Nekromanti Hur ”woke” är era rollspelsvärldar?

[Conan]

Själv spelar jag mest Eon

Där brukar kvinnor vara fysiskt starkare är vad dem är i den riktiga världen så man kan motivera lite häftiga krigarkvinnor.

Homosexualitet behandlas som i medeltida Europa med undantag för vissa mer ”grekiska” kulturer. De homosexuella alverna i eon har vi nog inte riktigt tagit ställning till men går nog bort.

Hur behandlar ni själva kvinnans ställning samt hbtq frågor och funkofobi med mera i era fantasivärldar?

 

[Mundo]

Själv spelar jag mest Eon

De homosexuella alverna i eon har vi nog inte riktigt tagit ställning till men går nog bort.

Alla alver i Eon är mer eller mindre bi/pansexuella. Deras val av livspartner styrs inte av kön.

 

[Mannen i skogen]

Generellt sett har SLP:er inga uppfattningar om att kvinnor eller män hör hemma på någon särskild plats i samhällsstrukturen.
De flesta parrelationer är tvåkönade. SLPs sexuella läggning nämns bara om de raggar eller gifter sig eller liknande.
Funktionsvariationer är ovanliga och förekommer mest när det motiveras av storyn.

 

[Svarte Faraonen]

Jag poängterar i Travellers on a Red Road att könsroller är något som påverkar alla i samhället: på samma vis som kvinnor har förväntningar på sig att få barn så att klannamnet förs vidare så förväntas män också gifta sig för att knyta allianser samt uppfostra sina klansystrars barn. Nara (tredjekönade/ickebinära) förväntas ofta fungera som medlare, budbärare, präster, liktvättare, barnmorskor, eller andra sociala roller som har med gränser att göra. Att inte vilja följa dessa roller är en utmärkt grund för att träda an äventyrarens blodröda bana. Ett undantag finns i en av kulturerna, vilken inte har mycket till könsroller, men däremot hårt delar upp samhället i jord- och havspersoner, vilka likaså har tydligt avgränsade roller och enbart får gifta sig med varandra (det anatomiska könet på de som gifter sig spelar mindre roll). Homosexuella aktiviteter uppmuntras framför heterosexuella hos ungdomen (färre barn på bygden), men vuxenlivet innehåller en förväntning på fortplantning. Homosexualitet är inte en identitet, det är en handling, såsom det var i europeisk kultur innan 1800-talets medikalisering.

 

[Lupus Maximus]

Det är helt och hållet upp till varje setting. För att ge några exempel.

Om jag skulle spelleda Star Trek, så kan det ta ett tar sekunder innan polletten faller ner när någon kultur ägnar sig åt t.ex. sexism eller homofobi. Att någon skulle behandlas olika beroende på kön, hudfärg, sexuell läggning, osv. är ett främmande koncept för de flesta i United Federation of Planets. Jag uppfattar inte könsbyte/könskorrigering som någon direkt komplicerad process i TNG/DS9-eran.

Om jag skulle köra Noir så är det inte regelmässigt någon skillnad, men sexism och homofobi kommer att alltid finnas med; om inte i förgrunden så kommer det göra sig påmint i bakgrunden. T.ex. får inte kvinnor vara soldater. Att kvinnor inte får vara soldater betyder fortfarande inte att man inte kan spela en kvinnlig krigsveteran. Förutom att det finns irreguljära förband som de kan ha varit del av, så är det ett antal kvinnor varje år som lyckas ta värvning utklädda till män. Bara för att manlig homosexualitet är förbjudet och anses vara en smittsam sjukdom, så betyder det inte att Sandukar inte har flertalet ställen där homosexuella män kan träffa likasinnade.

I den fantasy-setting som jag kör just nu, så är området rollpersonerna är i under ockupation. Ockupationsmakten har män och kvinnor på alla positioner, och de har inte "kvinnliga" och "manliga" namn. De anser dock att homosexualitet är emot den gudomliga ordningen. Kulturen hos de ockuperade är dock könsroller, och det är en hyfsat vanlig missuppfattning att ockupationsmakten är svag "eftersom de varit tvungna att späda ut sina trupper med kvinnor". Det finns minst tre andra kulturer med andra uppfattningar i området där de rört sig.

Jag skulle t.ex. aldrig kunna tänka mig att spela i Sandukar utan att ha med att normen är sexistisk och homofobisk. Men jag skulle kunna tänka mig att använda Noirs mekanik till en annan setting med typiska noir-inslag men utan att sexism och homfobi är normen.

 

[Skarpskytten]

Det är helt och hållet upp till varje setting.

+1.

