Re: Hur DoD är DoD egentligen? (Långt/Rant)
Hakanlo said:
Givet ovanstående, och de åsikter Solvebring och så många andra ger uttryck för, kan man väl dra slutsatsen att DoD kan anses vara ett inte helt välvårdat varumärke: man har försökt omdefiniera det lite för mycket.
Jag tror att det var varumärket Äventyrsspel som vanvårdades och krashade först. Utifrån mitt perspektiv som kund från den andra rollspelsgenerationen (började spela 1985 -) långt bort från Target Games och övriga rollspelssverige var det ett antal saker som hände.
* Äventyrsspels ALLA produkter blev sämre efter 1988
* Vi som konsumenter blev kräsnare och fick upp ögonen för konkurrensen
* Rollspelshobbyn som helhet växte lavinartat och den 3:e generationen blev en kaotisk historia.
* Alternativa hobbies som Lajv, datorspel och Magic breddade och "urholkade" rollspelandet.
För att utveckla punkterna vidare så är min uppfattning att det runt 87/88 kom några riktigt bra produkter från Äventyrsspel - bl.a. Star Wars och Samuraj. Därefter upplevde vi (Jag och mina polare) att man ökade takten i produktionen men man försämrade kvalitén och framförallt atmosfären kring produkterna. Kvalitetsförsämringen var framförallt textmässigt, bildmässigt (Hade säkert till stor del varit ok tidigare pga. Nisses illustrationer) och införandet av "Awesome". Vi ville inte ha "Awesome" (Som i snabba kickar utan egentlig substans) - vi ville ha ett nytt evolutionssteg motsvarande Drakar och Demoner Expert. Vi gled därför över till utländska alternativ (i vårt fall mest Rolemaster) även om en av våra grupper fortsatt spelade Barbia/Konfluxen/Nidland.
Efter några tveksamma år med framförallt Nya Mutant kom så småningom DoD -91. Vi märkte knappt av det. Det var likt Expert men hade tråkig grafisk utstrålning. Det största problemet var sannolikt avsaknaden av den efterlängtade utvecklingen. Då grundboxen inte tilltalade oss satte vi oss heller inte in i handböckerna vilket säkert var lika bra.
Den sista "riktiga" produkten de släppte var Kult som vi betraktade som fruktansvärt välgjort och ambitiöst, men vi ville egentligen aldrig riktigt spela det då det var lite speciellt och vi hade svårt att ta till oss spelvärlden (som spelare, aldrig som spelledare). De sämsta sidorna hos Kult (grafiskt, monster och annat "ytligt") spillde också till stor del över i MutantRymd/Chronopia och Sinkadus. Dessa produkter läste jag aldrig (då) och har aldrig spelat. Det fanns inget där som tilltalade oss utan vi betraktade det som barnspel tillsammans med Magic (tredje generationen rollspelare var fortfarande barn då). Kort därefter började Expressen-cirkusen och Vampyrlajvandet och man talade tyst om att man gillade rollspel tills tredje vågen ebbat ut.
Under tiden fick vi intrycket av att Targetgames:
* blivit för självgoda och förlorat alla erfarna medarbetare.
* köpte för mycket datorutrustning, snygga lokaler och kassa frilansare.
* släppt för mycket kortspel, figurspel och annat
* Imploderat
Min slutsats är alltså att det var Äventyrsspels varumärke och Target games som bolag som var mest vanvårdat. Drakar och Demoner står i min värld fortfarande för något väldigt positivt hos många, men jag är tveksam till att dessa associerar varumärket med just de senaste versionerna av spelet. För det stora flertalet tror jag snarare att det är nära eller identiskt med "rollspel". Sen om det är ett försäljningsargument för de senare versionerna eller inte vågar jag inte sia om.
//EvilSpook