtidigt också hundratals sidor saker jag aldrig tar i med tång. Jag läser det, men jag bryr mig inte så mycket om det. Bra exempel är färdighetslistor och utförliga spelexempel. Jag fattar faktiskt hur jag slår tärningar numera, och även om vissa spel kan introducera smarta nya mekaniker så är det skillnaden från andra spel som blir intressant.
Hade det inte varit bättre med böcker som utgår från att du kan detta och att du redan har ett regelsystem som du antagligen inte kommer sluta använda. Då hade vi kunnat få mindre böcker, vi hade sluppit läsa tusen sidor tolkning av samma fecking färdigheter för gång 10 018 i ordningen, och det hade antagligen blivit världsfred som resultat.
Helt enkelt hade böcker kunnat vara:
- Investigationsystemet från Gumshoe.
- Galenskapsreglerna från Kutulu.
- Fristående inspiration för hacking.
- All Flesh Must Be Eatens regler för att generera zombies.
- Regler för svärdsduellerande, för den som önskar.
På något sätt tror jag detta är vad som lockat mig med OSR hittills. Inte att jag egentligen är särskilt förtjust i d20-system eller oldschool, utan för att många böcker löser ett specifikt problem, istället för att försöka vara universella spel. För de universella reglerna och alla deras sidor med information om köldskador, exempelvis, kommer aldrig vara lika intresseranta eller användbara som beskrivningen av Antarktis i Beyond the Mountains of Madness.
Vad har ni andra för tankar på detta?
Hade det inte varit bättre med böcker som utgår från att du kan detta och att du redan har ett regelsystem som du antagligen inte kommer sluta använda. Då hade vi kunnat få mindre böcker, vi hade sluppit läsa tusen sidor tolkning av samma fecking färdigheter för gång 10 018 i ordningen, och det hade antagligen blivit världsfred som resultat.
Helt enkelt hade böcker kunnat vara:
- Investigationsystemet från Gumshoe.
- Galenskapsreglerna från Kutulu.
- Fristående inspiration för hacking.
- All Flesh Must Be Eatens regler för att generera zombies.
- Regler för svärdsduellerande, för den som önskar.
På något sätt tror jag detta är vad som lockat mig med OSR hittills. Inte att jag egentligen är särskilt förtjust i d20-system eller oldschool, utan för att många böcker löser ett specifikt problem, istället för att försöka vara universella spel. För de universella reglerna och alla deras sidor med information om köldskador, exempelvis, kommer aldrig vara lika intresseranta eller användbara som beskrivningen av Antarktis i Beyond the Mountains of Madness.
Vad har ni andra för tankar på detta?