En stor selling point för mig med Pendragon är hela cultur-gejming-grejjen, så jag gör en rätt stor poäng av att upprätthålla medeltida könsroller och sexism när jag spelar det. Om jag vore lite mer pretto skulle jag säga att det blir ett sätta att utforska sådana könsroller och hur ett sådant samhälle formar människor. Homosexualitet har aldrig varit något som kommit upp, så vitt jag mins. Min Mordred är liksom T.H. Whites klumpfotad, och hatar hela den chevalreska våldsförhärligande riddarkulturen för att han helt utan eget fel och från födelsen är oförmögen att leva upp till dess mansideal.

Min nuvarande DnD5-kampanj är rätt asexuell och det lilla sex som vi haft med har varit hetero, men jag har en potentiell lesbisk kärleksaffär på gång för en rollfigur, ska bli spännande att se hur spelaren hanterar det. Tror jag ska göra lite mer av detta med samkönat sex, Jag har också insett att jag har varit rätt dåligt på att presentera Forgotten Realms etniska mångfald för att jag av ren slentrian fallit in i en vit, fornnördisk fantasy, mitt default-läge. Ska skärpa till mig med både sexualitet och hudfärg! Mer wokeness for the people!

 

[Svarte Faraonen]

I D&D-kampanjen vi spelar nu drog jag, efter att ha läst beskrivningen av Forgotten Realms brunhyade skogsalver, slutsatsen att min rollperson sannolikt ser mer indisk än europeisk ut. Hen är dessutom en av de där könsvariabla alverna som beskrivs i Mordekainen's Tome of Foes, så hen kan byta anatomiskt kön varje long rest. Helt förståeligt har hen inte heller några starka könspreferenser i förhållanden.

 

[ceruleanfive]

I spelvärlden tillVindsjäl är samhällsnormerna strikta, men allt fokus ligger på att alla gör sin del av samhällsnyttan.

Man gör man inte skillnad på kvinnor och män annat än biologiskt. Alla förväntas klä sig likadant och sköta sina arbetssysslor i samhället efter bästa förmåga. Vem du lever med spelar ingen roll – har du en homosexuell relation uppmanas du att adoptera eventuella föräldralösa barn i trakten.

Alla invånare i världen är ättlingar till katastrofflyktingar från en sprudlande smältdegel, vilket gör att färger på hud, hår och ögon är friskt blandade och brett representerade även inom små samhällen. Istället utmärker sig de uppkomna kulturerna med olika typer av tatueringar.

Det finns alltså ingen sexism eller biologisk rasism. Om transpersoner ens är ett fenomen i en sådan värld är det inte heller något kontroversiellt.

Däremot är samhället indelat i kaster och det finns en stark lojalitetskultur. Så det är inte enbart mysigt. Äventyrare, legosoldater, daglönare och kriminella (plus oberoende handlare) ses som samhällets avskum – och det är precis den typen av människor man spelar i Vindsjäl.

Mitt syfte med spelvärlden är att fokus ska ligga på äventyrande och rollpersonernas identitet som äventyrare. De är betydligt friare än övriga invånare – de kan klä sig hur de vill, resa vart som helst och göra vad de känner för – men de är utstötta och ofta bespottade.

Att ha en massa klassisk sexism och rasism ovanpå det blir bara ett överflödigt, störande och potentiellt exkluderande inslag.

Jag vill här att rollpersonerna ska definieras av och bemötas efter spelarnas handlingar och val i spelet, snarare än vilken hudfärg eller sexualitet de kände för att ge rollpersonen.

 

[Svarte Faraonen]

Alla invånare i världen är ättlingar till katastrofflyktingar från en sprudlande smältdegel, vilket gör att färger på hud, hår och ögon är friskt blandade och brett representerade även inom små samhällen. Istället utmärker sig de uppkomna kulturerna med olika typer av tatueringar.

Det finns alltså ingen sexism eller biologisk rasism. Om transpersoner ens är ett fenomen i en sådan värld är det inte heller något kontroversiellt.

Det här är något jag funderat på kring spelvärldar som har en tydlig etnisk mångfald och ingen rasism: hur länge kommer mångfalden att hålla i sig? Väldigt ofta framställs ju en etnisk mångfald som ser väldigt "amerikansk" ut: man har folk med europeiska, östasiatiska, afrikanska (etc.) drag som tycks ganska distinkta. Grejen är ju att den sortens mångfald kommer sig av ett samhälle där folk i allmänhet har skaffat barn med folk från samma etniska bakgrund, och där det funnits sociala stigman och rent utav lagar som förhindrat uppblandning. I en spelvärld där dessa faktorer inte finns med, borde inte befolkningen homogeniseras efter några generationer?

 

[Mekanurg]

Själv spelar jag mest Eon

Där brukar kvinnor vara fysiskt starkare är vad dem är i den riktiga världen så man kan motivera lite häftiga krigarkvinnor.

