Nekromanti Hur beskriver ni som SL/DM träffar i strid?

Tomatalven

Hero
Joined
22 Sep 2012
Messages
1,175
När jag spelleder (vilket jag inte har gjort mer än 10xca3-4 h) så har jag problem med hur jag ska beskriva hur och var ett vapen träffar. Har SLat en brp-variant och Fantasy!osg. I båda spelen finns tillfällen när man förlorar hp/kp men tillräckligt lite för att inte få regeltekniska nackdelar av det. Och då vet jag inte var jag ska säga att attacken träffade! Träffar man med ett svärd i axel, arm eller ben borde det ju ge tydliga nackdelar för en lång tid. Det vanligaste borde väl vara träffar i sidan av bålen, men jag säger det så ofta att det har blivit ett internskämt i gruppen "...han träffar dig i sidan". Problem av den här typen borde förekomma i spel i stil med D&D kan jag tro. Hur gör ni? Tack på förhand!
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Det beror helt på, jag har olika nivåer beroende på spel. Är det hack & slash fantasy så är beskrivningen extremt grundläggande på nivån "du får 5 poäng skada". Är det däremot mer realistiskt spel eller något där man kan utnyttja skadorna för rollspelsbränsle, tex skräck, då beskriver jag betydligt noggrannare.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,527
Om det är skador som bara plockar av lite HP men inte faktiskt gör några rejäla skador brukar jag beskriva det som att personen inte blir synligt skadad eller att de inte blir skadade alls egentligen men att de får problem i striden. Jag ser inte HP som fysiskt välmående bara utan HP är också psykiskt välmående, hur trött man är och om gudarna är på din sida. Egentligen behöver man inte beskriva en faktisk skada förän någon når noll hp:

En attack som bara gör 2 eller 3 hp skada kan på lägre nivåer beskrivas som:

"Du korsar svärd med riddaren och för en sekund eller så ser det ut som om ni är jämnt matchade men sedan trycker du bort honom från dig och han tvingas hoppa bakåt för att inte bli träffad av ditt snabba efterföljande hugg. Han ser på dig med skräck i ögonen."

Medan det på högre nivåer kan beskrivas som:

"Ni virvlar runt varandra och era svärd träffar varandra flera gånger och får små gnistor att slå från dem som om de var blixtar svingade av gudar. Regnet öser fortfarande ner men runt er är marken torr, alla dropparna fångas upp av ert stål eller skickas flygande bort från er med chockvågorna av energi som uppstår när era magiska svärd träffar varandra. För en sekund stannar ni upp och ser på varandra innan ni dyker mot varandra och passerar förbi varandra. Du vrider huvudet och ser en enda bloddroppe falla från din motståndares kind."
 

Möller

Hubert Hortlax
Joined
28 Sep 2008
Messages
3,202
I D&D brukar det ibland sägas att HP inte egentligen eller enbart representerar kroppens integritet; utan position, utmattning, kontroll över situationen.

Alltså, att ta 7 HP i skada är inte att motståndaren landar en träff på dig. Åtminstone inte första gången. Istället betyder det att du inte framgångsrikt värjer motståndarens anfall, utan får retirera och hamnar på hälarna. Svetten rinner i ögonen, du börjar flåsa och du har inte motståndaren helt i sikte längre. Sen, när du förlorar rätt HP och närmar dig 0, då innebär träffarna faktiska skador.

Jag vet inte, ibland känns detta system lite dumt. Okej, det möjliggör ju att man faktiskt kan »läka« sig. »Second Wind« i D&D4e blir att ta ett steg tillbaka, andas djupt och sen kasta sig in med nya krafter. Rätt rimligt. Men vad gör då »Lay on hand« om jag nu inte är skadad utan bara ur balans?

Så ett tips jag har är att tänka på att rustningar faktiskt är ganska effektiva på att bromsa hugg och stick. Om du värjer ett svärdshugg i tillräcklig vinkel med din ringbrynjeklädda arm får du ett stort blåmärke, rejält ont och några trasiga ringar i din brynja. Inte mer.

