Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Nej, inte vad jag såg. Men det är likafullt värt att komma ihåg hur små medeltida djur var.
Eon Hur serveras egentligen mat på värdshus?
- Thread starter Conan
- Start date
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Jo ur det perspektivet väldigt intressant. Såg flera referenser till deras mankhöjd som 1,2-1,5 meter. Jag har klappat hundar med den mankhöjden =D
Fast, mindre djur -> mindre foder =)
Det slår mig dock att kor oftast hölls för mjölk och arbete, inte för kött. Så oxkött var troligen extra dyrt precis som höns.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Nej, det jag har kollat upp angående medeltida köttkonsumtion pekar på raka motsatsen. Oxkött var det absolut billigaste köttet, och ansågs till och med i vissa fall som grov och svårsmält mat som passade illa för adelsdamers känsliga konstitutioner.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Djur slaktades vid högtid, nödtid eller när den blivit för gammal för arbete/ge annan mat vad jag mins. Väldigt sällan bara för att man ville ha kött.
O när vi ändå är på den diskutionen så är ju anledningen till att Yeomen Warders of Her Majesty's Royal Palace and Fortress The Tower of London, är kända som Beefeaters är att de fick betalt i natura genom att alltid ha biff på menyn. Vilket var noterbart nog för dem att få ett smeknamn rörande det.
Kan nog vara en fråge om att oxar många gånger troligen slaktades först när de blivit gamla o uttjänta som dragare
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Går man längre tillbaka i historien kan man även jämföra med denna romerska prislista. Även här tycks nötkött vara billigast, enbart 2/3 av priset för fläsk, get eller får.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Torde bero på djuret. Grisar är inte mycket till arbetsdjur (förutom när det kommer till att äta och böka). Ingen idé att hålla dem över vintern (mer än avelsdjuren), så när de ätit sig feta i skogarna över sommaren var det bara att slakta och salta in.
Mjölkdjur, äggdjur och ulldjur torde varit mer sällsynt, just som du säger: särskilda högtider, nöd, inproduktivitet eller överflöd.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Jag undrar om det kan tänkas ha med kalvar att göra. Man vill ha kalvar för korna ska ge mjölk ordentligt, men vill inte ha kostnaden att hålla alla extra djur under året.
Argh, hade velat ha säsongsbaserade prislistor! =D
Där av julskinkan. Slakt vid högtid, o för mat ett tag till under vintern.
Det är inte så mycket mer omkostnader under sommaren, gräs o grenar är grattis o den som tittar till korna måste vara där även om det inte är en kalv.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Den _saltade_ julskinan
Troligtvis slaktad långt innan jul. Ingen poäng att hålla en gris fram till jul (om det inte är specifikt för offer så klart). Bättre att slakta när hösten kommit.
Korna lär du dock vilja hålla över vintern. Så det där gratisgräset och grenarna gör sig bättre på höloftet än i kalvarnas magar.
Det samma gäller så klart grisarna, i viss utsträckning. Men de är generellt sett mindre kräsna än kor och äter mindre.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Ah, och det finns så klart en extremt stor kostnad när det kommer till att ha kvar kalvarna: de kommer dricka upp en ansenlig mängd av den mjölk du vill ha för att göra smör och ost på.
Det finns dock mycket belägg för att just jul var en tid då färskt kött serverades. För många var det enda gången på året då de fick färskt kött, i alla fall fläsk (skinkan är ju idag inte saltad, utan rimmad, vilket är en metod för att göra den saftigare, även om det även ger viss konservering). Poängen med att ha kvar grisen fram till jul var ju likväl att grisar ofta gick ute och bökade under den varmare delen av året, och käkade vad de nu hittade (rötter, sniglar, nötter, osv). På vintern, när de är inne och inte rör sig så mycket, sätter de fett istället för muskler och fett kött har historiskt sett varit värdefullare än magert. (Detta kan ha bidragit till nötköttets impopularitet, då utarbetade mjölkdjur och dragare i regel var väldigt magra och seniga, även om det ju skulle gå att få dem att bli fetare, men det verkar man inte gjort historiskt).Den _saltade_ julskinan
Troligtvis slaktad långt innan jul. Ingen poäng att hålla en gris fram till jul (om det inte är specifikt för offer så klart). Bättre att slakta när hösten kommit.
Jag har aldrig sett belägg för att det skulle ha varit konvention att samla in och spara foder från beten eller vildmark till vintern. Konventionen har varit att odla hö och vall. Vid foderbrist har man däremot släppt djuren på skogen för bete, men det är en stor risk eftersom djuren lätt rymmer eller blir attackerade av rovdjur. Grisar är likaså inte idisslare, så du kan inte föda grisar enbart på gräs och kvistar. Rötter är exempelvis centralt i vildsvinens diet, och få ger sig ut att gräva upp rötter i skogen för att föda sina djur (ett jäkla jobb). Hushållsavfall kan föda ett fåtal grisar, men inget mer än för husbehov. Ska du ha mer än så får du börja odla rovor eller nått som grisfoder.
Generellt sett föds kalvar om våren, och kan vänjas av från mjölk efter 7-8 månader. Om du mjölkar samtidigt som kalven diar ökar det mjölkproduktionen (precis som att den ökar om det är två och inte en kalv som diar), vilket gör att du vill ha kvar kalven eftersom den säkerställer att mjölkningen fortskrider och du inte förlorar vidare mycket på det (det finns såklart en maxgräns).
