Nekromanti Hur fysiska är ni beredda att vara?

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,957
Location
Stockholm
Hyr mycket tycker ni det är ok att andra anbänder sig av sin kropp vid spelbordet? Gestikulera? Greppa tag i era händer? Krama er? Ställa sig upp? Falla ner på golvet? Sätta sig i erat knä? Kyssa er? Slå er? Strypgrepp? Etc

Vilken nivå är ni bekväma med, vilken utmanar er och var går gränsen för vad som är ok? Varför?
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,123
Location
Rissne
Jag är, tror jag, okej med allt som inte ger bestående men. Så lättare klappar och inte alltför hårda stryptag, kramar, kyssar etc funkar nog bra. Osäker på exakt hur jag skulle reagera om någon började tafsa mig mellan benen, men brukar generellt uppskatta det knivskarpa fokus det kan innebära när någon tangerar gränsen för vad som är socialt acceptabelt. Har haft ett par riktigt schyssta upplevelser med gränsöverskridande rollspel. Därmed inte sagt att det alltid blir bra, så... Så länge det sköts med någon form av social fingertoppskänsla tror jag det mesta är OK.
 

Mukwa

Swashbuckler
Joined
17 Aug 2006
Messages
2,677
Location
Indieland
Så länge regler och form är bestämt innan spelpasset funkar vad som helst. Jag kan få problem för att det ofta känns överspelat, och jag kan få obehag om det kommer en knytnäve i magen helt appropå ingenting... men om vi har bestämt hur vi ska spela innan är jag game.
 

ro83rt

Swordsman
Joined
24 Sep 2001
Messages
646
Location
Vallentuna
Med risk för att låta konservativ så anser jag att rollspel är en social/mental upplevelse där fysisk kontakt inte hör hemma. Dessutom är de flesta rollspelare som inte kör med glimten i ögat allt annat än trovärdiga. Gestaltning i all ära men även dramatenskådisar blir fåniga när de tar i för mycket. Att då bli fysisk skulle jag uppleva väldigt...ja. Om man måste komma överens innan om det är ok är det antagligen fel, tycker jag då. Min tolerans nivå är med andra ord rätt låg.
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
Normalt sett så föredrar jag att du (som läser detta) håller sina fingrar i styr. Om jag inte Ok:at det i förväg. Med vissa undantag.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,346
Location
Malmö
Beror väl på spelet antar jag. Men oftast - hands off. Upp till det så är väl ok så länge som det inte är något alltför extremt eller har sönder grejer. :gremwink:
 

gizmo

temporary sunshine
Joined
27 Oct 2008
Messages
825
Location
Stockholm
Aj.. jag tror inte att det kan besvaras generellt.

För mig beror sådant, ju närmare det kommer, jättemycket på a) vem det är och hur bekväm jag känner mig med den personen, och b) min personlig dagsform och stämningen under spelpasset.

Ta i handen eller krama får nog alla mig i nästan alla situationer, men jag skulle absolut inte uppskatta det om vem som helst skulle kyssa mig. Spelar jag med någon som brukar kyssa mig iaf, är det ingen stor grej även i spel. Sedan finns det nog en del personer som jag känner bra nog för att jag skulle kunna förlåta och glömma det, även om jag skulle tycka det var obekvämt. Folk jag känner mindre bra - helt definitivt nej.
Och har jag en bra och relaxed dag, förlåter jag lättare än när jag är osäker och stressad.

Slå har jag mindre problem med, det känns mindre privat. Vill säga det är för mig bara ett fysiskt intrång utan psykologisk bieffekt, inte mycket annorlunda än när man tränar kampsport. Men jag är rätt säker på att det finns de som ser det tvärtom.

Man kan ju inte ens säga att alla upplever på samma sätt att en sak är närmare en en annan.
För mig vore det t ex en extrem känslig grej om någon skulle ta i mina glasögon eller slå åt det hållet. Helt enkelt för att jag är totalt beroende av dem för att fungera och det inte går att fixa omedelbart om något skulle hända dem.
Samma sak är kanske inte alls problematiskt eller privat för någon annan.

Jag vet inte ens om det hjälper att bestämma innan passet vad som är OK. Möjligtvis känns någonting i princip ok, men sen en timme senare i just den spelsituationen gör det inte det?

Jag tror nog mest på ad hoc bedömning. Man märker ju iofs hur den andra personen reagerar när man närmar sig, då kan man anpassa sig därefter. Och är man dålig på att läsa sådana signaler, får man nog fråga "får jag?", även om det kanske avbryter in game stämningen lite.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
RasmusL said:
Hyr mycket tycker ni det är ok att andra anbänder sig av sin kropp vid spelbordet? Gestikulera? Greppa tag i era händer? Krama er? Ställa sig upp? Falla ner på golvet? Sätta sig i erat knä? Kyssa er? Slå er? Strypgrepp? Etc
Inget av ovanstående.

