Christoffer
It's all pig.
Beror väl i grunden på vad vi ska ha den till.
In a Wicked Age skulle ju jag inte säga är ett spel utan värld, det har en värld där i oraklen men de växer fram genom att vi spelar, sätter ihop dem och väljer hur de kopplar mot varandra. Poängen där är att spelvärlden kommer till liv genom spel och genom återinförande av redan etablerade saker både från reglerna (vi är skyldiga-listan) och genom kommande orakel (men demonen nu, det måste ju vara samma demon som...) och genom olika mäktiga föremål som kan dyka upp genom berättelsernas gång. Skulle den världen ha en settingbok skulle oraklen bli extremt yxiga och vi skulle behöva anpassa dem eller tolka dem på sätt som inte alls skulle gynna detta.
Classic Traveller har en spelvärld också, den heter inte Tredje imperiet utan den heter vad som helst och de finns i tabellerna för att skapa subsektorer och slumptmöten, vi upptäcker världen genom att interagera med reglerna och världen växer fram när de nyttjas (dvs kan ske i spel med spelare och SL eller kan ske ensamt för en SL på sin kammare som förbereder fyra subsektorer och intriger på platsen). Funktionen i spel ser jag som ett neutralt avstamp, lite av en simulering av hur världen fungerar, för att skapa det öppna och spretiga som rymdäventyrande, handel och intriger kan vara utan att för den delen kräva att spelledaren ska detaljera saker in i minsta detalj.
Sagan om Ringens midgård är ju precis så detaljerad som vi önskar, men funktionen jag önskar är att veta lite om platser, hur de ser ut och vilka som finns där och därmed också kunna se vilka konflikter som kan finnas på ett lite större plan, och hur de kan påverka samhällen där. Detta för att kunna skapa en situation att spela i som drar sitt stoff från världen men i grunden för att vi kring spelbordet ska kunna skapa en berättelse genom att alla agerar med sina karaktärer. Som jag skrev är det ju mitt val, andras val kanske grundar sig på funktionen att det ska kännas som böckerna, att återbesöka viktiga platser och interagera med kända individer. Osv.
Så användbart måste ju ta avstamp i frågan vad användandet ska innebära från första början.
In a Wicked Age skulle ju jag inte säga är ett spel utan värld, det har en värld där i oraklen men de växer fram genom att vi spelar, sätter ihop dem och väljer hur de kopplar mot varandra. Poängen där är att spelvärlden kommer till liv genom spel och genom återinförande av redan etablerade saker både från reglerna (vi är skyldiga-listan) och genom kommande orakel (men demonen nu, det måste ju vara samma demon som...) och genom olika mäktiga föremål som kan dyka upp genom berättelsernas gång. Skulle den världen ha en settingbok skulle oraklen bli extremt yxiga och vi skulle behöva anpassa dem eller tolka dem på sätt som inte alls skulle gynna detta.
Classic Traveller har en spelvärld också, den heter inte Tredje imperiet utan den heter vad som helst och de finns i tabellerna för att skapa subsektorer och slumptmöten, vi upptäcker världen genom att interagera med reglerna och världen växer fram när de nyttjas (dvs kan ske i spel med spelare och SL eller kan ske ensamt för en SL på sin kammare som förbereder fyra subsektorer och intriger på platsen). Funktionen i spel ser jag som ett neutralt avstamp, lite av en simulering av hur världen fungerar, för att skapa det öppna och spretiga som rymdäventyrande, handel och intriger kan vara utan att för den delen kräva att spelledaren ska detaljera saker in i minsta detalj.
Sagan om Ringens midgård är ju precis så detaljerad som vi önskar, men funktionen jag önskar är att veta lite om platser, hur de ser ut och vilka som finns där och därmed också kunna se vilka konflikter som kan finnas på ett lite större plan, och hur de kan påverka samhällen där. Detta för att kunna skapa en situation att spela i som drar sitt stoff från världen men i grunden för att vi kring spelbordet ska kunna skapa en berättelse genom att alla agerar med sina karaktärer. Som jag skrev är det ju mitt val, andras val kanske grundar sig på funktionen att det ska kännas som böckerna, att återbesöka viktiga platser och interagera med kända individer. Osv.
Så användbart måste ju ta avstamp i frågan vad användandet ska innebära från första början.