Också, man vill aldrig bli träffad i bålen. Det är riktigt, riktigt allvarligt. Försvarsskador hamnar på armarna av en anledning; mycket hellre några senor och ben av där än att ett stick punkterar lungan eller ett hugg tar ut en njure.

Tyvärr har t.ex. (vissa utgåvor av) Drakar och Demoner, som är ett BRP-derivat, regler som skapar den bisarra effekten att man allra helst vill slänga sig fram med bröstkorgen först och gömma ömtåliga armar och ben. Det är svårt att hantera som SL.
 

Fienden

Hero
Joined
11 Oct 2008
Messages
1,655
Location
Någonstans i ödemarken
Har man mycket HP, typ i D&D, så har jag vanligtvis skitit i att beskriva något alls såvida det inte är en kritt, killing blow eller på något annat vis en ashäftig grej som händer. Oftast låter jag spelarna beskriva sina egna attacker, också, och håller minimalistiskt på vad monstren gör.

I Eon beskrivs ju halva slaget åt dig i och med alla tabeller, man där gäller det ju att dra i ordentligt med blod och tårar när en fet träff kommer.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,599
Location
Ludvika
Jag har i stort sett slutat beskriva skador så vida de inte är väldigt spektakulära när jag spelleder. Det gör sig oftast bättre i folks egna fantasi.

Men som tips om du vill beskriva skador är att låga skador mycket väl kan motsvara att motståndaren undviker själva hugget, men att man lyckas drämma till honom med hjaltet i gengäld. Eller så lyckades motståndaren nästan blockera hugget så att det bara snuddade honom, eller så träffade man snett så att man träffade med bredsidan av bladet istället för med eggen.
 

Robban

Hero
Joined
18 May 2000
Messages
946
Location
Växjö
När jag kör som SL så låter jag spelarna beskriva själva. Typ, "jag svingar mitt svärd och träffar *rull rull* inte alls! Gnistor slår ut från skrapandet mot stenväggen." eller "Jag träffar *rull rull* med en solid träff, fem i skada." Är det tillräckligt för att motståndaren ska dö (inte nödvändigtvis dö, men whatever) så går jag in med "soldaten svimmar av chock när du hugger av honom armen." eller nåt liknande.

Eller kör vi med "du tar 5 kp i skada." Det är lite hur som hur, beror mycket på gruppen. Vissa grupper gillar att beskriva hur våldsamma de är, andra vill bara förbi stridsmomentet och fortsätta dra i spakar och trycka på knappar, typ.
 

Arntsen

Warrior
Joined
2 Mar 2002
Messages
351
Location
Skiptvet/Østfold/Norge
Re: Hur beskriver ni som SL/DM träffar i strid? -

Hur jag beskriver träffar? Like a boss! :gremwink:

Nej men det beror lite på situation men oftast ingående, det är dels för att jag tycker det hör till och dels för att på något sätt uppmuntra mina spelare till att vara mer "målande" själva. När det gäller regeltekniska nackdelar så skjuter jag full auto från höften, t.ex. vid en skada i en hand ger jag en modifikation beroende på hur allvarlig skadan är, på finmotoriska handlingar et.c. det som känns logiskt helt enkelt, sen när det gäller var smällen "tar" i ett total kp/hp system så är händer, ansikte och armar det som tar mest stryk, jag försöker vara så logisk som möjligt helt enkelt :gremsmile:
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Jag brukade gilla ingående skador och slog typ alla skador på 50% eller mer på crittabellerna från Rolemaster under en period. Men mina spelare tyckte att det bara var bättre att köra med "I hit it with my axe" och sen inte massa nonsens. Så jag slutade försöka kötta till det. Jag saknar det personligen, men man får ju ge och ta lite.