Det finns en anekdot om när Lawrence Olivier spelade mot Dustin Hoffman i Marathonmannen. Enligt historien så skulle Dustin Hoffmans rollfigur ha varit vaken i tre dagar i en scen, så Dustin Hoffman höll sig vaken i tre dagar. Lawrence Olivier lär då ha sagt "men herre gud, kan karln inte bara spela sin roll?!!"

Allt det där fysiska inte bara tränger sig in i min privata sfär, det är också fullständigt irrelevant! Jag vill ha dig i min fantasi, inte i mitt knä! Sitt ner och spela din roll!

Och tala tydligt. Det blir inte stämningsfullt av att jag inte hör vad du säger.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,123
Location
Rissne
Ska tillägga att jag nog ser saker som gester och kroppsspråk som något jag närmast har svårt att klara mig utan. Hur gör man för att rollspela helt utan sådant?

Jag har visserligen en gång rollspelat i totalt mörker, vilket var awesome, men så länge jag ser mina medspelare gillar jag när de gör ansatser till skådespeleri, även om det kanske inte alltid blir fullt ut. Men nån grad av säga-det-man-säger, vifta-som-man-viftar etc vill jag nog gärna ha. Har spelat en hel del med typ teaterfolk, är kanske därifrån jag fått det...
 

Cassius

Hero
Joined
12 Feb 2012
Messages
1,373
Location
Skåne
Jag kan tänka mig att göra lite vad som helst så länge jag känner att det huvudsakligen är ett uttryck av deras karaktärer och inte något off-game. Alltså ifall jag och min vän spelar mot varandra och är glada och har roligt så får han gärna slå till mig. Men inte ifall det känns som att det handlar om att han är sur eller vill sätta sig på mig. Då blir det lite för mycket högstadiet. Kyssar fungerar väl likadant. Även om nu när jag tänker på det är de en ganska söt raggningsteknik.
 

Mtb

Veteran
Joined
29 Jul 2012
Messages
87
Location
Stockholm
För mig är den fysiska biten en av de påtagliga skillnaderna mellan bordsrollspel och levande rollspel.

När lajvrollspelare spelar bordsrollspel (min erfarenhet av vissa lajvare) vill de gärna föra över lajvandet till bordet. Istället för att sitta vid bordet (in game så att säga) och prata så knallar ett par iväg så att spelledaren inte ens vet vad som dryftas. Samtidigt händer andra saker vid spelbordet med resterande spelare. Det blir väldigt märkligt om spelledaren inte har koll och därför är det ingenting som jag uppskattar. Andra slänger sig på golvet när deras karaktär blir skadad och visst kan det leda till att folk börjar garva runt bordet vilket kan vara nog så avdramatiserande emellanåt men det är knappast något som skapar mer inlevelse i spelet och världen. Jag undviker gärna den sortens hybrid mellan bordsrollspel och lajv.

Vad gäller den fysiska biten i övrigt är jag lite tudelad. Å ena sidan kan viss fysisk kontakt autenticera spelet och öka närvaron men det kan också få spelarna ur balans på ett negativt sätt. Jag skulle inte uppskatta ifall en spelare/spelledare plötsligt slår till mig för att illustrera att "nu jävlar åker din karaktär på en smäll". Vad är poängen med det liksom?

Jag skulle inte heller uppskatta om någon plötsligt kysste mig utan förvarning då det är någonting privat. Jag vill gärna vara med på noterna och kyssar, kramar, hångel och annat kan man med fördel hålla ifrån spelbordet.

Att lägga handen på armen eller på handen/händerna samtidigt som man klart och tydligt tilltalar den man rör vid är ok. Det kan ju även vara ett sätt att skrämmas på i ett scenario. Något jag själv använt mig av med mycket lyckat resultat. Däremot skulle jag inte vilja att mina medspelare börjar ta på mig under bordet.

Nåväl. Jag tror jag avslutar där.
=)
 

Lupus Maximus

Tekniker
Joined
13 Jan 2012
Messages
2,746
Location
Stockholm
Gestikulera och utföra aktiviteter med en tänkt, dvs icke-existerande person, har jag absolut inga problem med. Att använda sin egna kropp för att beskriva något kan vara ett snabbt sätt att föra fram vad man menar.

Att låna en annan kropp, t.ex. för att demonstrera hur en karaktär använder den första som skydd har jag inte heller några problem med. Eller för att t.ex. visa hur någon tar ett strypgrepp.

Men jag är inte intresserad av att fysiskt rollspela ut en scen. Av samma anledning som att jag inte ser något behov av att slå en medspelare med en knytnäve så ser jag inte något behov av att kyssa någon heller.
 

