Då borde utfodring inte vara ett problemProblemet är snarare; vad äter den inte?
Eon Hur serveras egentligen mat på värdshus?
- Thread starter Conan
- Start date
Sömniga Isaac
Rollspelsinkvisitor
Stökiga gäster, därför det är lugnt på värdshusen i bergen.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
I och med att det ligger i Eonforumet så tror jag att en kombination av alternativ två och tre är det som gäller. Eon försöker mestadels ha någon sorts realistisk världssimulering som grund, men ibland inkluderar den märkliga magiska fenomen som skakar om saker. Flygödlor, däremot, tycks inte vara en del av transportsektorn i någon hittills beskriven del av Mundana.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Åh, jag tror inte vi ska glömma bort alla som helst missar att tråden ligger under Eon-forumet utan hittar hit genom "senaste inlägg"-funktionen =D
Det låter ju så. Att köpa en gris var jättedyrt på medeltiden jämfört med idag, därtill att ha mark och råd att bygga en stia. Tillgången på vildsvin har över historien varit högst ojämn i Sverige, emellanåt obefintlig, och du måste fånga kultingar om de alls ska kunna domesticeras. Ett vildsvin är likaså inte ett djur som ger särskilt mycket kött jämfört med tamgrisen som under årtusenden avlats för att bli fet och inte smaka vilt. Kor och får har inte funnits vilda på det sätt du vill göra gällande, utan har måst köpas i större delen av världen. Getter har kunnat fångas in längre söderut för domesticering, men det är hårt arbete för vilda getter är jäkligt snabba djur. Därtill ska de ha foder, som du i regel måste odla själv, eller använda din mark till bete istället för den så viktiga spannmålsodlingen. Att domesticera djur är inget man gör i en handvändning. Därför har kött också historisk varit få förunnade i någon större skala.
Jag vet inte vad du har för källor på att det här skulle va lätta grejer, som du verkar hävda. Du verkar utgå ifrån en situation som aldrig existerat historiskt (men som såklart kan existera i ett rollspel, men TS undrade ju om realism här), där en massa historiskt jätteviktiga faktorer helt bortses ifrån. Personligen har jag skrivit kurslitteratur för högskolan om matproduktionens historisk-sociologiska utveckling, så jag vågar ändå hävda mig ha viss auktoritet på det här området.
Last edited:
Ulfgeir
Swashbuckler
Förhoppningsvis dess ryttare.Problemet är snarare; vad äter den inte?
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Jag vill här framhäva fiske -- klippfisk (torkad långa) och salt sill var viktiga handelsvaror i Norden fordom.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Likväl var det sjukt vanligt att folk hade grisar på medeltiden för husbehovet, så omöjligt att få tag på var det uppenbarligen inte ens för vanligt folk. Relativt billiga i drift då de åt skräp plus kunde böka runt själv i skogen.
Mark är ju här inget problem överhuvudtaget här eftersom det alltså är mitt ute i vildmarken. Enda frågan är om det finns de där bevuxna områdena jag talade om som var en grundförutsättning för hela projektet. Och råd att bygga en stia? Jag föreslår en genomtittning av hela den här serien (samt "secrets of the castle"), men i avsnitt 1 specifikt bygger de en stia.
Jag ser en källa till vår skiljande syn; jag pratar inte om Sverige och ser heller inte varför just Sverige skulle vara det bästa exemplet för Mundana eller fantasy i allmänhet. Även om det kan vara _ett_ exempel.
Den moderna grisen är väldigt modern. Jag ser överhuvudtaget inte detta som ett problem. Fortfarande väldigt mycket mat på ett vildsvin.
Det är ingen mening att forsätta den här diskussionen.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Nej, jag håller med. Jag tror inte ens vi har samma diskussion =D
Getter var mer populära tror jag, lättare att mjölka om inget annat, o pälsen kan man lättare göra till filt eller tråd.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Hur ser det ut med djur som ett sätt att utnyttja marginaljordar? Många betesdjur är ju framför allt av nytta då de kan beta där det inte är särskilt lönt att odla, till exempel grässtäpper och kullar. Mängden kött i dieten ökar ju också efter digerdöden, när tidigare uppodlade marginaljordar överges. I Mundana kan man till exempel ta upp Ashaslätten, där det går att driva boskap men där jordbruk är begränsad till intensiv uppodling kring floddalarna.
