Nekromanti Hur skriver jag "bra" vildar?

[Genesis]

Så jag skriver lite på ett rollspel. Sword & Sorcery. Jag skriver även en stad med omgivning att äventyra i. Och i djungeln utanför vill jag ha med "vildar". Ett klanfolk med stenåldersteknologi och underliga religiösa ritualer och magi. Tanken är också att djungeln döljer ruinerna av en uråldrig högcivilisation som folket eventuellt skulle kunna vara ättlingar till. Sådant här finns i diverse S&S-berättelser och det kan vara problematiskt. Typ "degenererade människoraser med platta skallar"-problematiskt. Spelet kommer att ha roterande spelledarskap och det finns inte möjligheten till en lång och komplex beskrivning av det här folkets samhällsstruktur och kultur. Jag har typ max en paragraf eller två att röra mig med, plus diverse detaljer på platsbeskrivningar kopplade till kartan.

Så hur gör jag detta bra? Hur undgår jag att gå i fällan "de är typ primitiva indianer" men behåller dem som ett läskigt hot (det ska absolut gå att förhandla med dem, men de kommer att vara fientligt inställda) utan att göra dem till "onda monster"? Hur behåller jag en viss sword & sorcery-känsla utan att hänfalla till sunkiga stereotyper? Hur gör jag dem till "det gamla folket" och stadsborna till "nykomlingarna" utan att skriva kolonialparodi? Och hur gör jag allt detta i några få meningar med text?

Och borde jag skippa några av de saker jag sagt att jag vill ha med för att de garanterat kommer att skicka fel signaler eller är problematiska i sig? Jag är inte gift med några av idéerna, så har ni idéer som går emot dem så tar jag gärna emot förslag. Det finns säkert ännu coolare grejer jag kan göra med detta.

 

[Tre solar]

Beskriv dem utan värdeord?
" i djungeln bor ett klanfolk. De målar sina kroppar med lera och gör sina redskap av vulkanisk sten, och deras gudar är andra än de som vördas i staden"

 

[Robert]

Problemet är att du skapar något som du inte vill skapa i och med du använder en välkänd konvention. Mottagarna kommer att fylla de luckor som du lämnar med förutfattade meningar, vilket är typ pulp-vildar, så jag tror inte du kommer undan om du inte väljer att göra något helt annorlunda eller har något som sticker ut med just det här folket.

Låt dem t.ex. vara en demokrati eller något annat som vi i väst anser vara högstående och civiliserat.

 

[Ram]

Hur tänker du dig att maktballansen mellan de nya och de gamla ser ut? Kommer det att vara guerilla-krig från vildarna eller är de tvärtom överlägsna?

 

[krank]

Agnostiska primitivister som valt bort högkultur av ideologiska skäl? Låt dem ha kvar aspekter av högkultur. Kanske har de typ översättnings-tech som låter dem tala med rollpersonerna, eller så. Utan att de för den sakens skull har ett hightech-samhälle i övrigt.

 

[Leon]

Ge dem en anledning att vara fientliga. Definiera den utifrån en konflikt - gärna runt resurser eller territorium. Och låt dem inte existera i ett vakum - om de lever i närheten av ett samhälle på medeltidsnivå kommer de att ha materiella och kulturella utbyten

 

[Genesis]

Problemet är att du skapar något som du inte vill skapa i och med du använder en välkänd konvention.

Jo, men precis, det är just det jag är rädd för.

Låt dem t.ex. vara en demokrati eller något annat som vi i väst anser vara högstående och civiliserat.

Demokrati var en väldigt bra idé. Det kan implementeras utan att sabba deras "funktionella" roll i settingen. Tusen tack för det tipset!

 

[Genesis]

Hur tänker du dig att maktballansen mellan de nya och de gamla ser ut? Kommer det att vara guerilla-krig från vildarna eller är de tvärtom överlägsna?

Tanken är att det är en hög klippa där staden ligger i toppen och djungeln ligger nedanför. Oftast är det inte så mycket kontakt, men det går att ta sig uppför och nedför klippan. Ibland kommer människor uppifrån ned till djungeln för att söka efter skatter bland ruinerna, eller så kastas man ned där för brott man begått, och ibland kommer människor från djungeln upp för att jaga, men klippan fungerar som en hyfsad barriär. En viss begränsad handel kan säkert pågå, också, bland mer vänligt sinnade medlemmar av båda folken.

Jag är inte helt säker på det här, dock. Å ena sidan känns det coolt i och med att det gör djungeln mer otillgänglig och det gör att man kan kastas ned där och överleva men tvingas klara sig, men å andra sidan kanske det bara gör det svårare att få med djungeln och alla coola grejor där i spel?

