Nekromanti Hur skulle världen se ut utan el?!

Järnvägsnätet växte (i stora drag) fram tillsammans med telegrafen. Anledningen är enkel - det är svårt att samordna en kommunikation, om man inte har tillgång till en snabbare kommunikation. Kommunikation utan samordning är förstås möjlig, men den är riskfylld och därför inte särskilt effektiv.

Om vi skulle bygga en järnväg utan samordnande kommunikation, skulle Centralstation likna en gammal hamn. Av och till skulle ett tåg anlända, men när och varifrån skulle som bäst vara en gissning. När vi skickade gods på tåget skulle vi se till att vara välförsäkrade, eftersom vi skulle ha goda skäl att misstänka att tåget skulle stöta på hinder som är omöjliga att gardera sig mot utan samordning. Rövare skulle vara vanliga, eftersom det skulle vara förenat med liten risk att råna tåget: information om dådet skulle ta lång tid att komma fram. Risken för tekniska fel (felställda växlar och/eller trasiga spår) skulle göra att tåget var tvunget att köra så långsamt att det alltid kunde stanna på siktsträckan. Risken för mötande trafik skulle göra att det var tvunget att kunna stanna på halva siktsträckan.

Tågets största fördel är att det är pålitligt och samordnat. Dess stora nackdel är att det kräver stora investeringar. Tanken att någon skulle bygga tusen kilometer räls utan att på något vis kunna övervaka sin investering tycks mig som absurd.

Därför är jag ganska säker på att järnvägen varken kommer stå för en stor del av vare sig godstransporter eller persontransporter. Vad gäller godset blir den stora frågan: vad skulle vara värt att skicka? Vad gäller personerna blir frågan: varför skulle de vilja åka till andra änden av spåret? Min gissning är att tågtrafiken skulle vara ytterst begränsad, främst koncentrerad till malmbanor, medan resterande transport främst skulle skötas genom sjötransporter.
 
Enda sättet att öka produktiviteten i ett slavsamhälle var att tillföra fler slavar. Det är oekonomiskt och ohållbart, varför vi mer och mer började överge det. Slavar har nämligen inget särskilt att vinna på att själva bli effektiva och du kan bara piska dem till en viss gräns. Att slaveriet inte avskaffades förrän långt senare i många länder (typ alla) berodde alltså inte så mycket på att det var lönsamt, utan för att människan hade en föreställning om att det var så här världen skulle se ut.
Slaveriet har nog varit oerhört lönsamt. Det räcker med att titta på triangelhandeln för att ana hur mycket rikedomar som slaveri kan omfördela.

Jag är ingen expert på området, men jag misstänker att tanken med slaveri inte främst är att _öka_ produktiviteten, utan att producera. Så länge det finns tunga och farliga arbeten som människor är ovilliga att utföra, kommer det finnas ett incitament att ha slavar, eller slaveriliknande arbetsformer.

I den verkliga världen sker numera en stor del av handelsutbytet över stora avstånd, både geografiska (sverige - afrika) och tidsmässiga (nutid - fossila bränslen). Eftersom elektricitet åtminstone till viss del är såväl förutsättningen för detta handelsutbyte som anledningen till detta handelsutbyte, kommer en värld utan el vara mer beroende av att producera "lokalt", i nationen eller dess kolonier. På samma sätt som den industriella revolutionen till stor del byggdes av slavar*, tror jag att en samhälle utan el hade funnit fortsatt användning för slavliknande anställningar.

* Industrialiseringen i Spinning Jennys fotspår krävde stora mängder råvaror (tex bomull), vilka till stor del producerades på slavplantage.
 
skulle göra att tåget var tvunget att köra så långsamt att det alltid kunde stanna på siktsträckan. Risken för mötande trafik skulle göra att det var tvunget att kunna stanna på halva siktsträckan.

Det där löstes iofs genom dubbla spår, ett för varje färdriktning. Mötande trafik förekom bara om någon glömt att koppla om de manuella växlarna. Men visst, fort gick det inte.
 
