HP som inte läker över en natt

[Nion]

Hej!

Ofta i rollspel så läks alla hit points (bra svenskt ord?) över en natt, iaf i DnD. Jag har någonstans snappat upp varianter där HP har två nivåer, där den ena nivån är svårare att läka.

Nivå 1 skulle alltså vara lättare skador men också att minimera skador genom stridserfarenhet. Nivå 2 är mer svårläkta skador/allvarliga skador.

Jag undrar hur många % av totalt HP som är lämpliga att höra till nivå 2? Eller kanske ska det vara ett fast antal HP hela tiden oavsett om karaktären levlar och får mer HP totalt?

Jag funderar också på hur lång läketid som kan vara lämplig för nivå 2?

Har inget speciellt rollspel i åtanke, utan vill ha en mer en allmän diskussion.

 

[zo0ok]

I äldre versioner av D&D så läkte man långsamt naturligt. Det rent av fanns inte ens regler för det (?).

Jag tänker först på Hjältarnas Tid/Kopparhavets Hjältar, där man har Gard och Hälsa. Gard är någon slags energi och taktisk position, medan hälsa är just (avsaknad av full) Hälsa. Jag kan inte direkt redogöra för hur det funkar eller om det är 50/50.

Om man ska dela upp det - och jag är inte emot det - så tycker jag att Gard och Hälsa är ett rimligt sätt att se det. Då ska Gard återfås snabbt - kanske direkt efter striden eller under resten av dagen. Hälsa däremot, borde vara så realistiskt som möjligt (och en stukad fot tar skitlång tid att läka).

 

[luddwig]

Jag gillar varianten där KP återkommer snabbt (så att rollpersonerna vågar fortsätta äventyra) men där allvarliga skador kan ta lång tid att läka. Ungefär så att rollpersonerna kan sova en natt för att bli av med smärta/stress/utmattning men den där stukade foten som Zengar fick när han föll från muren (och passerade någon slags KP-gräns) kommer att halvera hans förflyttning i två veckor.

 

[Bolongo]

zo0ok har förstått Gard och Hälsa i HT rätt. Fördelningen mellan dem beror dels på folkslag, dels på spelarens val.

Sedan har vi År Noll-systemet, som åtminstone i Svärdets Sång (det jag har mest erfarenhet av) funkar som vad luddwig beskriver: "skada" (tillfälliga sänkningar av grundegenskaper) återhämtas efter lite omplåstring och en natts vila, men kritiska träffar har effekter som hänger i längre.

 

[zo0ok]

Det tråkiga med att läka snabbt är att strider (risk för skador) nästan blir meningslösa om man bara kan "ta en rest".
Det tråkiga med rollpersoner som tål väldigt mycket (snabb läkning är en aspekt) är att man kan behöva kasta in strider med det huvudsakliga syftet att rollpersonerna ska förbruka resurser innan de kommer till de väentliga striderna.
Det tråkiga med att läka långsamt är att lite otur kan förstöra en hel spelkväll.

Nivå 1 skulle alltså vara lättare skador [...]. Nivå 2 är mer svårläkta skador/allvarliga skador.

Jag undrar hur många % av totalt HP som är lämpliga att höra till nivå 2?
[...]
Jag funderar också på hur lång läketid som kan vara lämplig för nivå 2?

Effekten är ju att så länge rollpersonerna inte börjar närma sig Nivå-2-skador så kan de ta allt med en klackspark och har full kontroll.
De kan gå in i strid efter strid helt fräscha. Men så fort de trillar ner på Nivå-2 så får det (mer) svåra konsekvenser.

Som SL betyder ju det att du behöver balancera dina möten listigare. Det fina i gamla OSR-spel är att även om spelarna har 71HP, så suger det att få 1T4 i skada innan man ens går in i grottan, för det är 1T4 HP som man kommer sakna för resten av äventyret. Så ALLT räknas. Och även om man inte kommer bli allvarligt skadad i en tidig strid, så riskerar man att förlora vad man behöver senare. I gamla OSR-spel är ju inga skador heller allvarliga. 1HP eller 71HP spelar ingen roll. Mer än att man är närmare 0. Så det är eg 100% Nivå 1, som inte läker, och 0% Nivå 2. Det är en balans mellan att strid inte är så farligt, men att skador ändå får konsekvenser.