 

[Genesis]

Agnostiska primitivister som valt bort högkultur av ideologiska skäl? Låt dem ha kvar aspekter av högkultur. Kanske har de typ översättnings-tech som låter dem tala med rollpersonerna, eller så. Utan att de för den sakens skull har ett hightech-samhälle i övrigt.

Det finns förmågor i spelet som gör att man kan förstå diverse språk, så jag tror inte att just översättningsteknologi är rätt väg att gå. Men att blanda in lite hightechgrejer är kanske inte helt fel. Jag kanske ska gå så långt som till att ge dem skjutvapen? Någon sorts energivapen som bara kan laddas vid vissa platser bland ruinerna, vilket gör det skoj att ge rollpersoner tillgång till dem, eftersom de har begränsat användningsområde ovanför klippan? Eller har ni några andra roliga förslag?

 

[CapnZapp]

Är deras "braighet" eller "oproblematiska" natur central för handlingen?

Annars hade jag lagt in vanliga vildar. Stereotyper måste inte vara fel; de är ju genvägar man kan utnyttja när man vill lägga sitt fokus annorstädes.

 

[anth]

Nu är jag lite dum och elak, men...

Steg ett är att ett samlarfolk blir bofasta jordbrukare.
Steg två är att de börjar kultivera landet och jaga bort farliga rovdjur och monster.
Steg tre är att samlingar av gårdar bildar byar.
Steg fyra är att ett handelsutbyte uppstår mellan byarna.
Steg fem är att strategiskt viktiga platser blir befästa städer.
En stad uppstår inte ur tomma intet, det är en lång process.

Du säger "en stad på en klippa i djungeln". Varför en stad i djungeln? Vad är det som är så strategiskt viktigt med klippan att man byggt staden just där? Hur stort samhälle finns runt staden? Vad lever man på i staden? Vilka är stadens handelspartners och hur långt bort ligger dessa? Vad importerar/exporterar man?
Kort sagt har jag betydligt större problem att acceptera staden än vildarna. Du kanske börjar i fel ände?

Hur gamla är ruinerna efter civilisationen? Är de 100 år eller 1000+ år? Ja, jag vet. Du skrev "uråldrig". De är äldre än 1000 år. Men min poäng är att du inte behöver specificera hur gamla de är om de är äldre än tusen år.
Se på Sydamerika. Där finns flera gamla fallna civilisationer som är mellan 500-1500 år gamla, ändå lever indianstammar på stenåldersnivån där (eller gjorde för 100 år sedan). Tusen år för mänskligheten är en lång tid: vi har folkvandringar, vi har klimatförändringar som istider, vi har naturkatastrofer, vi har krig...
- Låt vildarna vara ett inflyttat naturfolk som följt med djungelns utbredning vartefter den slukat den gamla civilisationen. Vildarna är jägar- och samlar-folk, stadsborna är jordbruksfolk. Det räcker för att spännigar ska uppstå. Du kan t.o.m. göra stadsborna till den fallna civilisationens ättlingar och att stadsbornas "gudar" är den fallna civilisationens kungar/drottningar.
- Låt alla människor vara lite xenofobiska: vildarna tycker inte om stadsborna för de är "annorlunda" och vice versa. Eftersom xenofobin går i bägge riktningar är ingen egentligen ond, men varje folk undviker "de andra" för de är "annorlunda". Du får säga vad du vill, men en värld med människor som inte är xenofobiska känns helt overklig för mig.
- Gör stadsborna och naturfolket helt motsatta på några punkter:
-- De ena är partiarkat, det andra matriarkat.
-- De ena är polyteism, de andra är monoteism.
-- Hos de ena är dans/sång/musik förbjudet, hos de andra dansar, sjunger och spelar man varje dag.
-- De ena är demokrati, de andra är en monarki.
- Ha ett färdighetssystem som bygger på ens uppväxtmiljö: Har man vuxit upp i djungeln hittar man där som baksidan av ens egen hand, men är helt vilse i staden. Har man vuxit upp i staden är man istället helt vilsen i djungeln. Har man vuxit upp på en gård behärskar man jordbruk och djurskötsel, men är lite vilsen både i staden och djungeln. Har man vuxit upp på havet... På detta sätt känns personer med olika uppväxtmiljö helt olika.

När det gäller magi låter man den vara kopplad till ens uppväxt/bakgrund. Vildarna är ett naturfolk som har kontakt med naturandar som hjälper med jakt och liknande. Stadsborna har jordbruksmagi och magi för att bygga hus.

