Nekromanti Hur gör ni med pensionerade karaktärer ?

[Johan K]

En liten fråga... Hur gör ni med kakaktärer som blivit pensionerade ? Låter ni era spealre fortsätta ha "makt" över dess liv & levene eller tar ni helt enkelt kontrollen över dess öde ??

För min del så kommer jag nog att låte mina spealre sköta dem resten av tiden... Känns på nått rättvisast så.

/ johan K, som fortfarande lever på att man fått lira rollspel under gårdagen

 

[baron Max Durhal_UBBT]

Det här hände ofta i Eon. Men det berodde mest på att vi tappade bort rollformulären (vi hade också en galen SL som brände upp gamla rollformulär, helgerån!). Det som hände då var att vi stötte på gamla rollpersoner på dom mest underliga ställen. I den längsta EON kampanjen jag spelett så hamnade dom två RP:na (en dvärg och en stigfinnare) i finkan. I cellen mittemot så satt det två stycken fångar, som såg väldigt bekanta ut, nästan exakta kopior av dom första två rollpersoner vi någonsin gjorde till EON, en enögd krigartyp och en fet före detta miliskapten. Dessa möten är väldigt uppskattade, mest om deras öden är ofullbordade när dom blir pensionerade. jag använde dom dock inte alltför ofta.

 

[Jambu]

Klassiska Karaktärer

Till och börja med kan jag ju påpeka att våran spelgrupp är lite speciell i och med (bland annat det) att vi så gott som alltid gör nya karaktärer i början av varje spelmöte.

I och för sig så återanvänder vissa gamla namn, men det är aldrig exakt lika dana karaktärer. Så de flesta faller i glömska efter ett spelmöte.

Men sedan så har vi några undantag; några roller som har blivit klassiska och som ofta dyker upp i rollspel styrda av SL. Några exempel är den psykotiskt galna piraten Flintlock Finn, dvärgen Flint, trollkarlen Drott Djärvmosse, alven Sven och den religiösa kunskaparen & författaren Hamnar.

Med "min spelgrupp" menar jag de jag vanligen spelar med, sen finns det ju andra mer seriösa också, men då har nog aldrig det "problemet" kommit upp.

 

[solvebring]

Pensionerade? Hm, det beror på om du menar, vad jag tror du menar. Menar du Rp's som lever men som inte brukas mer?
Antar det i alla fall och svarar på just det (men i mitt fall kommer endel döda också med). Jag har tre olika sätt det brukar gå till på, " Den Omäktige ", " Den mäktige ", " SLP'n ".

Den Omäktige
Den omäktige... En spelare bestämmer sig för att lägga ned en karaktär helt och hållet. Antingen suddar han och använder samma formulär till den nya, eller så kan han ju spara det om han vill, inget mer händer.

Den mäktige
Den mäktige... En spelare vill lägga ned sin mäktiga, eller i alla fall långt spelade och utvecklade Rp. Okej, då hamnar han i min Hall Of Fame. Där sparas mäktiga, men nedlagda eller döda karaktärer. Fast inte bara mäktiga, även de som varit väldigt speciella - unika på något sätt. (Döda De brukar ofta kommas ihåg av folket i byn eller staden där de hade ett rykte - om de var något att komma ihåg - vilket de var, annars ingen Hall Of Fame.

SLP'n
Detta hänger ofta ihop med Hall Of Fame. Men detta gäller de levande i Hall Of Fame - de som bara lagts ned men inte dött. De blir SLP's, som spelas av mig, men efter hur spelaren spelade dem innan... Där har de ofta sitt lilla rykte, i sin stad, och Rp's kan stöta på dem. Taskigt om man gör sig ovän med sig själv (med sin gamla gubbe) och dödar honom... För de flesta spelare som blivit SLP's brukar ofta vara mycket stolta över den Rp'n... Och vilja ha kvar honom. Det brukar uppskattas när de stöter på en gammal karaktär, men som blir mer "snubbe i spelet" när jag är den som SL, och ofta brukar hela scenen med Rp mot SLP-OldRP bli kul...

Hoppas någon fattar en dugg av vad jag förklarat. Det är lite rörigt, fast det är ju de flesta av mina inlägg - jag skriver alltid förmycket, upprepar mig och krånglar... Excuse me!

 

[solvebring]

En annan variant...

