Nekromanti Hur litet kan ett spel vara?

entomophobiac

Pistoler & Mord
Joined
6 Sep 2000
Messages
9,349
Location
Uppsala
Senaste tiden har jag läst små nätta rollspel som Kuf och Mothership. Intressanta idéer och experimentellt tänkande vid sida av "samma gamla fast nytt": välbeprövade idéer med ny (eller halvny) paketering. När dessa sedan hamnar i hyllan så känner jag att D&D 5E-böckerna i det närmaste får egen gravitation och att Mothership hamnar i dess omloppsbana som en obetydlig satellit. I alla fall sett till ren omfattning.

Men ärligt talat är jag hundra gånger mer inspirerad efter att ha läst Mothership. Trots att det egentligen knappt finns något spel där, utan mest lite lösa tankar. Ordvalen, tillsammans med grundtänket, är egentligen hela omfattningen av Motherships innehåll. Men på något sätt är det bara så himla bra.

Det har fått mig att inse att alla de här sidorna med detaljinformation som vi ofta får i våra rollspel egentligen har mindre betydelse (för mig) än en inspirerande brödtext. Till och med regler kan vara mer inspirerande än torra obligatoriska noveller eller annan mer omständlig läsning.

Så vad behövs egentligen för att skriva ett rollspel? Vilken är den absoluta minimum som går att uppbåda för att ett spel ändå ska kännas komplett?

Mothership känns som att det kommer väldigt nära! Men när jag läser recensioner verkar många sakna världsinformation och annat "kött" för att ge det ett bra betyg. Så kanske tillhör jag en stressläsande minoritet.
 
Det minsta bra spelet jag läst är ”Fuck! It's Dracula” som är 200 ord.
 
God45;n334019 said:
Det minsta bra spelet jag läst är ”Fuck! It's Dracula” som är 200 ord.

Jag upplever 200 Word Challenge-spelen mer som kuriosa än som faktiska rollspel. Men det kan vara på grund av grinig gubbe.
 
Vi gjorde vårt bästa med Gudasaga som ryms på två A4. Kortare än det har jag nog inte sett, som jag också känt är både ett "helt spel" och har tillräckligt omspelningsvärde då.
 
Det minsta spelbara jag har sett får plats på ett visitkort och så har vi svenska nyckelringsrollspelet. Mina spel brukar vara som minst två sidor. De flesta av 200 Word Challenge-spelen jag har sett har knappt varit spelbara och jag har väl läst 200+ av dem men jag tror det beror mer på att folk inte fattat formatet snarare än bristen på ord. Sedan har vi de rätt experimentella norska rollspelspoesierna (kan inte hitta vettig länk). Jag kan inte yttra mig om de är spelbara eller inte.
 
entomophobiac;n334020 said:
Jag upplever 200 Word Challenge-spelen mer som kuriosa än som faktiska rollspel. Men det kan vara på grund av grinig gubbe.
Det beror väl lite på vad man tycker behövs för att det ska vara ett rollspel. Just Fuck it's dracula har ju om jag minns rätt både karaktärsskapning, handlingsresolution och ett äventyr inklämt i de där 200 orden.

Och även om det är ett spel som kanske är lite väl simpelt för min smak, så har jag ju svårt att inte kalla något som klämmer in både regler för rollprsoner och resolutionsmekanik plus äventyr för något annat än ett rollspel =)

jag menar, det finns många rollspel (som jag tror få skulle hävda inte är det) som spenderar bra många fler ord än så och ändå inte får in alla tre =D

Fler rollspelsskapare borde börja med att göra en 200-ords version av sitt rollspel. jag tror de skulle lära sig mycket av den övningen, även om de sedan utökar det till några fler.
 
kwarnberg;n334022 said:
Vi gjorde vårt bästa med Gudasaga som ryms på två A4. Kortare än det har jag nog inte sett, som jag också känt är både ett "helt spel" och har tillräckligt omspelningsvärde då.

Lasers & Feelings. Ett A4. ;)

Edit: Scrollade visst förbi Ape of Wraths inlägg...
 
Ape of Wrath;n334023 said:

Det är dessutom ett riktigt bra rollspel. Vi har i gruppen nån gång också pratat om att pitchen är nästan lika viktigt som spelet, och en av de bästa kampanjerna jag spelat var i ett hackat Psyochodrame där vi egentligen bara hade kvar pitchen och en relationskarta.
 
Cthulhu Dark är ett av mina favoritexempel på små rollspel. Det är två sidor. Även Ghost/Echo är två sidor, och då till och med rikligt illustrerat. Just det spelet upplevde jag som lite fattigt på något sätt när jag läst det, däremot.