Det du skriver är ju korrekt, men precis som du skriver under ganska specifika omständligheter. Vi ska också komma ihåg att tamdjur förr var väldigt mycket mindre och mindre effektiva på att sätta fett. Det går exempelvis knappt att göra bacon på vildsvin, även om medeltida tamgrisar var bättre på att blir feta än vildsvin. För husbehov kan man säkert nå långt på marginaljordar, givet att det inte skad några grödor. Utöver husbehov tror jag dock det kräver väldigt mycket marginaljordar, men det här är också väldigt kontextberoende. Sen är ju frågan om kött är en del av skattebasen, vilket inte varit ovanligt.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Det ger dock en rätt god höftning på var folk antagligen äter mer kött. I urbaniserade, bördiga Jargien är kött sällsynt bland vanligt folk, medan asharier och rauner oftare äter nötkött. Detta borde också avspegla sig i folks kroppsstorlek, på samma vis som man kan se hur människors medellängd påverkas av proteintillgång i det arkeologiska källmaterialet.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
I serien jag länkade till ovan (Tudor farm) låter de sina grisar äta sig feta genom att böka runt i skottskogarna (coppiced wood) vilket hade fördelen att förutom att slippa skaffa foder åt grisarna så rensade de ut dessa skogar från sly och ogräs.
Gässen släpptes lösa på de skördade ärtfälten där de kunde äta sig feta de förlorade resterna från skörden (tappade ärtor, den vissnande stubben, eventuella insekter som nu inte längre är skyddade av grödorna).
I modern tid är det ju vanligt att släppa lös hönsen på betesmarken där man nyss hade korna (efter att man flyttat dem till nästa äng), varpå de mumsar i sig larverna från kodyngan och samtidigt sprätter ut kodyngan över ett större område när de gräver efter godsakerna, vilket ger jämnare gödsling.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Om man tittar på den här listan över senmedeltida priser kan man jämföra priser för djur med en takläggares dagslön. Att köpa ett djur kostar då följande:
Ko: 113 pennies, 38 dagars lön.
Oxe: 157,25 pennies, 52 dagars lön.
Får: 9-17 pennies, 3 till 6 dagars lön.
Gris: 24-36 pennies, 8 till 12 dagars lön.
Fjäderfä: 1 penny, 1/3 dagslön.
Ko: 113 pennies, 38 dagars lön.
Oxe: 157,25 pennies, 52 dagars lön.
Får: 9-17 pennies, 3 till 6 dagars lön.
Gris: 24-36 pennies, 8 till 12 dagars lön.
Fjäderfä: 1 penny, 1/3 dagslön.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Det verkar som historiskt så har "ox" (osäker på om det samma är sant på svenska också) syftat till ett dragdjur, snarare än kasterar tjur. Fast tjurarna man hade som dragdjur var också oftast kastrerade för att göra dem mer lätthanterade. Misstänker att det ökade priset representerar dels den träningen, dels att det troligtvis också rörde sig om ett synnerligen kraftfullt djur.
Gissar att allt eftersom man slutade använda dem som dragdjur övergick det till att bara betyda kastrerad.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Jag kollade upp lite medeltida vikter på djur, där det angavs att en oxe som såldes för slakt i genomsnitt vägde kring 250 kg. Om man räknar väldigt generöst och räknar med att folk tar till vara på allt de kan så kan man tänka sig 200 kilo kött, inälvsmat, etc. Det innebär alltså 3,85 dagars arbete -- utan några andra utgifter! -- för ett kilo kött om man slaktar oxen själv. Om man går till en slaktare tar ju denne också betalt för sitt arbete, så där blir det än dyrare.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
skrevs det något om ålder på djuret?