Vildalver
Stammarna
Vildalver lever i stammar, vars storlek varierar mellan ett par hundra medlemmar till flera tusen. Stammen är allt för en vildalv, då en ensam alv inte kommer att klara sig särskilt länge i stjärnornas land. Då stammens medlemmar alltid lever nära inpå varandra och nästan alla dagliga aktiviteter (jakt, matlagning, sång, barnuppfostran) utförs i grupp lever vildalver ett kollektivt liv.
Kvinnor, män och barn
Inget definierar en vildalvs liv så mycket som vilket kön han eller hon föds med. Könen är jämlika, men anses vara olika bra på olika saker och fyller därför också olika funktioner i stammen. Män, som är starkare och uthålligare än kvinnor, blir med mycket få undantag krigare och jägare. Kvinnor blir barnuppfostrare, helare och magiker; det är också kvinnor som har den största politiska makten, då kvinnor anses vara klokare och mer förmögna att se helheter och sammanhang än män. Ett fåtal män blir dock helare eller magiker, liksom en del kvinnor blir krigare eller jägare.
På grund av den höga dödligheten bland vildalvs män och låg nativitet utgör vuxna kvinnor ofta så många som tre femtedelar av alla i en stam. Kvinnor är också i allmänhet äldre än männen.
Alvbarn älskas och skyddas som de skatter de är. Älder ger erfarenhet och vishet och därför har en vildalv större inflytande ju äldre han eller hon är. En alv vars livsbana inte bryts av våld, olycka eller sjukdom blir mellan sjuhundra och tusen år; sådant är mycket sällsynt sedan Kael Anaions förräderi. En alv under hundra år gammal har väldigt lite att säga till om.
När en alvman blivit fyra eller fem årtionden gammal brukar han börja uppvakta en alvkvinna som vanligtvis är betydligt äldre, ibland med flera hundra år. Efter några års uppvaktning väljer kvinnan om hon vill äkta sig med mannen eller inte. Äktenskap är monogama och livslånga.
Styre
Nästan alla alvstammar styrs av en drottning. Drottningens makt omges av en komplicerad uppsättning regler och sedvanor, och är långt ifrån absolut. En drottnings främst plikt är att fatta beslut som gynnar hela stammen. Drottningen har ett råd där de äldsta och visaste av bägge könen är medlemmar; av kulturella och demografiska skäl innebär detta att över fyra femtedelar av rådsmedlemmarna är kvinnor i de flesta stammar.
I vissa stammar har mäktiga, manliga krigare lyckats ta makten. Sådana patriarkala experiment leder nästan alltid förr eller senare att hövdingen investerar för mycket prestige i ett krig eller en hämndaktion, med stammens undergång som vanlig följd. Drottningar vet att hämnd är meningslöst, en lyxvara, och att flykt oftast innebär överlevnad.
Kultur och dagligt liv
Vildalvers liv är enkla och förutsägbara. Männen ägnar en stor del av dagen till att jaga medan kvinnorna tar hand om barn, syr kläder, samlar mat och örter och pysslar om hemmen. Strax före sömntimmarna samlas stammen för att äta, sjunga, dansa och berätta sagor. Vildalvernas kultur är muntlig, då böcker är skrymmande och förgängliga.
För vildalver är lojalitet, samarbetsförmåga och vilja att överleva de viktigaste egenskaperna hos en person. Att sätta sig själv före stammen är en dödssynd, liksom att riskera stammens överlevnad genom sina handlingar. Heder och ära har ingen större betydelse; att fly anses helt naturligt; feghet definieras som vägran att slåss till det bittra slutet och ingenting annat.
Religion
Vildalver förbannar givetvis sin onde, förrädiske skapare och kan inte som de övriga älvfolken dyrka sin skapare. Många är i praktiken ateister, men vissa ärar och åkallar Karna, Marduk och Kamu.
Teknologi
En gång var alverna de skickligaste av alla hantverkare, men den ständiga kampen för överlevnad och brist på råvaror har reducerat vildalvernas tekniska nivå till stenåldern. Alla metallföremål som finns i en vildalvs ägo är antingen uråldriga eller erövrade från deras fiender.
Vildalver lever nästa alltid i tält eller hyddor, inte för att de inte kan bygga sig hus, utan för att en stam alltid måste vara beredd att fly. Det är sällan en stam stannar mer än fem år på en och samma plats.
Krigföring
Vildalver föredrar att slåss ur bakhåll, gärna uppbackade av magiker och präster. En annan favorittaktik (som funkar förvånansvärt ofta) är att låtsas fly för att locka in sina fiender i ett bakhåll. Vildalver accepterar aldrig en strid på lika villkor; har de ingen fördel flyr de hellre för att slåss en annan dag.
I krig är vildalver fullständigt skoningslösa och drar sig vare sig för att hugga ned krigsfångar, flyende eller sina fienders kvinnor och barn.