Nekromanti Hur får man copyright?
- Thread starter Rikard
- Start date
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Genom att skriva något i stil med "Copyright (c) 2003 Anders Troberg" (byt ut namn, årtal och byt till riktigt (c)-tecken). Årtalet ska vara det år då det skrevs, det ska alltså inte jackas upp varje år (vanligt misstag)!
Det är allt.
Vill du kunna styrka det i rätten måste du på något sätt ha ett exemplar som bevisar att du hade skrivit det vid den tidpunkt som copyrighten utgår ifrån (2003 i exemplet ovan). Du kan exempelvis låta betrodda personer bevittna det och skriva under på det. Beroende på viket bevisvärde du vill ge det kan det vara bekanta eller exempelvis en advokat. Ett enklare sätt är att posta ett förseglat exemplar till dig själv som rekommenderat brev. Då får du ett kvitto, vilket du kan lägga tillsammans med det förseglade exemplaret i ett bankfack eller på annat säkert ställe.
Normalt sett, speciellt för rollspel, så är dock detta overkill. Då räcker det att skriva att copyrighten tillhör dig. Du talar alltså i princip om att "det här är mitt verk". Se upp så att du inte lånat material, för om du gör anspråk på copyright på material någon annan äger copyright på så gör du ett fel.
Jag rekommenderar alla att på något sätt skydda sig, även om man inte bryr sig. Det kan vara för att kunna stoppa om någon gör något du absolut inte vill med ditt verk, det kan vara att någon rippar det rakt av för att tjäna pengar på det, att någon rippar det och sedan stämmer dig för upphovsrättbrott osv. Om man vill behålla kontrollen över det, men ändå tillåta ganska fri användning så kan man ju exempelvis ange att det ligger under GPL-licens.
Det är bara en rad att skriva, men det kan bespara en så mycket problem.
Brior
Swordsman
Alla Trobergs råd nedan är goda, men ger inte riktigt korrekt svar på frågan.
Copyright, eller på svenska "Upphovsrätt", får du nämligen automatiskt så snart du skrivit något. Förutsättningen är att ditt alster inte plankar en redan existerande text eller redan är allmängods (du får inte upphovsrätt till ordet "och" bara för att du skriver det, men däremot har jag med stor sannolikhet upphovsrätt till begreppet "Svavelvinter".)
Huruvida du skriver "Copyright" och/eller lägger till © vid ditt verk har ingen rättslig betydelse i Sverige utan kan bara ses som en upplysning. I USA får du också Copyright automatiskt, men om du vill stämma någon för intrång måste du registrera din Copyright hos myndighterna först. Så ej i Sverige.
Observera också skillnaden mellan Upphovsrätt och Varumärkesrätt vilka ofta blandas samman. Ett varumärke måste vara registrerat hos PRV, användas kommersiellt och försvaras för att gälla.
Trobergs råd är användbara om en situation uppstår där man tvistar om vem som egentligen är upphovsman till en text, men så länge det står klart behöver du inte göra något alls för att behålla upphovsrätten ända till 75 år efter din egen död (vet inte hur lagen behandlar odöda upphovsmän dock ;-)
Hälsar
Erik "Tupperlaw" Granström
Copyright, eller på svenska "Upphovsrätt", får du nämligen automatiskt så snart du skrivit något. Förutsättningen är att ditt alster inte plankar en redan existerande text eller redan är allmängods (du får inte upphovsrätt till ordet "och" bara för att du skriver det, men däremot har jag med stor sannolikhet upphovsrätt till begreppet "Svavelvinter".)
Huruvida du skriver "Copyright" och/eller lägger till © vid ditt verk har ingen rättslig betydelse i Sverige utan kan bara ses som en upplysning. I USA får du också Copyright automatiskt, men om du vill stämma någon för intrång måste du registrera din Copyright hos myndighterna först. Så ej i Sverige.
Observera också skillnaden mellan Upphovsrätt och Varumärkesrätt vilka ofta blandas samman. Ett varumärke måste vara registrerat hos PRV, användas kommersiellt och försvaras för att gälla.
