Eon Hur serveras egentligen mat på värdshus?

[Anthrox]

Rimligtvis borde väl de flesta bara köra en perpetual stew? Dvs ha en konstant gryta kokande, fyll på vid behov med vad som finns tillgängligt.

 

[PhilArt]

Sannolikt har vad som serverats på värdshus varierat kraftigt beroende på tid och plats. Det enda jag tror varit direkt ovanligt till icke-förekommande är talriksserveringar med sammansatta rätter efter exakta recept annonserade på en meny, så som på den moderna restaurangen. Det skulle va för dyrt och komplicerat att servera för ett kommersiellt etablissemang innan den moderna ekonomiska och industriella utvecklingen. Så den som spelar i en fantasyvärld kan ta sig stora friheter. Det sagt så finns det vissa riktmärken för den som vill va realistisk.

Följande är en lågoddsare.

Rimligtvis borde väl de flesta bara köra en perpetual stew? Dvs ha en konstant gryta kokande, fyll på vid behov med vad som finns tillgängligt.

Kött var historiskt väldigt dyrt och grytor/soppor ett sätt att dra maximal nytta av allt på ett djur, och på så sätt göra så köttig mat som möjligt på ett så billigt sätt som möjligt. Sannolikt serveras även bröd, ris, majs, sötpotatis, gröt eller dyl. beroende på vad som odlas lokalt. Smör var extrem lyx (och användes ibland för att betala skatt). Ister, flott, späck eller talg är mer sannolika fettkällor. Möjligen olivolja i vissa delar av världen. Rökt eller saltad mat betraktas inte som tillagad, även om den gick att äta så som vi ofta gör idag, utan används oftast i varm mat som en ingrediens. Menyer fanns i regel inte. I husrum ingick den mat och dryck som för dagen serverades. Konkurrensen var ofta obefintlig så att välja bort ett värdshus pga. maten innebar att vederbörande fick sova utomhus och skaffa mat i skogen (eller ha matsäck).

Ett värdshus i traditionellt snitt är en lantlig företeelse som riktar sig till resenärer. Ofta var kundunderlaget skralt och därför motiverades världshus inte i första hand av lokal efterfrågan utan att någon uppsatt person/staten betalade någon för att det skulle finnas ett värdshus, alt. att byn fick krav på sig att ställa värdshus till förfogade, om de inte skulle bli våldgästande av olika militärer eller offentliga tjänstemän. Av den anledningen var maten också allt som oftast usel.

Jag ser att flera lyft olika sorters ”street food”. Detta var såklart ett betydande inslag i så väl större städer som kring marknader och dylikt. Dock inte på landsbygden, eftersom det kräver en ganska stor kundkrets samt kontantcirkulation (komtantbristen är påtaglig under medeltiden, speciellt utanför städerna, så byteshandel eller icke-marknadsbaserade system av att dela med sig och be om hjälp var konvention på landsbygden). Exempelvis pizza såldes historiskt kallt som en typ av stor, kall macka med smält ost. De låg i staplar utanför bagerier i proto-Italienska städer och andra urbana noder kring Medelhavet och Svarta havet (och hade såklart inte tomater). Att kalla en enklare krog för ”sylta” kommer just av att rätten sylta såldes billigt i städer som Stockholm till den stora del av befolkningen som saknade kök eller liknande i sina bostäder. Syltan kunde ätas kall eller värmas i en behållare på värmekaminen och ätas som soppa.

För vidare läsning.
Jönsson, Håkan och Tellström, Richard (2018) Från krog till krog: Svenskt uteätande under 700 år
Mennell, Steven (1985 m.fl.) All Manners of Food: Eating and Taste in England and France from the Middle Ages to the Present

 

[PhilArt]

Och naturligtvis säsongsbetonat! Man äter det som finns runtomkring just nu.

Det här är faktiskt en faktoid om svunna tider. I regel åt man aldrig det som var i säsong om man kunde undvika det, utan det som var äldst i de egna förråden. Man konserverade så mycket det bara gick. Att äta färska råvaror var inte i första hand lyx, utan ett tekcken på stundande ekonomisk katastrof - tomt i magasin och skafferi(!).

 

[Gamiel]

Det här är faktiskt en faktoid om svunna tider. I regel åt man aldrig det som var i säsong om man kunde undvika det, utan det som var äldst i de egna förråden. Man konserverade så mycket det bara gick. Att äta färska råvaror var inte i första hand lyx, utan ett tekcken på stundande ekonomisk katastrof - tomt i magasin och skafferi(!).

Eller att det fanns mer av råvaran än man kunde konservera just då.