Kalven har ju också ett framtida marknadsvärde antingen som ök eller som mjölkko, och för att realisera det vill du att den ska va välväxt vilket innebär att du låter den dia. Köttvärdet på en kalv var sannolikt lägre än värdet som boskap, eftersom den som boskap kan skapa värde i sin tur genom arbete. Detta ligger också i linje med att nötkött historiskt varit kött från utarbetade djur, som flera påpekat i tråden.
Last edited:
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Allt som krävs över vintern är ett par suggor och en galt, så har man uppemot 10 nya grisar för slakt nästa år.
Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Det här är i och för sig en väldigt intressant aspekt av djurhållning i en fantasyvärld, då dessa tenderar att ha dels alla våra vanliga rovdjur (och ofta i ännu aggresivare format), men också en hel uppsjö av ytterligare vidunder som verkare föredra kött. Och man får väl utgå från att äventyrare i sig inte kan fylla hela det behovet.
Men jag har förvisso dålig koll på just Mundana ur den aspekten. Potentiellt borde kanske kött vara en ännu mer problematisk föda som följd av de ökade hoten dessa kan locka till sig.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Jag önskar påpeka att Byggningabalken i 1734 års svenska landslag bland annat reglerar hur man vallar svin i ollonskog. Det visar hur landsbygdsfolk födde upp svin ("grisodling" ) genom att låta dem beta på marginella marker.
Byggnings-Balk 12 Kap.
Huru swin må i ollonskog släppas.
1 §. Ega flere ollonskog samman; då skola de i rättan tid sig förena, huru många swin der kunna födas, och släppe sedan hwar in efter ty, som han del i skog eger. Släpper någon flera in; hafwen de andre wåld att taga dem upp, och han böte en mark för hwart swin, och skadan åter. Eger han ej sjelf så många swin, som han på sin del föda kan; stånde honom fritt andras swin för lega intaga. Gör han det ej; då må de andre hans del saklöst nyttja.
2 §. Hwar som tager annans swin för lega, skaffe dem åter eller gälde det de wärde woro, då de togos emot. Gitter han wisa, att de af sot dött, eller förkommit af annan händelse, och finnes han ej hafwa warit der wållande till; ware saklös. Samma lag ware, der boskap för lega till bete eller foder tages.
3 §. Löpa swin ur en skog i annan, som ej ligga samman; säge då skogsegaren första och andra gången honom till, som swinen eger, att taga dem bort och hålla dem derifrån. Finnas de der sedan; då må skogsegaren dem upptaga, och låte goda män pröfwa hwad för dem betalas skall, der dem begge ej derom åsämjer.
4 §. Släpper någon med wilja swin å annans ollonskog, som inhägnad är; hafwe dem till skogsegaren förwerkat. Komma swin, eller annat fä, som ollon äter, annorledes der in; gånge derom som i 9 Kap. urskildt är. Warda swin dräpne, eller slagne; då bötes, och gäldes de åter, som om annat fä i 22 Kap. stadgas.
) genom att låta dem beta på marginella marker.Byggnings-Balk 12 Kap.
Huru swin må i ollonskog släppas.
1 §. Ega flere ollonskog samman; då skola de i rättan tid sig förena, huru många swin der kunna födas, och släppe sedan hwar in efter ty, som han del i skog eger. Släpper någon flera in; hafwen de andre wåld att taga dem upp, och han böte en mark för hwart swin, och skadan åter. Eger han ej sjelf så många swin, som han på sin del föda kan; stånde honom fritt andras swin för lega intaga. Gör han det ej; då må de andre hans del saklöst nyttja.
2 §. Hwar som tager annans swin för lega, skaffe dem åter eller gälde det de wärde woro, då de togos emot. Gitter han wisa, att de af sot dött, eller förkommit af annan händelse, och finnes han ej hafwa warit der wållande till; ware saklös. Samma lag ware, der boskap för lega till bete eller foder tages.
3 §. Löpa swin ur en skog i annan, som ej ligga samman; säge då skogsegaren första och andra gången honom till, som swinen eger, att taga dem bort och hålla dem derifrån. Finnas de der sedan; då må skogsegaren dem upptaga, och låte goda män pröfwa hwad för dem betalas skall, der dem begge ej derom åsämjer.
4 §. Släpper någon med wilja swin å annans ollonskog, som inhägnad är; hafwe dem till skogsegaren förwerkat. Komma swin, eller annat fä, som ollon äter, annorledes der in; gånge derom som i 9 Kap. urskildt är. Warda swin dräpne, eller slagne; då bötes, och gäldes de åter, som om annat fä i 22 Kap. stadgas.
Last edited:
Mogger
Hipsteranka
Vill bara flika in att i det historiska nordafrikanska köket så var lamm inte sällan på menyn. Och då även på de mindre bemedlades bord.
Sedan vill jag ånyo slå ett slag för fermenterad fiskgröt! Gott, näringsrikt och med råvaror runt hörnet!
Sedan vill jag ånyo slå ett slag för fermenterad fiskgröt! Gott, näringsrikt och med råvaror runt hörnet!
Om det var så enkelt hade kött inte varit en dyr och exklusiv vara under hela medeltiden. Hur förklara du att kött var något som den stora massan endast konsumerade kött i mycket små mängder på medeltiden?