 

[hakanlo]

Med avancerad kultur i vissa områden, som astronomi, bevattning, skriftspråk, seder, etc, men inte lika högstående i sådant som kan användas för militäristisk och industriell expansion, som metallurgi och dragdjur. Alltså, inka snarare än nordamerikanska indianer om man ändå vill spela på en historisk kultur.

 

[Sapient]

Jag är nog mer inne på samma linje som Peter. Det är bäst att hålla konflikten till något konkret, som materiella resurser. Ideologiska motsättningar riskerar att gestaltas som endera "den prmitive vilden" eller "den ädle vilden", som ju inte är mindre kolonial - bara mer idealiserande och exotiserande.

Därför tycker jag att det är vanskligt att tänka att "ah, de är demokratiska - alltså inte vildar!". Den ädle vilden som lever i mer spirituell, kultruell och social harmoni är ju minst lika uttjatad och respektlös. Det är så jag snarare tror det kommer att läsas. Och då kommer snart blåsrör, krympta skallar och djurben i håruppsättningar också.

Jag skulle hålla beskrivningen av de sociala förhållandena kort och saklig: "de lever i klansamhällen med primogenitur. Klanerna förenas i lösa konfederationer baserade på de vänskapsband som för tillfället råder mellan ledarna." Och sen som sagt utveckla en solid materiell grund för konflikten - staden på klippan behärskar källflöden som är politiskt viktiga för folken i djungeln - eller vad det nu är.

 

[Rymdhamster]

En sak som för mig hade hjälpt att få bort tankarna från den stereotypa vilden är om de fattar stadsfolket. Alltså både att de förstår och talar språket i rätt stor utsträckning, men även förstår sig på stadsfolkets kultur och varför de har en stad, att de själva (vildarna, alltså) i alla fall till viss del respekterar den grejen fast de själva bestämt och aktivt tar avstånd från det sättet att leva av en eller annan anledning. Samt att de visar en viss förståelse för en viss kulturkrock, att de är rätt toleranta mot stadsbornas beteende även om det går emot vildarnas religioner eller seder.

Det här behöver så klart inte gå till extremer. Jag menar inte att vildarna ska ska låta stadsborna promenera över dem. Jag tycker snarare att vildarna skall vara väldigt bestämda med att de tycker att det är deras regler som gäller och att stadsborna ska rätta sig efter dem. Det jag tänker mig här är snarare att istället för att hoppa upp och ner, vifta med armarna och sedan gå till anfall kan de säga rakt ut att:

"Nej! Det här är vår heliga begravningsplats och de enda som får vistas här är präster, heliga krigare och döda. Eftersom ni inte är något av de första två betyder det att vi heliga krigare måste se till att ni blir det tredje om ni fortsätter längst den här stigen. Gå nu tillbaka till staden och be en av ert handelsfolk att sätta er i kontakt med en guide. Nej, det hjälper inta att du försöker muta mig, era pengar har inget värde för mig. Om du inte stoppar undan de där glaspärlorna omedelbart kommer vi ha ett problem som inte har med begravningsplatser att göra. "

 

[Genesis]

Du säger "en stad på en klippa i djungeln". Varför en stad i djungeln?

Den är där för att det är tufft.

Typ.

Den är eventuellt typ den yttersta bosättningen i en större civilisation (djungeln är bara på ena sidan) som livnär sig på pälsjakt och kopparbrytning, men det spelar mindre roll. Jag bygger inte en spelvärld, och jag är inte egentligen särskilt intresserad av trovärdighet. Jag vill ha lite fräcka grejer i anslutning till varandra, och det får gärna vara lite ologiskt, för då behöver man inte oroa sig för att sabba det när man hittar på egna saker. En spelvärld som känns trovärdig och genomtänkt skulle inte nödvändigtvis tjäna mina syften här; jag vill bara ha en tuff plats att äventyra på, beskriven som ett skelett som spelarna kan bygga ut själva. Dessutom kommer jag som sagt att ha väldigt lite plats att förklara stället på. Jag kommer att skriva en text som läses högt i början av första spelmötet, en kort lista på intressanta personer/fraktioner och sedan ha en karta med lite platsbeskrivningar, och det är allt.

 

[Genesis]

Åh, och staden är inte riktigt "medeltida", heller. Det här är en civilisation på gränsen mellan förhistorisk och historisk tid. Skriftspråk är något nytt, och städer likaså. Spelet grundar sig lite på osäkerheten om den här staden kommer att kunna utvecklas till ett stabilt samhälle och hur det kommer att se ut, eller om rollpersonerna (som kommer från den gamla världen (men inte nödvändigtvis folket i djungeln)) kommer att få staden att kollapsa tillbaka i de klanstrider som präglat det förflutna.