Behovet av Nivå 1 uppstår när Nivå 2-skadorna får riktigt negativa konsekvenser för möjligheterna att fortsätta.

 

[olaberg]

Redan på 80-talet husreglade vi D&D så att första gradens hälsopoäng var främst kroppspoäng som läkte långsamt (nivå 1), medan efterföljande graders HP (i D&D får man fler hälsopoäng när man stiger i grad) var ett slags Gard/Uthållighet som agerade buffer till de grundläggande hälsopoängen, och som läkte snabbare (nivå 2).

Tror att många husreglade på det sättet, och att det gav upphov till hälsa/gard-systemen senare.

 

[Nion]

Alltid kul att läsa allt klokt som skrivs när man postar något i det här forumet.

Gard och hälsa var ju ett pedagogiskt sätt att se på det! Skador som påverkar äventyrarna är ju också ett bra sätt, som en trasig hand osv, men personligen tycker jag fantasin tryter när jag ska hitta på var attacker träffar hela tiden.

Det som jag tycker är intressant med att låta vissa skador läka långsamt är att det ger äventyrarna en anledning att uppehålla sig en längre tid på en plats, för att de helt enkelt tvingas av hälsoskäl. Det behöver ju inte nödvändigtvis alltid rollspelas, men kan ju få konsekvenser avseende ekonomi, resurser och tillfälle för down time aktiviteter.

 

[Nion]

Redan på 80-talet husreglade vi D&D så att första gradens hälsopoäng var främst kroppspoäng som läkte långsamt (nivå 1), medan efterföljande graders HP (i D&D får man fler hälsopoäng när man stiger i grad) var ett slags Gard/Uthållighet som agerade buffer till de grundläggande hälsopoängen, och som läkte snabbare (nivå 2).

Tror att många husreglade på det sättet, och att det gav upphov till hälsa/gard-systemen senare.

Så de HP äventyraren hade på level 1 var långsamtläkande medan de som tillkom när den gått upp i grad var gard/uttålighet?

 

[Ulfgeir]

FATE kör ju med Stress som man läker automatiskt efter striden, och Consequences som kan ta upp till hela äventyret att läka

 

[Mogger]

Skador som påverkar äventyrarna är ju också ett bra sätt, som en trasig hand osv, men personligen tycker jag fantasin tryter när jag ska hitta på var attacker träffar hela tiden.

Det finns ju en drös spel som erbjuder tabeller odyl som hjälper till med detta, som ex Eon och WFRP.

Jag har f.ö aldrig klarat av att spela spel med insta-läkning. Min inlevelse får sig en törn när det visar sig att alla RP är Wolverine. Jag tillhör även de som faktiskt tycker att skador tillför spelet något. Skulle alla spelets resurser fyllas på varje natt hade jag fullständigt tappat intresset

 

[Swedish Chef]

Jag gillar varianten där KP återkommer snabbt (så att rollpersonerna vågar fortsätta äventyra) men där allvarliga skador kan ta lång tid att läka. Ungefär så att rollpersonerna kan sova en natt för att bli av med smärta/stress/utmattning men den där stukade foten som Zengar fick när han föll från muren (och passerade någon slags KP-gräns) kommer att halvera hans förflyttning i två veckor.

Så Eon IV med andra ord. Där har allvarliga skador speciell läketid, medan utmattning (typ HP) läks efter varje strid.

 

[Zire]

Jag har f.ö aldrig klarat av att spela spel med insta-läkning. Min inlevelse får sig en törn när det visar sig att alla RP är Wolverine. Jag tillhör även de som faktiskt tycker att skador tillför spelet något. Skulle alla spelets resurser fyllas på varje natt hade jag fullständigt tappat intresset

Medhåll, problemet brukar vara när det å ena sidan beskrivs som att man skadas i strid, och å andra sidan är helt återställd nästa dag.

Tog det en dag att läka så var det blåmärken och ett skrubbsår, inte hugg i musklerna eller brutna ben. Det gör magiska helande drycker till en huvudvärkstablett, och helaren till någon som binder om stukningar.

 

[Genesis]

Min inlevelse får sig en törn när det visar sig att alla RP är Wolverine.

De behöver inte vara Järven, räcker att de är John McClane!