 

[anth]

men enligt den här videon om romarriket så (Ca 9:40 in) så säger han att när man byggde en väg så inrättades statliga "way stations" med jämna mellanrum för statsanställda. Och att värdshus för vanligt folk tenderade att poppa upp kring dessa.

Det som förvånar mig mest är att ponnyexpressen inte tillkom förrän 1860, d.v.s. att en ryttare byter ut trötta hästar varannan mil.
Jag gissar at det var alltför dyrt för att någon skulle använda sig av metoden tidigare.
Ponnyexpressen blev väldigt kortvarig. Redan ett år senare lades den ner när sträckan ersattes med telegraf.

 

[Svarte Faraonen]

Det som förvånar mig mest är att ponnyexpressen inte tillkom förrän 1860, d.v.s. att en ryttare byter ut trötta hästar varannan mil.
Jag gissar at det var alltför dyrt för att någon skulle använda sig av metoden tidigare.
Ponnyexpressen blev väldigt kortvarig. Redan ett år senare lades den ner när sträckan ersattes med telegraf.

Samma koncept, med kurirryttare som regelbundet bytte hästar, fanns dock långt tidigare, från och med det persiska riket och framåt.

 

[Leon]

Samma koncept, med kurirryttare som regelbundet bytte hästar, fanns dock långt tidigare, från och med det persiska riket och framåt.

Ja, precis. Debet här systemet är bokstavligen antikt.

Våra karavanserajer i KH, är fö även inspirerade av romerska mansio och mutationes

 

[Mekanurg]

Det som förvånar mig mest är att ponnyexpressen inte tillkom förrän 1860, d.v.s. att en ryttare byter ut trötta hästar varannan mil.
Jag gissar at det var alltför dyrt för att någon skulle använda sig av metoden tidigare.
Ponnyexpressen blev väldigt kortvarig. Redan ett år senare lades den ner när sträckan ersattes med telegraf.

Det som krävdes var tillräcklig kundstock i båda ändar av expresslinjen. Kalifornien erövrades av USA 1848 och sedan tog det en rejäl guldrusch för att öka den glesbefolkade regionens befolkning.

 

[afUttermark]

Men i ett fantasyspel ska man ju inte hindras av snabba kommunikationer där magiska speglar, kristallkulor finns. Skjutsstationer på bergstoppar där flygödlerkurirer landar och byter flygödla. Vad äter man egentligen på skjutsstaionerna längs Drakryggen.

 

[PhilArt]

Eller att det fanns mer av råvaran än man kunde konservera just då.

Absolut, men det var i så fall oftast en konsekvens av att sakna resurser för att konservera.

 

[Rymdhamster]

Men i ett fantasyspel ska man ju inte hindras av snabba kommunikationer där magiska speglar, kristallkulor finns. Skjutsstationer på bergstoppar där flygödlerkurirer landar och byter flygödla. Vad äter man egentligen på skjutsstaionerna längs Drakryggen.

Well, vad finns det runt omkring? Det lär utgöra stommen för födan; det som finns lokalt. Finns det inget lokalt för att det är långt uppe i bergen så blir det ju till att förlita sig på sådant som är lätt att få dit, och om det är flygödlar som är främsta transportmedelt så prioriteras troligen "lätt" mat, så troligtvis torkade saker. Så torkad fisk, torkat kött, torkad frukt, och gryn till dyra priser.

Troligtvis kompletterat med vad man nu lyckats få upp dit för husdjur. Kanske finns det tillräckligt med gräs i skrevorna för att hålla en ko eller lite getter? I så fall troligtvis mjölk. Höns? I så fall ägg.

Färsk kött känns som att det vore sällsynt om det inte finns ett frodigt vildbestånd av bergsgetter eller vilda flygödlor att tillgå. Eller närliggande och frodiga dalar för större djurhållning.

Torligtvis är byteshandel med lokalbefolkningen viktig. Kanske de vildsinta bergsvättarna ofta dyker upp för att byta till sig stål och sprit mot torkat getkött och pälsar?

 

[Leon]

Zeppelondfyrarna i Drakryggen har mycket riktigt också flygödleslag, och upprätthålls i så fall av lokala bergstammar på kontrakt av Navigatörernas Gille. Mathållningen är främst torrskaffning från slättlandet, transporterat på bergsgetsrygg till hög kostnad, men även getost, murmelstuvning och en salt röra av jästa klippsvalor.

 

[PhilArt]

Färsk kött känns som att det vore sällsynt om det inte finns ett frodigt vildbestånd av bergsgetter eller vilda flygödlor att tillgå. Eller närliggande och frodiga dalar för större djurhållning.