I princip kan ett rollspel vara hur litet som helst, men ju mer detalj som läggs till desto mindre behöver gruppen fylla i mha egna erfarenheter, expertis och traditioner. I mitt Mega City Mage Punk tar hela settingbeskrivningen upp två A5-sidor, tex, vilket gör att spelgruppen måste fylla i massor själva under spel. Det är by design, men alla vill förstås inte ha det på det sättet. OSR följer ju ofta devisen att en setting är implicit och skapas av spelledaren eller gruppen (även om det finns undantag: Whitehack 1 var på 32 sidor och innehöll både en setting {The White Curse}, ett startäventyr och några färdiga rollpersoner).

Ska vi ha en minimalist-rollspelsutmaning? :D
 
Björn Wärmedal;n334050 said:
Ska vi ha en minimalist-rollspelsutmaning? :D

Bästa idén 2020, så länge det ges ordentligt med tid!

Minimalism i sig vet jag inte om jag gillar egentligen. Många av spelen som länkats här (som Lasers & Feelings) upplever jag mer som regelsystemsgimmicks som knutits till populärkultur. Kanske en schysst formel i sig, men också lite sparsmakat. Så där upplever jag nästan att det blir för lite istället.
 
Björn Wärmedal;n334050 said:
Cthulhu Dark är ett av mina favoritexempel på små rollspel. Det är två sidor. Även Ghost/Echo är två sidor, och då till och med rikligt illustrerat. Just det spelet upplevde jag som lite fattigt på något sätt när jag läst det, däremot.

I princip kan ett rollspel vara hur litet som helst, men ju mer detalj som läggs till desto mindre behöver gruppen fylla i mha egna erfarenheter, expertis och traditioner. I mitt Mega City Mage Punk tar hela settingbeskrivningen upp två A5-sidor, tex, vilket gör att spelgruppen måste fylla i massor själva under spel. Det är by design, men alla vill förstås inte ha det på det sättet. OSR följer ju ofta devisen att en setting är implicit och skapas av spelledaren eller gruppen (även om det finns undantag: Whitehack 1 var på 32 sidor och innehöll både en setting {The White Curse}, ett startäventyr och några färdiga rollpersoner).

Ska vi ha en minimalist-rollspelsutmaning? :D

Ja! Utmaning! :D
 
Det är lätt hänt här att sätta spel jämte varandra som om de hörde till samma viktklass, när de faktiskt inte gör det. Ett förslag är att räkna tecken istället för sidor, samt att utgå från nån form av definition av olika grader av komplett.

T.ex.:

Knave: Ca 36 000 tecken
Whitehack 1: Ca 105 000 tecken
Mothership: Ca 120 000 tecken
Whitehack 2: Ca 210 000 tecken
Dnd 5e: Ca 3,000,000 tecken i tre böcker

Och T.ex:

Grad A komplett: Karaktärsskapande, Alla regler för genren, Spelexempel, Utrustning, Spelledarsektion med instruktioner för design och spellederi, Monster, Artefakter, Setting, Introäventyr, Ordlista, Tärning, Index, Karaktärsblad. Går dessutom att använda till många andra settings, typer av äventyr och spelstilar *utan* att man då måste skriva typ ett nytt spel. Går dessutom att utvecklas med och spela länge utan att det blir mer av samma -- dvs. regelerna kan hänga med i utvecklingen. Kännetecknas av att det finns 1 bok, och något mer inte behövs.
Grad B komplett: Ovanstående, men utan den sista flexibiliteten och följsamheten och/eller de extra godsakerna som någon form av slumpgenerator (dvs. riktigt allt som behövs för att spela är inte med). Kännetecknas av att kräva flera böcker.
Grad C komplett: Ovanstående, men inget introäventyr eller setting, alternativt inget karaktärsskapande.


I det ovanstående kan man då se att DnD med sina 30 gånger mer text än Mothership nog också hamnar på grad B, precis som de flesta andra spel. Knave, som är fantastiskt, är väl ändå grad C, precis som introboxar (jag älskar introboxar).

Nu är ju detta upplagt för att man ska tycka färre tecken är bra och mer komplett är bra, men så behöver det faktiskt inte alls vara. Whitehack 2 som nog är det mest kompletta av de ovanstående spelens grundböcker (jag är lite jävig :) ) är väldigt tajt skrivet. En del spelare har problem med det, precis som andra spelare bara inte fixar stora textmängder. Whitehack är också monolitiskt, dvs. en bok, men det finns spelare som aldrig rör ett rollspel där de inte kan samla och regelbundet läsa nya böcker i en serie. Och i sammanhanget kan det väl inte råda någon tvekan om att den mest gångbara affärsmodellen är:

* Grad B-C komplett.
* Så många tecken som möjligt.
* Så många böcker som möjligt.

Hälsar

Christian
 
Back
Top