Måns Bredelius

Veteran
Joined
9 Jan 2013
Messages
121
Location
Stockholm
Tycker tanken är väldigt bra. Varför inte. Det hela beror nog på. Tycker man ska komma överens först hur man ska spela, så det inte kommer som en överraskning. Jag tror jag skulle kunna gilla någon nivå av det; om hela gruppen pratade igenom strukturen av hur man tar in det i spelet.

Tyckte det där med totalt mörker lätt som en himla bra ide krank. Borde jag nog försöka få med de andra att prova.
Var det skräck ni spelade då?
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,123
Location
Rissne
Måns Bredelius said:
Tyckte det där med totalt mörker lätt som en himla bra ide krank. Borde jag nog försöka få med de andra att prova.
Var det skräck ni spelade då?
Nej, definitivt inte =) Det var superhjältande a' Marvel, dvs lagom mix av episka slag mot superaliens, vardagsbekymmer och romanser, och allt däremellan. Jag minns dock inte exakt vad vi gjorde just det spelmötet. Det var oplanerat och ofrivilligt och berodde på strömavbrott, men sedan dess har jag tänkt många gånger att rollspel i en typ sensory deprivation tank skulle vara awesome...
 

Necross

Swashbuckler
Joined
25 Aug 2005
Messages
1,868
RasmusL said:
Vilken nivå är ni bekväma med, vilken utmanar er och var går gränsen för vad som är ok? Varför?
I princip noll. Det är därför jag spelar rollspel, och inte håller på med amatörteater, boxning eller massage.
 

GnomviD

Heresiark
Joined
15 Oct 2008
Messages
871
Location
Lule
Hur fysiskt jag själv kan spela beror på spelet och vilka tekniker som används däri; spelar vi t.ex. Daughters of Verona kommer jag spela betydligt mer med kroppen än om vi spelar Drakar. Olika spel bär på olika förväntningar.

Hur fysiskt jag spelar mot andra är ytterst beroende av vem jag spelar med. Desto bättre jag känner personer desto mer kan jag spela mot dem. Främlingar kan jag skaka hand med o.s.v., men jag hade aldrig i livet satt mig i knäet och viskat förföriskt på någon som droppade in till Indierummet. Däremot kan jag göra det om det är någon kille jag off känner väl och vet var jag har. Kyssar? Där är jag med gizmo: om det är någon jag hade kysst utanför spelet. Däremot har jag svårt att se poängen med våldsamma saker som strypgrepp eller slag. De potentiella riskerna är större än de potentiella vinsterna.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,400
Sitt ner och rör mig inte. Inget skrikande.

Gestikulera och prata högt det är sådant man gör i en vanlig konversation, hjälper det dig gestalta rollen är det coolt. Roliga röster är grymt :gremsmile:
 

Möller

Hubert Hortlax
Joined
28 Sep 2008
Messages
3,202
Jag är ganska okej med att andra spelar fysiskt. Resa sig upp och frustrerat slänga iväg pappershögen och sånt blir inte särskilt överspelat utan fungerar.

Överhuvudtaget att vara stående kan vara ganska bra. Rollspelssalarna på konvent, med stor fri golvyta jämfört med de flesta vardagsrum, lämpar sig bra för att ha hetsiga diskussioner ståendes mot varandra vilt gestikulerande eller lite oroligt trampa omkring och gnida händerna mot ansiktet.

Beröring tycker jag kan fungera, även utan att ha snackat om den inför spelet, om den är enkel och vardaglig. Ryggdunkar och handslag, t.ex. (även om man ska hålla sig för att behöva ta varje ny SLP i hand).

Men att utsätta mig för grövre beröring skulle jag nog inte uppskatta om vi inte diskuterat sådant inför spelet.

Själv är jag inte så fysisk i mitt spel. Gestikulera gör jag, nog mer än många och extra mycket vid spelledande. Och som sagt att rollspela stående/gående kan jag också göra. Men även vid ett tillåtande spel, med försnack om beröring etc., skulle jag inte ta initiativ till något utöver det allra enklaste. Det skulle vara allt för obekvämt för mig för att tillföra mer än det kostar på.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,123
Location
Rissne
Murkla said:
Jag är ganska okej med att andra spelar fysiskt. Resa sig upp och frustrerat slänga iväg pappershögen och sånt blir inte särskilt överspelat utan fungerar.

Överhuvudtaget att vara stående kan vara ganska bra. Rollspelssalarna på konvent, med stor fri golvyta jämfört med de flesta vardagsrum, lämpar sig bra för att ha hetsiga diskussioner ståendes mot varandra vilt gestikulerande eller lite oroligt trampa omkring och gnida händerna mot ansiktet.
Ja, gående/stående spel är awesome! =)
 
Top