Äventyret var enkelt. Spelarna spelade upprorsmakare som misslyckats och ny fångats in av landet de gjorde uppror mot. Nu var de fast i ett fängelse där de tvingas arbeta hårt för att "betala av sin skuld till samhället". Vakterna i fängelset visste att om något händer med fångarna så skulle ingen bry sig och njöt av att se fångarna lida. För att klara sig till årets slut var spelarna tvungna att hitta ett sätt att fly från fängelset, gärna tillsammans med de andra upprorsmakarna.
Spelgruppen bestod av två personer som börjat spela rollspel för mindre än ett år sedan, en spelare som spelat rollspel i några år och en gammal rollspelsveteran. Samt mig då, som SL. Gruppen hade spelat igenom två äventyr tidigare tillsammans så den var inte helt ny.
Mötet började med att spelarna släpades in i fängelset. De fick veta vad deras arbetsuppgifter var (göra krigsmateriel till landet de kämpat mot). De fick också se vad som händer om någon i deras team gör ett uselt jobb, så det var inte lönt att försöka medvetet sabotera saker. Då blev alla i teamet straffade.
Det första den gamle rollspelsveteranen gjorde var att mucka gräl med vakterna. Matvägran, medvetet förstöra saker osv. Hans karaktär blev då givetvis straffad av vakterna, upprepade gånger. Detta var inte ett försök att dra till sig uppmärksamhet från vakterna medan de andra spelarna gjorde något bakom ryggen på dem, han gjorde det bara när folk var i sina celler.
När jag slutade orka beskriva straffen så valde han istället att sätta av en sprängladdning. När han först beskrev att han tänkte försöka sno lite explosiva saker så trodde jag att han skulle göra något intressant med dem, men nope, han valde att göra det mitt i verkstaden där fångarna var och var noga med att säga att han inte sade till någon annan om det. De andra spelarna var här. Nu var jag tvungen att dra ned på skadan för att äventyret inte skulle sluta där, annars skulle alla andra spelarkaraktärer dött.
Efter att spelarna återhämtat sig från sina skador så lyckas en av de andra spelarna sno en av vakternas nycklar. Rollspelsveteranen lyckades övertala den andra spelaren med nycklarna att han har en plan. Natten därpå öppnar han alla cellerna. Han och de nu frigivna fångarna har tyst ihjäl en vakt och snor vaktens vapen (en pistol och ett kortsvärd). Vad gör han härnäst? Jo, använder pistolen, givetvis. 6 kulor finns det i den och han börjar genast föra massa oväsen. Varför? Enligt honom så vill han dra till sig fler vakter för att "sno deras vapen". För att det är ju en bra plan...Det blir en shootout med vakterna som går ungefär som man kan förvänta sig. Alltså riktigt uselt för spelarna.
När jag pratade med spelaren efteråt så sade han att han inte visste att explosionen skulle skada de andra spelarna, att han trodde att han kunde besegra vakterna i strid och att han minsann inte såg något fel med att leka apa inför vakterna tidigare för att "de skulle ju ändå inte ha ihjäl honom". För mig så kändes det som rätt uppenbart spelförstörande. Han ville bara se hur långt han kunde ta det innan något skulle hände.
Första gången på drygt 10 år som jag behövt säga åt en spelare att hen inte är välkommen längre. Jag har mina misstankar om att han försökte utnyttja min konflikträdsla också. Han räknade nog inte med att jag faktiskt skulle slänga ut honom då jag brukar försöka undvika konfrontationer, men han gick så långt att jag kände att det inte fanns något annat val.
Varför gör folk ens såhär? Det känns så onödigt. De nya spelarna tyckte att han var jobbig men de trodde att det mest var hans karaktär i spelet. Jag och den andre spelaren som spelat ett tag var dock överens om att det här bara var medvetet spelförstörande.