Trobergs råd är användbara om en situation uppstår där man tvistar om vem som egentligen är upphovsman till en text, men så länge det står klart behöver du inte göra något alls för att behålla upphovsrätten ända till 75 år efter din egen död (vet inte hur lagen behandlar odöda upphovsmän dock ;-)
Hälsar
Erik "Tupperlaw" Granström
Krille
Super Moderator
"Genom att skriva något i stil med "Copyright (c) 2003 Anders Troberg" (byt ut namn, årtal och byt till riktigt (c)-tecken). Årtalet ska vara det år då det skrevs, det ska alltså inte jackas upp varje år (vanligt misstag)!"
Du behöver inte ens göra det. Upphovsrätten (det som normalt kallas "copyright") får upphovsmannen omedelbart som denne blir upphov till något. Punkt.
I Sverige behövs inget (c)-tecken, men ska man ha ett så ska man inte använda teckenkombinationen (c), utan ett riktigt copyright-tecken. Sätter man dit en sådan så är det för att vara övertydlig och möjligen amerikansk, men det behövs inte.
Nära besläktat med detta är termen "publikationsrätt" (det som egentligen är "copyright"): publikationsrätten tillhör upphovsmannen, tills denne delar ut den till någon, till exempel ett förlag eller alla och envar. Denna publikationsrätt kan delas ut gratis eller mot ersättning, den kan delas ut exklusivt eller icke-exklusivt, och den kan begränsas på annat sätt.
Så säger jag att Västmark 2.14 är fritt för alla att skriva ut för eget bruk så ger jag alla och envar publikationsrätten för eget bruk, men upphovsrätten behåller jag. Säger jag att Västmark 3 inte får spridas så behåller jag publikationsrätten. Säger WotC att System Reference Document är fritt att sprida och publicera givet villkoren i OGL så har de gett alla och envar rätten en icke-exklusiv och något begränsad publikationsrätt.
Ett ord om upphovsman: om du skriver något på eget bevåg så är du upphovsman, även om du säljer publikationsrätten senare. Om du skriver något på beställning så regleras upphovsrätten i avtalet mellan dig och beställaren. Det kan mycket väl hända att upphovsrätten för beställt material kan hamna hos beställaren, beroende på avtal.
"Vill du kunna styrka det i rätten måste du på något sätt ha ett exemplar som bevisar att du hade skrivit det vid den tidpunkt som copyrighten utgår ifrån (2003 i exemplet ovan)."
Orsaken till att det kan vara värt att fixa sådan bevisning är rättsligt om någon snor det. Om någon snor ditt verk och du vill ta det till tingsrätten så är det du som påstår att den andre har begått en brottslig handling. Därmed ligger bevisbördan på dig - det är alltså upp till dig att bevisa att den andre har begått ett brott. Kan inte du bevisa detta så är han oskyldig.
Nu är risken som sagt var inte särskilt stor, men den är värd att fundera på i alla fall.
Du behöver inte ens göra det. Upphovsrätten (det som normalt kallas "copyright") får upphovsmannen omedelbart som denne blir upphov till något. Punkt.
I Sverige behövs inget (c)-tecken, men ska man ha ett så ska man inte använda teckenkombinationen (c), utan ett riktigt copyright-tecken. Sätter man dit en sådan så är det för att vara övertydlig och möjligen amerikansk, men det behövs inte.
Nära besläktat med detta är termen "publikationsrätt" (det som egentligen är "copyright"): publikationsrätten tillhör upphovsmannen, tills denne delar ut den till någon, till exempel ett förlag eller alla och envar. Denna publikationsrätt kan delas ut gratis eller mot ersättning, den kan delas ut exklusivt eller icke-exklusivt, och den kan begränsas på annat sätt.