 

[God45]

Jag hade gjort dem till straight up vad du beskriver i första posten. De är en kultur som saknar mycket teknologi, social och fysisk, som deras grannar har eftersom de skapat har en annan typ av samhälle. De är aggresiva och fientliga på grund av konflikter med grannarna. Du behöver inte ändra någotnoch ärligt talat känns alla "Men de har totes demokrati fast de är ett jägare och samlar samhälle" krystat och luktar mer än lite noble savage.

Nej, vad du gör är att göra vad du tänkte från början. Var sedan bara noga med att porträttera individuella medlemar av civilisationen som individer om spelarna pratar med dem. Det kräver fingerfärdighet och skickligt spelledande men det är det enda sättet att Göta det här anti-rasistiskt på på riktigt.

Litar du inte på att de andra spelledarna kommer klara av att köra det här på ett anti-rasistiskt sätt hade jag inte haft med det alls dock.

 

[Ram]

Tanken är att det är en hög klippa där staden ligger i toppen och djungeln ligger nedanför. Oftast är det inte så mycket kontakt, men det går att ta sig uppför och nedför klippan. Ibland kommer människor uppifrån ned till djungeln för att söka efter skatter bland ruinerna, eller så kastas man ned där för brott man begått, och ibland kommer människor från djungeln upp för att jaga, men klippan fungerar som en hyfsad barriär. En viss begränsad handel kan säkert pågå, också, bland mer vänligt sinnade medlemmar av båda folken.

Jag är inte helt säker på det här, dock. Å ena sidan känns det coolt i och med att det gör djungeln mer otillgänglig och det gör att man kan kastas ned där och överleva men tvingas klara sig, men å andra sidan kanske det bara gör det svårare att få med djungeln och alla coola grejor där i spel?

Ok, spånar fritt lite:
Stad på klippa i djungeln är såklart jättehäftigt. En klippa som sticker upp ur djungeln är en asball plats. Jag kan tänka mig att den började som ett utkikstorn med vårdkase som sedan behövde befästas och sedan i samband med någon form av "guldrush" så utvecklades den till en full stad. En djungel ger massor med intressanta varor. Jag tänker mig papegojor, apor, tigrar, gifter, opaler, nötter, sockerrör, Eucalyptus och Toluoljor etc. Det finns med andra ord massor med anledningar att ge sig ned i djungeln. Och de är bara de grejor som finns i vår verklighet, fantasydjungler är oändligt mycket ballare.

Jag skulle nog bygga vildarna som en mix mellan Inca, mycket tidiga egypten och något indiskt urfolk. En krigarkast som är totalt hängivna striden och fysisk perfektion och som är mycket brutala när de strider men som har en extrem hederskodex att de bara strider när striden är jämn och kan vinnas av båda sidor. Detta gäller både i strid i stora och små grupper och även i strid en mot en. Både kvinnor och män ser ut som kroppsbyggare och de tävlar i allt. En präst/shaman-kast som har diverse olika gåvor, bland annat en att se in i framtiden. I deras visioner har de sett att den nya kulturen på berget kommer att leda till den egna kulturens undergång så de normalt sett fredsinriktade shamanerna har nu blivit krigshetsare, något som de därtill är mycket dåliga på. De har en inre konflikt mellan naturens gång och balans och fruktan för sin egen undergång. Därtill finns en styrande kast där de vise bland kvinnor och äldre leder stammen och förvaltar sångerna, den samlade historien. Dessa är intresserade av handel och kulturutbyte. Därtill finns en jägarkast, de som för hem byten till stammen och som även är experter på gifter och allehanda lönndåd. De är de i särklass hänsynslösaste till sin natur. Slutligen finns det ett mindre antal slavar.

Arkitektur: Låga stenhus i skiffer, gärna i svackor nära vatten. Ett fåtal större byggnadsverk. Kläder: Färgglada högtidsdräkter i ylle med utsmyckning, grå vardagsklädsel.

 

[gustaf s]

I det nu skrotade (på islagda?) AWA fanns det en rad (för RP visserligen, men) som jag har för mig var ”My people are known for__, but I’m__”. Jag tycker det är ganska bra. Jag är också rätt förtjust i hur Vast and Starlit skapar de andra. Båda de där är ju snarare än en färdig beskrivning av ett specifikt folk en regel för hur de skapas i spel. Så det kanske räcker med att skriva att det bor djungelvildar nedanför klippan och sedan reglera hur den roterande SL skall presentera och spela dem.

 

[Genesis]

]Massor av asballa grejer]

Superfräcka förslag, Ram! Tusen tack för inspirationen. Jag kommer nog att sno en hel del av det där.