Kräver mycket arbetskraft, som kanske inte finns, och storskalig djurhållning kräver dessutom en massa kapital att investera i boskap.

 

[Rymdhamster]

Kräver mycket arbetskraft, som kanske inte finns, och storskalig djurhållning kräver dessutom en massa kapital att investera i boskap.

Erm... "storskalig"? =D

Vi snackar att hålla några värdshus med kött här =) Behöver ingalunda vara storskalig, kräva kapital eller mycket arbetskraft.

Den behöver bara vara "förnyelsebar". Om vi snackar grisar exempelvis borde det i praktiken räcka med ett par suggor och en galt, så käkar man upp avkomman.

 

[PhilArt]

Erm... "storskalig"? =D

Vi snackar att hålla några värdshus med kött här =) Behöver ingalunda vara storskalig, kräva kapital eller mycket arbetskraft.

Den behöver bara vara "förnyelsebar". Om vi snackar grisar exempelvis borde det i praktiken räcka med ett par suggor och en galt, så käkar man upp avkomman.

Jo, men likväl. Investeringskostnaderna var jättehöga för allt före industrialismen. Dessutom ville värdshusen ha billig mat. Varför göra dyrare mat än nödvändigt när konkurrensen ändå i regel var obefintlig och inga kunder kom för maten, utan för husrummet, i första hand? Sannolikt var det likaså mer lönsamt/värdefullt att behålla så mycket kött som möjligt själv än att sälja det via värdshuset till kunder som oftast hade högst begränsad kassa.

Det var knappast för att folk inte fattade att det gick att avla djur som kött var väldigt exklusivt före industrialismen. Nötkött var i princip alltid från utarbetade ök och mjölkkor, osv. att investera i grisar nog att hålla en produktion förekom knappt norr om Skåne, pga att du måste bygga hus för det som få hade råd att investera i. Även om det fanns rent ekologiska förutsättningar för köttproduktion så fanns inte de socioekonomiska förutsättningarna i alls lika hög grad. Spannmålet var alltjämt det viktigaste och arbetsdelningen mycket liten, så att specialisera sig på kött och köpa spannmål var en modell som i regel inte funkade.

För vidare läsning:
Braudel, Ferdinand (1982-6) Civilisationer och kapitalism 1400-1800. Band 1-3.
Morell, Mats och Myrdal, Janken (2011) The Agrarian History of Sweden 4000 BC to AD 2000

 

[Rymdhamster]

Investeringskostnaderna var jättehöga för allt före industrialismen.

Tvärt om kan den vara näst intill obefintlig. Allt du behöver är ett par grisar/får/getter att börja med. I praktiken räcker det med att fånga in ett par vilda så är det helt gratis.

Det kan också vara en del av dealen att överhuvudtaget starta upp värdshuset. Betänk att det är specifikt skjutsstationer på bergstoppar för flygödlerkurirer vi pratar om här. "Vill du att jag ska bosätta mig på en ödslig bergstopp för att nån jäkel på en flygödla ska stanna förbi nån gång ibland? Då får du fan se till att jag får med tre kor, en avdelstjur och en flock får."

Vad vi pratar om här är ju snarare självförsörjning av personal i första hand, och utfodring av gäster i andra hand. Folk vill ha kött, så kan de se till att de får det så gör de det. Har de redan kött på bordet så torde de inte neka de enstaka besökare som kommer att dela den kosten.

Jag tror du och jag har väldigt olika syn på vilket sammanhang det är vi pratar om här =D

 

[afUttermark]

Jag gillar att det finns ,många olika sätt att se på det här.
De som bara: "Argh, värdhus fanns inte förrän 1972 i Sundbyberg, innan dess kunde man omöjligt uppehålla någon som helst förtroende för livsmedelsverket."
De som bara "rollspel är som verkligheten bara lite lite annorlunda, jag vet att det finns flygandeödlor, men det blir overkligt om man inte tar beaktande att det inte lönar sig med djuruppfödning i höga berg".
Skola två är lite mer: "Äh det är fantasy, värdshusvärden på berget är animistmagiker och odlar typ bergsdadlar som han med hjälp av magi kan skörda varannan vecka året runt, och de föder de upp kultingar som hans suggor producerar. Mjödet gör de på källvatten, drakryggsbihonung och mossa."

 

[Gamiel]

Vad äter flygödlan? För det borde också vara en av uppgifterna ett värdshus har

 

[afUttermark]

Dadeluppfödd kulting

 

[Mogger]

Vad äter flygödlan? För det borde också vara en av uppgifterna ett värdshus har

Problemet är snarare; vad äter den inte?