Den SL jag började spela med, då jag och mina polare började med rollspel (denne SL hade flyttat hit och lyckats få oss grabbar att vilja prova), gjorde en kul grej förra gången vi hade honom som SL (han gör dock lumpen och vise versa, så han har inte tid så ofta, så jag är den heltids SL'aren nu... Har varit så LÄNGE!!! Så man kan säga att jag är den ende SL). - Han tog några av våra första karaktärer som vi gjorde och satte emot oss. Saken var den att dessa var ju flera år gamla, och detta gjordes nyligen så vi mindes inte dessa karaktärer alls. Det var ju hundra är sedan de gjordes, och på den tiden brukade i alla fall jag lyckas få göra minst en ny karaktär nästan varje kväll, så man lade inte så många från den tiden på minnet om man säger så. De flesta av dessa dödade vi faktiskt, för dessa var gjorda på den oseriösa koboldiska tiden och var onda hela bunten. Så ovetandes slaktade vi dessa gamla karaktärer - och trodde att SL fått fnatt eftersom varje karaktär var helpsyk - inga vanliga möten precis... HAHAHA! Kul.

 

[Pom]

Det är sällsynt med pensionerade rollpersoner i mina kampanjer, men när de förekommer är de av två slag:

1: De praktiskt taget pensionerade som spelaren kan tänkas vilja återkomma till. De får hålla sig i skymundan. När en cameo blir oundviklig spelar jag dem på ett passivt sätt.

2: De som spelaren medvetet pensionerat. Jag frågar då uttryckligen om jag får använda gubben som NPC. Framgent spelar jag honom som jag uppfattat att spelaren gjort, men låter honom utvecklas som jag tycker rimlighet och kampanjomständigheter påbjuder. Dödsfall är ingen orimlighet.

 

[PAX]

Do Characters Dream Of Electric Pensions?

Hmmm!

Har inte varit där ännu. De flesta rollpersoner når sällan pensionen. Men vi har ett tillfälle nu när vi troligen lägger vår gamla FSS-kampanj på hyllan till förmån för andra rollspersoner i samma spelvärld.

Om jag känner min rollperson rätt så kommer han dra sig tillbaka till någon söderhavsö...

 

[Härolden]

Just add water

Allvarligt, finns det nåt bättre att bygga NPCer från? Lite fundrande på vad de har gjort en sist, pilla på en siffra eller två och allt är klart.

Av nån anledning har flera pensionerade spelarfigurer varit rätt perfekta att göra ärkenemesis av. Har inte gjort nåt av det än, men det kommer nog att bli...

Kan lustigt nog inte komma på att jag har träffat nån av mina tidigare spelarfigurer, men så brukar vi sällan ranta runt i samma trakter som förut också.

 

[Hobert]

Jag tycker det är kul och stämningshöjande när man träffar på spår av sina gamla karaktärer i världen. Typ att legoknekten vid bordet bredvid på tavernan sitter och ljuger om dem ("Honom träffade jag minsann under min tid i reguljärarmén. Han var inte så tuff som det berättas.").

Ett annat sådant roligt exempel är när man träffar på gamla karaktärers barn, arbetskollegor etc. som kan berätta vad som hände med karaktären efter han gick i "pension" (förutsatt att han inte dog i tjänsten).

 

[Ulfgeir]

Tja pensionerade karaktärer är inte så vanliga (om man nu inte räknar helt nedlagda kampanjer)...

Men vi har i B5 stött på en bindgalen Minbari warrior som försökte spränga stationen, tyvärr undkom han. Ja denne minbari var bindgalen även när han var en spelarkaraktär, det var liksom orsaken till att han pensionerades.

Nu är bara frågan om Minbarin ifråga är sådan att han håller sina löften eller ej.

/Ulfgeir

 

[Whizzman]

Vi har nästan aldrig kommit till det läget i min grupp att personerna blivit så gamla att de inte längre passar för äventyr å liknande...

Mest på grund utav att alla i gruppen tydligen älskar att göra nya karatärer...

 

[Oldenhaller]

Efter att jag läst igenom lite forumsvar måste jag bara göra ett litet inlägg, kanske lite OT.

Under en längre tid have vi i vår spelgrupp spelat köpäventyret Dying of the Light. Tyvärr så tappade jag bort boken så vi bestämde oss för att spela ett annat äventyr tills vidare.

Men ingen ville ha ny karaktär. Vad gör man då?

Jo, då körde vi ett hur-spelarna-träffades äventyr då jag som spelledare fick koppla ihop dem i ett äventyr. Ingen vet riktigt hur långt bakåt i tiden det är, men intressant är det. Det lär ju bli skoj senare när vi kommer tillbaka till det andra äventyret.

"Fasen vad kul det var på den där tavernan i Nuln förra året, du kommer ihåg."

För övrigt har jag hittat den bortappade boken.

 

[Jaggernaut]

Jo, då körde vi ett hur-spelarna-träffades äventyr då jag som spelledare fick koppla ihop dem i ett äventyr. Ingen vet riktigt hur långt bakåt i tiden det är, men intressant är det.

Det där lät riktigt roligt. Det måste jag pröva någon gång.

/Jaggernaut - befinner sig ändå ofta därbak i tiden.