Homosexualitet behandlas som i medeltida Europa med undantag för vissa mer ”grekiska” kulturer. De homosexuella alverna i eon har vi nog inte riktigt tagit ställning till men går nog bort.

Hur behandlar ni själva kvinnans ställning samt hbtq frågor och funkofobi med mera i era fantasivärldar?

Jag håller på att meka med ett alt-Traveller-universum där mänskligheten måste tampas med diverse utomjordingsfolk om knappa resurser. Där ligger den skarpa skiljelinjen vid människa/xenomorf. Skillnader inom människosläktet (kön, hudfärg, läggning, osv) betyder föga inför de otäcka speciecistiska fördomar som xenos riktar mot Homo sapiens. Jag skulle dock inte kalla detta spelkosmos "woke", utan säga att det har ett annat fokus och annat förtryck.

 

[ceruleanfive]

Det här är något jag funderat på kring spelvärldar som har en tydlig etnisk mångfald och ingen rasism: hur länge kommer mångfalden att hålla i sig? Väldigt ofta framställs ju en etnisk mångfald som ser väldigt "amerikansk" ut: man har folk med europeiska, östasiatiska, afrikanska (etc.) drag som tycks ganska distinkta. Grejen är ju att den sortens mångfald kommer sig av ett samhälle där folk i allmänhet har skaffat barn med folk från samma etniska bakgrund, och där det funnits sociala stigman och rent utav lagar som förhindrat uppblandning. I en spelvärld där dessa faktorer inte finns med, borde inte befolkningen homogeniseras efter några generationer?

Säkerligen! Det har mest inte hänt i den här världen än, för att jag vill ge breda utseendemöjligheter för rollpersoner och i illustrationer.

 

[Svarte Faraonen]

Säkerligen! Det har mest inte hänt i den här världen än, för att jag vill ge breda utseendemöjligheter för rollpersoner och i illustrationer.

Jag förstår den ambitionen. Det är väl också en skillnad i hållning till spelvärlden, där jag är väldigt mycket för analyser av interna sammanhang (en käpphäst är till exempel varför man så ofta ser folk i tydligt könade kläder i förment könsneutrala världar...).

 

[entomophobiac]

Hur behandlar ni själva kvinnans ställning samt hbtq frågor och funkofobi med mera i era fantasivärldar?

Jag brukar strunta fullkomligt i historiska stereotyper när jag spelleder fjantasy. Mest för att, om vi kan acceptera alver till att börja med, så måste vi kunna acceptera att kvinnor slåss och att vissa inte dränks i närmsta bäck på grund av deras religiösa övertygelse.

Även i historiskt inspirerade kampanjer--som min nuvarande Pest-Brest kampanj--struntar jag i det och stoppar in kvinnor i starka centrala traditionellt maskulina roller, eftersom det helt enkelt inte spelar någon roll. Det gör att världen blir mer som idag. För det är inte en simulation vi håller på med trots allt och vi är inte tillräckligt kunniga på 1600-talet för att gör det historiskt korrekt i alla fall. Och nitpicking av tråkiga diskriminerande saker är bara onödigt.

Sen finns det undantag. I Fyra StuG tror jag inte jag beskrev kvinnliga karaktärer annat än som flickvänner, mammor, eller fientliga soldater. (Det utspelar sig under andra världskriget och handlar om en tysk infanterigrupp.) Men där ville jag uppnå någon sorts historisk exakthet och då spelade detta roll.

Så jag skulle nog säga såhär: min grundförutsättning är att transfobi, homofobi, könsdiskriminering etc, borde vara passerat i verkligheten för länge sedan, så jag förutsätter att mina rollspelsvärldar är mer progressiva. För jag vill att de ska vara det och jag vill själv bli bättre på att tänka i de banorna.

Och om någon kommer dragandes med "meh, realism"-argumentet, men samtidigt har alver, orcher, och magi, så är det en form av selektiv blindhet som jag tycker är ännu löjligare än när lajvare ena stunden vägrar använda bomull och i andra stunden pratar svartiska.

 

[APM]

Det är helt och hållet upp till varje setting.

Jag skulle nog säga att det snarare är upp till varje spel! Spelar man tradd så är frågan "vad handlar spelet om" väldigt svår att svara på, för det kan handla om vad som helst. Jag upplever dock att spel, som inte specifikt handlar om förtryck, sällan blir bättre av att innehålla sådant. Om spelgruppen inte vill utforska vad exempelvis sexism eller machoideal gör med ett samhälle så riskerar det att bli ett osmakligt och exkluderande inslag helt i onödan.