Så säger jag att Västmark 2.14 är fritt för alla att skriva ut för eget bruk så ger jag alla och envar publikationsrätten för eget bruk, men upphovsrätten behåller jag. Säger jag att Västmark 3 inte får spridas så behåller jag publikationsrätten. Säger WotC att System Reference Document är fritt att sprida och publicera givet villkoren i OGL så har de gett alla och envar rätten en icke-exklusiv och något begränsad publikationsrätt.
Ett ord om upphovsman: om du skriver något på eget bevåg så är du upphovsman, även om du säljer publikationsrätten senare. Om du skriver något på beställning så regleras upphovsrätten i avtalet mellan dig och beställaren. Det kan mycket väl hända att upphovsrätten för beställt material kan hamna hos beställaren, beroende på avtal.
"Vill du kunna styrka det i rätten måste du på något sätt ha ett exemplar som bevisar att du hade skrivit det vid den tidpunkt som copyrighten utgår ifrån (2003 i exemplet ovan)."
Orsaken till att det kan vara värt att fixa sådan bevisning är rättsligt om någon snor det. Om någon snor ditt verk och du vill ta det till tingsrätten så är det du som påstår att den andre har begått en brottslig handling. Därmed ligger bevisbördan på dig - det är alltså upp till dig att bevisa att den andre har begått ett brott. Kan inte du bevisa detta så är han oskyldig.
Nu är risken som sagt var inte särskilt stor, men den är värd att fundera på i alla fall.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Enda anledningen till att jag fuskade var att jag var tveksam om forumet skulle svälja det.
Jo, men tydlighet är aldrig fel. Många tror att frånvaron av (c) innebär public domain. Visst man får rätt, men det är ju skönt att slippa onödigt krångel.
Kom precis på att man kan styrka sin rätt genom att spara arbetsmaterial. Om du gör slutresultatet som PDF, spara Word-dokumentet (om det är word du använder) du utgått från, spara dina anteckningar, spara halvfärdiga versioner. Har du sånt så styrker det din position mot en som bara har det färdiga resultatet. Det är inte lika starka bevis, men i ett civilrättsligt mål behöver bara bevisen väga över till din fördel, inte vara entydigt som (de i alla fall borde vara) vid ett brottsmål. Det här märks ännu mer när det gäller programvara. Har ena parten källkoden och andra parten saknar den så är diskussionen klar.
Brior
Swordsman
Krille skrev:
Ett ord om upphovsman: om du skriver något på eget bevåg så är du upphovsman, även om du säljer publikationsrätten senare. Om du skriver något på beställning så regleras upphovsrätten i avtalet mellan dig och beställaren. Det kan mycket väl hända att upphovsrätten för beställt material kan hamna hos beställaren, beroende på avtal.
Dock ligger alla rättigheter som inte specifikt avtalats bort automatiskt kvar hos den faktiska upphovsmannen. Observera också att publiceringsrätt inte kan överlåtas vidare utan särskilt avtal. Såvida inte hela förlagsverksamheten överlåts till annan regi återgår publiceringsrätten till upphovsmannen när ett förlag läggs ner.
Hälsar
Erik Granström
Ett ord om upphovsman: om du skriver något på eget bevåg så är du upphovsman, även om du säljer publikationsrätten senare. Om du skriver något på beställning så regleras upphovsrätten i avtalet mellan dig och beställaren. Det kan mycket väl hända att upphovsrätten för beställt material kan hamna hos beställaren, beroende på avtal.
Dock ligger alla rättigheter som inte specifikt avtalats bort automatiskt kvar hos den faktiska upphovsmannen. Observera också att publiceringsrätt inte kan överlåtas vidare utan särskilt avtal. Såvida inte hela förlagsverksamheten överlåts till annan regi återgår publiceringsrätten till upphovsmannen när ett förlag läggs ner.
Hälsar
Erik Granström
Daison
Veteran
Vad är det då som räknas som bevismaterial? Jag menar att om det det står ett datum på när man skrev det säger det ju faktiskt ingenting om när man egentligen skrev det, bara att plita ned ett tidigare datum. Det enda vettiga verkar ju vara att man har alla mellanstegen till den färdiga produkten, men det känns som det blir mycket krånligt. FInns det något fall inom rollspelsbranchen eller liknande branch där detta har hänt och vad användes då i det målet som bevis?