Iaf, såklart så ger ju såren i axlar och knän bestående men, men äventyrarna är ju såna hårdingar att de släpar sig runt iaf med bara ett fungerande öga, svullna fötter, surrade brutna fingrar och vad det nu må vara. Så ös på med köttiga beskrivningar, eller bolla tillbaka det på spelarna! (Yxan tar dig hårt i... Var?) men strunta i mekaniska nackdelar så länge det är sår som faktiskt kan läka någorlunda. Man kommer ganska långt med sprucket revben trots allt.

Annars får man anta att de flesta sår är rispor, revor och spruckna ögonbryn och sånt.
 
Joined
27 Sep 2001
Messages
1,476
Location
Uppsala
Som så många andra så beskriver jag oftast inte träffar om det är ett spel med en hög HP/KP.

Men om man vill göra det och se på det lite realistiskt så är det inte så svårt egentligen. Det finns gott om historiska duellbeskrivningar där folk tar rätt rejält med skador förrän de faktiskt saktar ner. Adrenalin kan göra att man tål mycket... åtminstone ett kortare tag.

Sen finns det också en mängd skador som är obekväma, men egentligen inte har någon större effekt under striden, t.ex:

- Lättare krosskador av olika slag. Det blir ett blåmärke med vackra färger efter en dag eller två, men i stridens hetta har det ingen effekt. Förekommer ofta även med vassa vapen som svärd eftersom det blir orena träffar med bredsida eller mot någon (ut)rustningsdetalj.

- Rustningar gör att det sällan blir öppna sår eller större skador. Det är t.ex. nästan omöjligt att med svärd hugga igenom en ringbrynja. Däremot kan det bli lite krosskador (som ovan).

- En äventyrare har ofta en mängd utrustning som kan lindra smällarna så pass mycket att skadan inte blir allvarlig.

- Inte ens öppna sår behöver betyda att det blir några egentliga negativa effekter under strid. Man kan t.ex. få rätt stora (men inte djupa) sår över låret utan att det ska sänka stridsförmågan. Finns flera duellbeskrivningar där en av kombattanterna får sina sår hopsydda under en paus för att sedan fortsätta matchen.

- Rispor av olika slag är också vanliga, t.ex. en stöt som "bara" skrapar upp huden och ger ett långt ytligt sår på utsidan av axeln.

---

Sen håller jag med de som skriver att HP kan tolkas som balans, trötthet, etc. Och kanske även moral? Att känna att man är i underläge och hela tiden få gå på defensiven kan vara betungande.

---

Det går även att jämföra äventyrare med idrottare. Ishockeyspelare t.ex. tar en hel del stryk under en match, men de blir oftast inte mindre effektiva av det. De kan få sy ihop ögonbryn, få tänder utslagna eller till och med bryta revben, men fortsätta spela i stort sett opåverkade. Jag tolkar en Fighter i DnD som något mycket tuffare än en ishockeyspelare. Något i stil med en australiensisk rugby-spelare, och de tar en hel del stryk förrän de ger sig! (läste tidigare om en anatomisk undersökning av kvarlevorna av en riddare som visade att han hade en kroppsbyggnad som påminde om just rugbyspelare, dvs väldigt kompakt).
 

MattiasLejbrink

Swordsman
Joined
20 Jan 2012
Messages
757
Location
Stockholm
Alltså... man spelar väl ett system med hög abstraktionsgrad för att slippa gå in på detaljer? Min spontana reaktion är att du kanske borde testa ett spel som inte använder hp/kp utan har träffens egenskaper som en del av systemet.

Om du inte vill ha den extra regelkomplexiteten med regelbeskrivna träffar men ändå ha med det för att få mer krydda i berättelserna tänker jag att du kan hitta på vad som helst. Typ det som folk föreslagit innan i tråden.

Hit points är ju, som framkommer i tråden, väldigt subjektivt. Är det skada? Position? Balans? Moral? Och så vidare. Nej, ju mer jag tänker på det desto mer konstigt låter det för mig att spela ett spel som först abstraherar bort skador till hp, och sedan göra MOTSATSEN och försöka beskriva dem ingående :gremsmile:
 

MattiasLejbrink

Swordsman
Joined
20 Jan 2012
Messages
757
Location
Stockholm
I det system jag spelar slår man fram hur hård träffen är och vart den träffar. Tillsammans med "weapon aspect"* och med hänsyn tagen till rustning på försvaren slutar det upp i något liknande.