Så länge det finns tunga och farliga arbeten som människor är ovilliga att utföra, kommer det finnas ett incitament att ha slavar, eller slaveriliknande arbetsformer.

Slavliknande former kan jag gå med på, men slavar är oekonomiskt. Bättre då att effektivisera t ex jordbruket och fabrikerna så att färre personer behöver arbeta. Det var ju liksom det som hände. Först i jordbruket och sedan i fabrikerna. Definitionen av slav är alltså någon som inte får betalt. Även livegna fick betalt (om än ofta genom att deras skulder avskrevs med löjligt lite varje utförd arbetsdag).

Slavsamhället gick ut på att tillföra så mycket folk som det bara gick för att producera så mycket som möjligt.Istället började vi effektivisera produktionen och då var vi inte i behov av att ständigt tillföra arbetskraft.
 
Fryksdal said:
Hallå hallå!

Jag har länge skrivit på en pillat på en egen setting, och nu har jag stött på patrull. Hur skulle vårt samhälle se ut om vi inte hade el? Inte all elektricitet (för det finns väl i atomer n shit) utan den el som jag som lekman kallar för el. Typ den som får lampor att lysa, och datorer att funka.

Så, vad för uppfinningar och manicker skulle aldrig funka utan el? Jag är mest intresserad utav hur det skulle påverkat tidigt 1900-tal. Lampor o sånt försvinner ju. Men skulle bensinmotorn funka? Skulle man kunna fixa telefon/telegraf utan el? Tell me!

Vill du ha en lysande beskrivning om hur den moderna världen omvandlas till ett samhälle där elektricitet (eller ånga och krut för den delen) plötsligt inte längre fungerar läs S M Stirlings; Dies the Fire trilogi.
 
Fryksdal said:
Hur skulle vårt samhälle se ut om vi inte hade el? Inte all elektricitet (för det finns väl i atomer n shit) utan den el som jag som lekman kallar för el.
Jag tycker det låter som du beskriver en steampunk-värld.

Förutom järnväg och ångfartyg kommer luftskepp vara vanliga.
 
The Windup Girl av Paolo Bacigalupi vann inte bara Hugo och Nubula priset, utan det tar också upp en frågeställning som ligger nära.

I berättelsen spelar el en väldigt begränsad roll, utan energi lagras i from av fjädrar eller i from av konsumerbara kalorier. Och mycket drivs a muskelkraft, antingen från djur, eller i från människor.

Jag rekommenderar den som läsning om en elfri värld.
 
w176 said:
The Windup Girl av Paolo Bacigalupi vann inte bara Hugo och Nubula priset, utan det tar också upp en frågeställning som ligger nära.

I berättelsen spelar el en väldigt begränsad roll, utan energi lagras i from av fjädrar eller i from av konsumerbara kalorier. Och mycket drivs a muskelkraft, antingen från djur, eller i från människor.

Jag rekommenderar den som läsning om en elfri värld.

+1 på detta. En mycket bra bok. Och i linje med den så kan man spekulera i att stora arbetsdjur kommer att vara väldigt viktiga i en elfri värld. Typ belgian blue-elefanter och dylikt. Ja, elefanter skulle troligen vara mer värda som arbetskraft än som källa till elfenben.
 
Det här med vilka kraftkällor som används är inte enbart en fråga om vilka som är mest effektiva, utan vilka det finns stor tillgång på. Jämför med det moderna industrijordbruket. Om man ser rent energimässigt så är manellt jordbruk effektivare: outputen av kemisk energi är större per enhet kemisk energi du ger i input i form av mat till arbetare. Likafullt ägnar vi oss åt oljedrivet industrijordbruk -- du kanske får ut mindre kemisk energi per energienhet olja du pumpar in i maskinerna, men energi från olja är (än så länge) mer lättillgänglig och billigare per kilojoule än vad energi från kroppsarbete är. Så om man har tillgång till en lättutnyttjad slavarbetsreserv kommer man att utnyttja den, då det är lättare att förslava folk än att inordna dem i ett feodalt system med ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.
 