/Daison
/Daison
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Egentligen är det en av två saker du måste bevisa. Antingen måste du bevisa att det är du som gjort det (och inte motparten) eller så måste du bevisa att du hade din produkt innan motparten hade sin.
Att bara skriva datum är en upplysning, inte bevis. Bevis måste du skaffa på annat sätt, tex att någon bevittnar och skriver under att de sett produkten ett visst datum, alternativt ett förseglat kuvert med datumsatt poststämpel och kvitto. Sådant kan styrka att du hade produkten vid en viss tidpunkt, något som motparten inte borde kunna göra.
Inte nödvändigtvis alla, men tillräckligt mycket för att motparten inte ska kunna prestera motsvarande. I vilket fall så är det alltid bra att spara gamla versioner, även av andra anledningar.
Tror inte det.
Krille
Super Moderator
"Jag menar att om det det står ett datum på när man skrev det säger det ju faktiskt ingenting om när man egentligen skrev det, bara att plita ned ett tidigare datum."
Det är det som man har vittnen till. Observera att det är en brottslig handling att ljuga i rätten. Nu kan man ju skaffa en klase kompisar som ljuger åt en, så de har inte så stort bevisvärde. Som tur är så finns det en räddning: notarius publicus. Detta är en tjänsteman som har som jobb att bevittna saker officiellt. Du borde hitta honom i telefonkatalogen. Sätter notarius publicus sin stämpel med datum och underskrift på något så har det ett sjujefla tungt bevisvärde.
Det är det som man har vittnen till. Observera att det är en brottslig handling att ljuga i rätten. Nu kan man ju skaffa en klase kompisar som ljuger åt en, så de har inte så stort bevisvärde. Som tur är så finns det en räddning: notarius publicus. Detta är en tjänsteman som har som jobb att bevittna saker officiellt. Du borde hitta honom i telefonkatalogen. Sätter notarius publicus sin stämpel med datum och underskrift på något så har det ett sjujefla tungt bevisvärde.
Ulfgeir
Swashbuckler
Är du helt säker på detta?
Frågade en domare (Sven Martinger), som undervisar i juridik, innan om dylika rättigheter. Reservation för ifall jag missförstod hans svar. Men upphovsrätt och dylika rättiheter är tydligen bland det mest röriga och komplexa vi har i lagen (enligt honom)
Om förlaget går i konkurs, så är det ju konkursboet som tar över rättigheterna, och dessa kan ju då säljas vidare. Enda normala orsaken till att förlagsrättigheter skulle återgå till upphovsmannen är ifall förlaget inte fullgjort sin del av åtagandet att inom en skälig tid publicera materialet.
Kan ju f.ö.notera att om man är anställd hos ett företag som systemutvecklare och då skriver program åt dem så tillhör ALLA rättigheter automagiskt företaget. Står specifikt i lagtexten.
/Ulfgeir
Brior
Swordsman
Se Upphovsrättslag, 3 kap, §28:
28 § "Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare. Ingår rätten i en rörelse, må den överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller del därav; överlåtaren svarar dock alltjämt för avtalets fullgörande."
Konkursboet förfogar alltså inte över rätten som kan kallas "personlig" för förlaget, såvida inte någon köper loss hela förlagsverksamheten i samband med konkursen. Det din domare förmodligen syftar på är följande i samma lag "om datorprogram skapade i anställningsförhållanden":
40 a § Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något annat har avtalats.
Hälsningar
Erik G
28 § "Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare. Ingår rätten i en rörelse, må den överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller del därav; överlåtaren svarar dock alltjämt för avtalets fullgörande."
Konkursboet förfogar alltså inte över rätten som kan kallas "personlig" för förlaget, såvida inte någon köper loss hela förlagsverksamheten i samband med konkursen. Det din domare förmodligen syftar på är följande i samma lag "om datorprogram skapade i anställningsförhållanden":
40 a § Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något annat har avtalats.