"You suffer a grievous stab to the abdomen. Roll for shock and add 3 points of bleeding damage."


* kan vara blunt, edged, piercing eller fire/cold
 

Tomatalven

Hero
Joined
22 Sep 2012
Messages
1,175
Det är snarare min grupp än jag som vill ha tydliga skadebeskrivningar.
Nuvarande F!osg-SL tolkar typ det mesta som småskador tills nån dör vilket funkar utmärkt, men jag är inte så snabbpp att improvisera sånt.
Undrar hur Gygax gjorde. Tack för alla tips!
 

Möller

Hubert Hortlax
Joined
28 Sep 2008
Messages
3,202
Tomatalven said:
Det är snarare min grupp än jag som vill ha tydliga skadebeskrivningar.
Nuvarande F!osg-SL tolkar typ det mesta som småskador tills nån dör vilket funkar utmärkt, men jag är inte så snabbpp att improvisera sånt.
Be dina spelare beskriva då! Det är ju inte mer än att säga »Jag är inte nå vidare på det här med beskrivningar av skador, så ni får sköta det. Både era anfall och monstrens«.


Tomatalven said:
Undrar hur Gygax gjorde.
Gygax är en dinosaurie. Vem bryr sig? =)
 

Tomatalven

Hero
Joined
22 Sep 2012
Messages
1,175
Sant. Jag bryr mig om Gygax! Om någon någonsin vetat hur man kan/ska spela rollspel optimalt är det väl uppfinnaren?
 

Mtb

Veteran
Joined
29 Jul 2012
Messages
87
Location
Stockholm
Spruckna revben som nämnts ovan är iofs ingen höjdare. Har du spräckt ett revben någon gång så vet du hur brutalt ont det gör och hur handikappad man blir av det. Man undviker häftiga rörelser pga rädsla för ännu mer smärta. Bålvridningar blir i stort sett omöjliga de första dagarna.

Grejen med just spräckta revben är att det gör riktigt ont i början och sen ökar smärtan under några dagar innan den börjar gå tillbaka igen.

Jag har spräckt revbenen ett par gånger i samband med bland annat träning och i början var smärtan så outhärdlig i samband med vridmoment att det knappt gick att torka sig i akterpartiet. Det var rentav vidrigt.
 
Joined
27 Sep 2001
Messages
1,476
Location
Uppsala
Det beror på vilka revben det är och om de flyttas när de spräcks. Om båda bitarna ligger snyggt mot varandra så är det inget större problem. Jag har spräckt revben två gånger och båda gångerna har jag fortsatt att fäktas. Jag har å min sida spräckt revben på två personer och även de fortsatte att fäktas i båda fallen. Brutna fingrar är lite mer fifty-fifty om man kan fortsätta eller inte, men i finalmatcher så brukar folk alltid att fortsätta (och i en liv-och-död situation skulle personen självklart fortsätta). Har även varit med när en person med bruten arm fortsatte att fäktas (men valde att gå vidare med ett enhandssvärd i stället för ett långsvärd).

Vi moderna människor tenderar att överdriva effekter av skador och smärta. En adrenalinstinn fighter går nog inte ner så lätt. Läser man historiska och nutida skildringar av skär-, kross- och stickskador som inträffar i strid så är det slående hur sällan en skada gör att motståndaren verkligen går ner.

Däremot kan man i HP/KP spel fundera på om inte personen borde få avdrag efter striden, dvs när personen har tid att känna efter och adrenalinet lagt sig.
 

Tomatalven

Hero
Joined
22 Sep 2012
Messages
1,175
Faehrengaust said:
Däremot kan man i HP/KP spel fundera på om inte personen borde få avdrag efter striden, dvs när personen har tid att känna efter och adrenalinet lagt sig.
Håller med.
 
Top