Mina senaste:
Corsair Council blev bara synedokt namngivet efter en av organisationerna i settingen. Det blev bara mer och mer att jag kallade kampanjen så. Om det mot förmodan finns nån insatt diggare av D&D 2e deep cuts (och då menar jag "Sista året av utgivning (1994) till obskyr sido-setting till Forgotten Realms"-deep) så kommer dom genast fatta kampanjpremissen, att det är en scriptflip på Corsairs of the Great Sea. Gillar alitterationen, att det går att säga "sese" eller "sisi", att det är lätt att komma ihåg. Inte så lätt att säga dock, har redan vrickat tungan ett par gånger. På många sätt är det ett ogenomtänkt namn. Arbetsnamnet var Project Pancake eftersom jag mashar ihop regler som brukar anses dysergiska och jag var/är orolig att det bara blir pannkaka av alltihop.
Project Bathwater (Också bara ett arbetsnamn — kommer inte bli ett eget spel, är bara en "experiment-design" men kommer ta idéer från det till mina andra byggen.) På engelska finns det ganska hemska uttrycket att babyn råkade följa med när man slängde ut det smutsiga badvattnet. När jag fick mitt uppvaknande till system matters, rules matters, emergent-mechanics-tänket så kastade jag bort mycket av det extrema immersionsfokus vi hade haft tidigare. Jag tror att det var nödvändigt för att lära mig det nya tänket ordentligt. Project Bathwater handlar om att försöka skapa det bästa av båda världar, stenhårda regler under ytan men att göra dom reglerna osynliga. Nyckelfraser för spelledaren osv.
Mythos Mixtape Om Project Pancake handlar om att experimentera med väldigt ovanliga kombinationer av designkomponenter så är Mythos Mixtape det omvända, att få en harmonisk chill summertime groove av element som jag är helt övertygad om att dom kommer passa perfekt ihop. Dessutom måste namnet reflektera hur otroligt beroende av samples det är. Har tagit det bästa av egna regler, Fudge, Silent Legions och ffa Kutulu. Utan Kutulu skulle Mythos Mixtape inte kunna existera (samtidigt som det, pga scenariostrukten, är helt annorlunda än Kutulu). Spelet har också mkt Project Bathwater-DNA i sig, har ex vis medvetet undvikit metaresurser såsom dramatokens, fate points etc och det finns inga siffror i spelet utan VG-fudge-skalan används.
Hittills onamngivet spel Kult1e OSR-style: detta spel är inte färdigt. Kommer nog använda Mythos Mixtape-baserade regler för seelarsidan. Men, spelets fokus är ju på DM/setting-sidan.
Expeditionen, Soluret och Kallocain Dessa spel har helt enkelt fått namn efter böckerna dom inspirerats av. Först upp är Expeditionen, ska försöka spelleda det på nåt konvent snart. Kommer använda nerstrippade D&D-5e-regler såsom exhaustion, advantage, hitpoints, stridssystemet, hexmap osv men med nya grundegenskaper och klasser. Ska köra med flashbacks från 3:16 ist för death saves. Soluret kommer vara mkt mer likt Dramasystem/Fiasco och liknande. Både Expeditionen och Soluret ska ha pregens som har beefs med varandra.
Jag har i mina ungdomsdagar spellett en ganska rälsad mashup av Soluret och The Colonel's Bequest. Det blev lyckat och vi hade jättekul men jag har lärt mig så mkt om rollspel sen dess. Skulle vilja göra Soluret rättvisa med ett nytt försök och lärdomar från storyspelsdesign och emergens.
Och Kallocain är kanske det spel med mest egna/orginella regler jag har. Det är nästan bara egna idéer. Bygger på förseglade lappar. Har jobbat på spelet i sjutton år. Har sitt eget rollpersonsskaparsystem även för oneshots. Där Expeditionen och Soluret börjar där böckerna börjar är Kallocain mer av en sequel eller midquel. RP är, när spelet börjar, investigators som jobbar åt staten. Har varit livrädd för att nån ska scoopa mig med dom orginella mekanikerna innan jag får ut spelet. Ska istället skriva om dom här (i en namntråd, jaja): RP sätts samman av lappar, både fluff och crunch. Man väljer fragment och pusslar samman dom. Namn, kön, ålder, födelseestad, familj, skills "Skicklig kemist" osv. Vissa av lapparna är dolda. Efter att man valt dom får man kika på dom själv. Detta är sånt man håller hemligt för andra (exempel från boken: Leos bitterhet mot Linda). Nästa lager av dolda lappar får man inte ens titta på själv. Det är sånt man inte själv är medveten om att man känner innan man får sprutan. En rebell kanske får veta att hon innerst inne väljer statens trygghet. En lojal kanske bär på ett oanat statshat. I romanen finns det gott om exempel på när den inre hemmligheten matchar det personen trott om sig själv, och när det kommit som total överraskning.
SL har också lappar, både såna som blandas så SL inte vet när/om vissa saker händer, och såna som är omutliga ex vis fakta i ett fall. Men det är ett story game med traddinslag snarare än tvärt om.
Yellow Light tog bara namnet från en av kartorna i spelet. Ännu ett synekdokt namn.
Glitchworld hette från början Selte'azda men fokuset blev snabbt på det intressanta med settingen, inkursionen från gränslandet och spelets nya alignments som ersatte good, chaotic osv. Exempel på där ett namnbyte kan vara lyckat. Tror det var en spelare som började kalla det Glitchworld.