 

[God45]

Gå till Dark Heresy och sno deras crit listor. Sänk sedan hp värden till hälften. När du har slut på HP måste du rulla på de gräsliga critlistorna som kommer skala av ansikten och kapa lemmar.

 

[luddwig]

Så Eon IV med andra ord. Där har allvarliga skador speciell läketid, medan utmattning (typ HP) läks efter varje strid.

Jag har ingen koll på Eon IV får jag erkänna. Testade Eon II vid något tillfälle för närmare 20 år sedan och det var ingenting som gav mersmak. Varken världen eller reglerna var min kopp te. Har dock hört att Eon IVs regler ska vara annorlunda jämfört med tidigare versioner.

Som @Bolongo skriver, flera av ligans spel som jag testat funkar just på det sätt jag gillar. Det finns en samling poäng som återställs snabbt medan faktiska skador kan dröja sig kvar. Enkelt, roligt och hyfsat realistisk tycker jag. Kör på varianter av det i mina egna spel också.

 

[Mogger]

De behöver inte vara Järven, räcker att de är John McClane!

Ja, funderade på det, men kände att det var lite OT, men John McClane ägnar en scen åt att ha jätteont och en scen åt att tejpa fötterna. Man vet att han då är i fara. Det har ett dramatiskt värde. Så kan man absolut hantera skador. Att bara läka över natten gör dem irrelevanta. Eller riskerar att göra iaf.

 

[Swedish Chef]

Jag har ingen koll på Eon IV får jag erkänna. Testade Eon II vid något tillfälle för närmare 20 år sedan och det var ingenting som gav mersmak. Varken världen eller reglerna var min kopp te. Har dock hört att Eon IVs regler ska vara annorlunda jämfört med tidigare versioner.

Som @Bolongo skriver, flera av ligans spel som jag testat funkar just på det sätt jag gillar. Det finns en samling poäng som återställs snabbt medan faktiska skador kan dröja sig kvar. Enkelt, roligt och hyfsat realistisk tycker jag. Kör på varianter av det i mina egna spel också.

Alltså det är betydligt mer strömlinje formade regler i de nya utgåvorna, sen är det fortfarande lite mycket regler för de flesta. Jag spelade sjukt mycket EON i min ungdom så för min del flyter det bra nu när man skalat ner det till en mer överskådlig nivå. Det är enligt mig inte mer regler än DnD5. Men jag fattar också att man inte orkar lära sig ett nytt system.

Jag gillar dock skade systemet skarpt. Du kan få en bruten arm som tar 4 veckor att läka, men du har ändå full utmattning till nästa strid (men kan inte använda en arm)

 

[luddwig]

...skalat ner det till en mer överskådlig nivå. Det är enligt mig inte mer regler än DnD5. Men jag fattar också att man inte orkar lära sig ett nytt system.

Jag gillar dock skade systemet skarpt. Du kan få en bruten arm som tar 4 veckor att läka, men du har ändå full utmattning till nästa strid (men kan inte använda en arm)

DnD5-nivå är fortfarande för regeltungt för mig (jag verkar bli allt latare med åren) men skadesystemet låter mycket bra.

 

[Swedish Chef]

DnD5-nivå är fortfarande för regeltungt för mig (jag verkar bli allt latare med åren) men skadesystemet låter mycket bra.

Frågan är ju dock hur man får in ett mer detaljerat skadesystem i en enkel regelkonstrukt. WFRP 4 (som också har mycket regler) har ju en modell att man slår kritiska skador vid perfekta slag. Där har man ju dock träffområden som påverkar vad det blir för skada, och det kräver ett extra slag på en tabell, vilket slöar upp tempot.

 

[Genesis]

Ja, funderade på det, men kände att det var lite OT, men John McClane ägnar en scen åt att ha jätteont och en scen åt att tejpa fötterna. Man vet att han då är i fara. Det har ett dramatiskt värde. Så kan man absolut hantera skador. Att bara läka över natten gör dem irrelevanta. Eller riskerar att göra iaf.

Jag tänkte mest att McClane inte påverkas negativt av att han är skadad sedan en tidigare scen. Mekaniskt läker han alla sina HP mellan varje fajt. Rollpersonen är ju fortfarande skadad, men han börjar nästa fajt på full HP i alla fall. Skadan är med i fiktionen, men inte i mekaniken.