"men det var så på medeltiden!" funkar inte som argument när man spelar i en fantasivärld. Allt som verkar ologiskt är bara samhällets normer som sätter käppar i ens hjul. Så ser jag det iaf

Edit: oh vad lång tid det tog att skriva på telefonen, ni hann ju skriva hur mycket som helst.

 

[terje]

Mina spelvärldar har ofta rätt sunkiga samhällen som är otrevliga att leva i. Hårda klasshierarkier, ojämlikhet mellan könen (dock inte nödvändigtvis alltid till mäns fördel), rasism, etc. Detta då det ger mer konflikter att spela på.

Rollpersonerna antas vara sånna som inte passar in och som avviker från normerna.

 

[Svarte Faraonen]

"men det var så på medeltiden!" funkar inte som argument när man spelar i en fantasivärld. Allt som verkar ologiskt är bara samhällets normer som sätter käppar i ens hjul. Så ser jag det iaf

Det beror väl lite på huruvida man har en idealistisk eller materialistisk historiesyn? Jag upplever till exempel en modernt socialliberal människosyn som orimlig i en feodal spelmiljö, och tycker att sådant skulle göra världsbygget mindre intressant, då det visar att författaren valt att inte kontemplera produktionsförhållandenas roll i formandet av den ideologiska överbyggnaden.

 

[ceruleanfive]

Jag skulle nog säga att det snarare är upp till varje spel! Spelar man tradd så är frågan "vad handlar spelet om" väldigt svår att svara på, för det kan handla om vad som helst. Jag upplever dock att spel, som inte specifikt handlar om förtryck, sällan blir bättre av att innehålla sådant. Om spelgruppen vill utforska vad exempelvis sexism eller machoideal gör med ett samhälle så riskerar det att bli ett osmakligt och exkluderande inslag helt i onödan.

Jag hade aldrig kunnat tro att det var möjligt, men här är ju du och jag helt överens! Om en settingfråga!

Om man redan har en färdig setting bör man forma spelet efter settingen, så att spelet handlar om rätt saker. Om man skapar en setting till ett spel bör man bygga settingen efter vad spelet handlar om.

 

[entomophobiac]

Det beror väl lite på huruvida man har en idealistisk eller materialistisk historiesyn? Jag upplever till exempel en modernt socialliberal människosyn som orimlig i en feodal spelmiljö, och tycker att sådant skulle göra världsbygget mindre intressant, då det visar att författaren valt att inte kontemplera produktionsförhållandenas roll i formandet av den ideologiska överbyggnaden.

Problemet för mig är när det blir selektivt, vilket det väldigt ofta blir i just detta sammanhang. Dessutom är ju "modernt socialliberal människosyn" ett kaos den med och knappast en enad människosyn där alla är överens. Tvärtom finns det ju otroligt många problemställningar som sätts i första rummet eller helt slätas över beroende på vem du frågar.

En annan aspekt av det är att fjantasyspel sällan respekterar sina egna världar särskilt mycket. Om en trollkarl kan frammana mat, exempelvis, varför skulle bönder vara de som producerade mat? Om orcher förökar sig så snabbt att det alltid är krig, hur kommer det sig att mänskligheten inte förlorat för länge sedan, i likhet med neandertalare vs homo sapiens? Om clerics och andra kan demonstrera konkreta praktiska bevis för att deras religion fungerar, varför finns det överhuvudtaget utrymme för att ifrågasätta något av det?

Samtidigt vill många fjantasyvärldar fokusera på verklighetens medeltida konflikter, som uppkom ur helt andra omständigheter. Det faller ofta på sin egna absurditet.

(Och ja, jag är lite dumdryg som envisas med att skriva 'fjantasy', men just den här typen av samtalsämnen är exakt varför.)

 

[APM]

Jag hade aldrig kunnat tro att det var möjligt, men här är ju du och jag helt överens! Om en settingfråga!

Köp en trisslott vettja!

 

[APM]

Det beror väl lite på huruvida man har en idealistisk eller materialistisk historiesyn? Jag upplever till exempel en modernt socialliberal människosyn som orimlig i en feodal spelmiljö, och tycker att sådant skulle göra världsbygget mindre intressant, då det visar att författaren valt att inte kontemplera produktionsförhållandenas roll i formandet av den ideologiska överbyggnaden.

Många ord jag inte förstår här, men min spontana tanke är ändå: varför väljer man att spela i en feodal miljö där man måste ha med en massa sunkig människosyn ifall man inte vill att spelet ska handla om just feodalism och dess konsekvenser?

Det är som att säga att "min berättelse om my little ponies och deras kompisrelationer ska utspela sig I aliens universum..." "Varför?" "För jag tycker att aliens är coola!"

Bestäm vad berättelsen/spelet ska handla om - det sätter sen ramarna för setting och system!