Det beror på vad det är för korr du efterfrågar. Och du borde såklart ha klart för dig vad du är ute efter.
Fall 1: Handlar det bara om en proofread, dvs kolla grammatik och stavning, ordval på enstaka ställen och sånt, då ska du, som det sades ovan, lägga ut det när du tycker att innehållet, språket, och helst också saker som innehållsförteckning och sidonumerering, korsreferenser etc (vilket också borde kollas i en proofread), är klara.
Fall 2: Redaktionell hjälp: Här vill du veta om innehållet gör sense, om det är intressant, om någonting inte stämmer, om texten flyter bra, om det är pedagogiskt, om språket är adekvat, om du borde strukturera om, om du borde stryka hela partier eller om det saknas något som inte beskrivits, om du borde ha en illustration för vissa ställen, om dina illustrationer passar, om texten passar din target audience, om alla delar ger "added value" för läsaren, etc. Det är ett stadium där texten kommer potentiellt att förändras rätt så mycket, så den kommer ändå behöva en extra proofread efter det. Men texten måste ändå vara hyfsat klar. Du kan ha enstaka rubriker där du inte bestämt dig än eller några passager där du har två alternativ att välja emellan. Men det är i princip omöjligt att göra en bedömning om hur saker hänger ihop, om de är logiska igenom hela texten, eller om språkanvändningen eller struktur är konsekvent, när man bara ser delar av det hela.
Fall 3: Om du enbart vill ha input till en specifik del av din text, så går det, men då måste den delen vara färdig i sig, och du måste ha en anledning och förklara varför du vill att man bara tittar på det, och du måste ge din läsare ett sammanhang så att den kan få en känsla för textbiten utan att känna till resten.
Fall 4: Din text är inte färdig. Då är det inte läge för varken redak eller korr. Du befinner dig i en brainstorming fas och vill bolla tankar. Det är helt legitimt, men man får vara tydlig med att det nu handlar om en öppen diskussion och man får också anpassa sina förväntningar därefter. Och så får man ta de idéer som kommer in och sätter sig tillbaka vid skrivbordet. I slutändan är det du som måste göra själva jobbet, folk kommer inte att göra det rätt åt dig.
Jag personligen kan inte göra en korrläsning utan att göra redak också. Det går bara inte att se förbi vissa saker och låta dem vara. Men om jag tycker en text är, i mina ögon, bra och behöver väldigt lite redak, eller om jag har förstått att den är under de föreliggande omständigheterna OK som den är fast jag inte gillar den, då går det fint att bara korrläsa över, för jag har då förtroende för den som helhet. Eller när jag redan har sett samma text i redak.
Får jag något till korr och ramlar hela tiden över saker som stör mig och skulle kräva att de skrivs om (i mina ögon), så kommer en punkt där jag måste säga Jag kan inte korra det här, det är för ofärdigt. Sedan är sånt smaksak. En författare kan såklart säga att hen vill ha det så och att det räcker för hen och för syftet hen har med texten. Det är helt legitimt, men ifall jag inte håller med tackar jag nej till att korra just den texten.
Och slutligen: Redak är en samarbetsprocess, det går fram och tillbaka och kräver kommunikation mellan författaren och redaktören, och det går bättre ju mer man är inarbetad i varandras stil. Det är aktivt arbete med skrivandet. Medan korrläsning/proofread går som en process åt ett håll, du får input en gång och så fixar du.