Hälsningar
Erik G
Ulfgeir
Swashbuckler
Möjligt. Situationen vad gäller upphovsrätt och publiceringsrätt är dock som sagt rörig.
Men publiceringsrätt är ju en immateriell tillgång i ett företag. Och eftersom ett konkursbo tar över alla eventuella tillgångar och skulder från företaget så borde det även ta över dessa. Däremot så kan det då nog bli en del problem om konkursboet överlåter enbart delar av sina tillgångar. Säljs hela alltet till samma köpare borde det inte bli problem. Fast en eventuell ny ägare bör nog ändå skriva nytt avtal med upphovsmännen fös säkerhets skull. Det som står i §28 tyder dock på att enskilda rättigheter kan överlåtas. (eller rättare sagt, först står det att den inte kan överlåtas vidare om ej så avtalats, därefter verkar det som om den kan överlåtas som del av rörelse)
Får ta ett längre snack med Martinger vid senare tillfälle, när båda parter har tid att sitta ner och nysta i det..
Hade den här diskussione med honom för över ett år sedan, då det diskuterades på forumet, vem som egentligen ägde rättigheterna till delar av det Äventyrsspel gav ut.
/Ulfgeir
Men publiceringsrätt är ju en immateriell tillgång i ett företag. Och eftersom ett konkursbo tar över alla eventuella tillgångar och skulder från företaget så borde det även ta över dessa. Däremot så kan det då nog bli en del problem om konkursboet överlåter enbart delar av sina tillgångar. Säljs hela alltet till samma köpare borde det inte bli problem. Fast en eventuell ny ägare bör nog ändå skriva nytt avtal med upphovsmännen fös säkerhets skull. Det som står i §28 tyder dock på att enskilda rättigheter kan överlåtas. (eller rättare sagt, först står det att den inte kan överlåtas vidare om ej så avtalats, därefter verkar det som om den kan överlåtas som del av rörelse)
Får ta ett längre snack med Martinger vid senare tillfälle, när båda parter har tid att sitta ner och nysta i det..
Hade den här diskussione med honom för över ett år sedan, då det diskuterades på forumet, vem som egentligen ägde rättigheterna till delar av det Äventyrsspel gav ut.
/Ulfgeir
Det fungerar alldeles utmärkt, antingen genom att helt enkelt kladda in Alt+0169 (i Windows, funkar antagligen annorlunda på en Mac) eller använda HTML-koden &#(nuffror); där (nuffror) ersätts antingen med 169 eller xA9, beroende på om man vill använda decimala siffror eller hexadecimala.
© - Alt-0169
© - decimal HTML-kod
© - hexadecimal HTML-kod.
Notera att om du läser detta på en Mac så kan mycket väl den första bli fel, eftersom den är lagrad som just ett ©-tecken och inte som HTML-kod. Macen använder ju andra värden för ASCII-kod 128-255 än Windows (tekniskt sett går ju bara ASCII upp till 127, efter det är det olika ASCII-baserade system, men nu börjar det bli väl tekniskt).
© - Alt-0169
© - decimal HTML-kod
© - hexadecimal HTML-kod.
Notera att om du läser detta på en Mac så kan mycket väl den första bli fel, eftersom den är lagrad som just ett ©-tecken och inte som HTML-kod. Macen använder ju andra värden för ASCII-kod 128-255 än Windows (tekniskt sett går ju bara ASCII upp till 127, efter det är det olika ASCII-baserade system, men nu börjar det bli väl tekniskt).
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Ska man vara petig så använder inte Windows ASCII, det använder en kraftigt stympad ANSI (vilket om jag minns rätt även Mac gör, fast annorlunda stympad). Nyare windowsar använder dessutom Unicode.
(Lite meningslös trivia: Den enda massproducerade datorn som haft fullt stöd för ANSI är Amigan.)