Mukwa said:
Slavsamhället gick ut på att tillföra så mycket folk som det bara gick för att producera så mycket som möjligt.Istället började vi effektivisera produktionen och då var vi inte i behov av att ständigt tillföra arbetskraft.

Det finns dock situationer där det här inte är ett problem, utan snarare en lösning. Befolkningsöverskott, särskilt i ett tydligt skiktat samhälle, är långt ifrån ovanligt. En imperialistisk makt som har omfördelat erövrat land till sina egna medborgare måste göra något med de som tidigare bodde där, och då är det bekvämt att helt enkelt förslava dem. Så länge man har en obruten tillströmning av arbetskraft är slaveri effektivt, eftersom det krävs mindre social anpassning för att skapa slavar än det krävs för att skapa livegna.
 
Några tankar:

Elektriciteten la grunden för den bildnings- och läsrevolution som svept över i alla fall västvärlden de senaste 100 åren.

Innan elen så kunde man bara läsa på dagtid (och då jobbade de flesta). På kvällen fick man antingen läsa i dåligt ljus (typ eldstaden, vaxljus) vilket inte var så behagligt, eller i dryt ljus (fotogen- och oljelampor, vilka för övrigt gav ifrån sig ångor och sot). Ofta hade husen dessutom ganska få fönster, eftersom det var lättare att hålla varmt då.

Så i en elfri värld skulle läsning och läskunnighet fortfarande vara en överklassgrej.

Vidare så skulle natten fortfarande öde. Städerna mer eller mindre tomma efter solnedgången. En viktig grej är att även affärer och företag skulle stänga. Börshandel och valutaspekulationer i den skala vi ser idag skulle vara omöjlig. Det skulle helt enkelt inte produceras och handlas lika mycket som i dag, och iländerna skulle troligen ha en materiel nivå som ligger långt under den vi är vana vid. Som någon annan sa: lokal handel och självförsörjning skulle vara centrala.
 
Brynolf said:
Det största problemet skulle nog vara att det skulle behövas en massa massa ångmaskiner överallt, eftersom man inte kan transportera energin genom en enkel sladd. I stället för stora centrala elverk skulle varje byggnad behöva en egen anläggning. Eller hm, visserligen skulle kan kunna ha långa rör i stället för kablar, i vilka nåt slags gastryck kan "transporteras" runt.

fjärrtryck? tuuuuuuuuft!
 
Magnus Edlund said:
+1 på detta. En mycket bra bok. Och i linje med den så kan man spekulera i att stora arbetsdjur kommer att vara väldigt viktiga i en elfri värld. Typ belgian blue-elefanter och dylikt. Ja, elefanter skulle troligen vara mer värda som arbetskraft än som källa till elfenben.

Jared Diamonds bok Vete, Virus, Vapen tar upp just det där på ett intelligent sätt. han påpekar vilka enorma fördelar Eurasien har haft genom att det här finns flera tämjbar nyttodjur vars muskelstyrka och animalieprodukter kommer människan till nytta: häst, ko, får, get, åsna, svin och hund.

Latinamerika hara enbart lamadjuren, vilka inte är lika användbar , medan Nya Guinea (där jordbruket har urgamla anor) helt saknar drag- och lastdjur.
 
Magnus Edlund said:
Hur fungerar gengasmotorer?

Steg ett: hetta upp trä, kol eller annan biomassa till över 700 grader i syrebegränsad miljö.

Steg två: den gas som uppstår filtreras och kyls ner (frivilligt steg: du kan använda gasen som den är, men aska och syror sliter då på motorn).

Steg tre: använd gasen i en vanlig lätt modifierad bensinmotor, istället för bensin.

I princip river man ut bensintanken och ersätter den med gengasaggregatet, och moddar motorn lite så att den kör på gas istället för bensin.
 
Back
Top