Nekromanti Hur vet man... (SLs hörna)

[Mogger]

Nässe s tråd fick mig att få en liten aha-upplevelse. Egentligen inte något revolutionerande men jag vet inte om ja någonsin formulerat detta för mig själv innan. Inte så konkret iaf.

Hur vet man vad man som SL ska säga när alla tittar på med förväntan i blicken och vill ut och äventyra?

Ja, sorry, men blorb. Jag kan ha ganska lätt att hitta på grejer utifrån setting/story now-drama/story men ibland vill jag bara att världen ska funka utan att jag sitter och drar i varje liten tråd som en gnostisk puppeteer. Hur reagerar vaktkaptenen på att RP berättar att det bor monster i stadens kloaker och slänger upp ett kadaver på hans bord? Då vill jag ha en tabell som säger typ:

Fly!: Lämna situationen! Det kan vara "Jag springer!" men det kan också vara "Jag reser mig upp, säger ingenting, och går".

Slåss!: Skjut någon! Eller slå dem med ett svärd! Hantera konsekvenserna senare.

Fråga en vän: Vänd dig som din karaktär till en annan karaktär och säg "Vad tänker du om det här?". Nu har en annan spelare som inte fryst just nu bollen.

Frys!: Säg "Jag är helt bestört och vet inte vad jag ska säga/göra!" spelledaren har nu bollen.

Ha ett sammanbrott!: Kasta dig på marken (som din karaktär om ni inte lajvar) och skrik över din ångest/hur fruktansvärd situationen är/något annat. Folk tror det är bra rollspelande och det kanske det till och med är! Men ingen vill ha något från snubben som täcker sig i säckväv och askor just nu!

Tack God45

För när jag är spelare kan jag luta mig tillbaka och låta nån annan spelare (eller SL) underhålla mig en stund. Jag vet ändå inte riktigt vad jag vill göra just nu. Men SL har inte den möjligheten. Och det ansvaret och den uppgiften kräver, anser jag, adekvata verktyg att ta till. Att lära sig hantverket "att vara SL" är kul och givande och det finns massor av trix man kan använda. Men när det "går dåligt" och man inte riktigt vet? Vad gör man då?

Och hur vet man det? Hur gör ni?

 

[Dr_Dängrot]

Jag brukar kör på klassikern bolla över narrativet när jag inte vet vad jag skall säga eller göra .

Jag - ni ser en skum figur som som sitter för sig själv längst in i baren och smuttar på nån grönaktig drink medans hen stoppar sin pipa.

Spelare - hur hen ut ?

Jag - ja hur ser hen ut ?

Jag ni har blivit kallade till kung Bing bong och befinner er nu inför konungen och hens närmaste rådgivare i audiens salen .

Spelare vad vill kungen oss ?

Jag ja vad vill kungen er ?

Vad vill hen , vad ser/hör ni , Vad säger hen , vad är historien bakom det/den , vad finns där , hur ser det ut , vad för rykten hör ni osv är frågor jag bollar över till spelarna när jag är för lat för att improvisera eller inte har nån klar agenda .

Tex ni befinner er i staden dyngköping

Spelare Vad gör vi här ?

Sl vad gör ni här ?

Spelare vi ska träffa mäster Olaf

SL Varför har mäster Olaf kallat på er ?

Spelare hen vill att vi skall undersöka en ruin

Osv osv osv . Spelarna gör mitt jobb åt mig jag bara njuter och antecknar

 

[afUttermark]

• Återanvänd gammal skit som varit bra.
• Jag har låtit mina spelare spela Fantomen(serietidningen) äventyr och man kan alltid tänka då, vad skulle Fantomen ha sagt(här kan man såklart lägga in andra seriefigurer som Lobo, Judge Anderson eller Skalman).
• Jag har gärna en tabell, men jag vill inte slå från den utan välja alternativ.

 

[afUttermark]

Slp tabell 1
1. Är ni inte klok varför kommer ni till mig med den här skiten, det här får ni lösa själva era dyngsprättar(inget händer).
2. Kapten, det är några civilister här med ett problem(spelarna skickas vidare uppåt i befälskedjan)
3. Soldater: TA FAST DEM!(oklart varför men spelarna kommer sannolikt lösa problemet med våld)
4. Åh, det säger ni. Vad intressant jag ska genast ta itu med detta, ni har gjort mig och de mina en stor tjänst( den mest uppmärksamme spelaren lägger märke till att slp´n himlar med ögonen åt någon bakom rollpersonerna)
5. Se nr4 men utan komplikationen( jävligt tacksam alltså)
6. Här är en påse guld, glöm att ni sett det här.

 

[kwarnberg]

Jag har väldigt svårt för tabeller i sociala sammanhang. Svaret och responsen beror ju på så jäkla mycket detaljer. Vilka ord använder rollpersonerna när de försöker övertala eller hota? Hur framställer de sig själva, och vilken ton använder de? Vem är det som pratar och hur agerar de andra? Allt sånt spelar roll och måste tas i beaktning när jag avgör hur en spelledarperson reagerar. Kan inte föreställa mig att det går att få till tabeller eller så för att hantera det.

Däremot kan en tabell kanske användas för att skapa en slags baseline. Vad är personens inledande inställning, innan rollpersonerna ens börjat prata (eller gjort ett första intryck av något slag). Men allt efter det måste rollspelas fram för att det ska funka för mig.

 

[kwarnberg]

För när jag är spelare kan jag luta mig tillbaka och låta nån annan spelare (eller SL) underhålla mig en stund. Jag vet ändå inte riktigt vad jag vill göra just nu. Men SL har inte den möjligheten.

Jag gör så hela tiden. Min favoritdel som spelledare är att luta mig tillbaka med armarna i kors och bara lyssna på spelarna och rollpersonerna. Så länge de inte etablerar något som går direkt emot vad jag har tänkt eller gör något som kräver direkt input från mig i rollen av SL ser jag ingen anledning till varför jag ska interagera under stora delar av spelet.

 

[Zire]

Jag tycker att listan* med karaktärsdrag från Hjältarnas väg (Hjältarnas tid) är väldigt användbar. Den svarar inte direkt på hur SLPn vill agera, men den fungerar väldigt bra för att inspirera mig till att se till att alla kaptener i spelet inte reagerar likadant på att ett monsterkadaver slängs upp på bordet. Jag ställer mig bara frågan: hur reagerar en kapten som är feg/impulsiv/obeslutsam/vaddetnuvar och väldigt ofta tycker jag att karaktärsdraget gör det väldigt lätt att hitta en "självklar" reaktion. Sedan skriver jag in det karaktärsdraget på den SLPn (om jag inte hade det sedan tidigare). Hade jag redan ett karaktärsdrag på SLPn så använder jag det.

Det här använder jag tillsammans med att SLPs normalt sett är väldigt transparenta och enkla, de ljuger inte (om det inte finns något själ) och berättar vad de vill och tycker. Det gör det också lättare att veta hur de agerar och svarar, det som verkar vara det självklara svaret är oftast det bästa svaret. Framför allt så behöver de flesta inte vara så smarta, komplexa eller ens intressanta** (i sig själva). De blir sällan det ändå, om de inte får en ansenlig mängd "screen time", och det kan inte särskilt många SLPs ha ändå.

(* Hundra numrerade karaktärsdrag i en lista, som man slår en T100 för att bestämma någons karaktärsdrag.)
(** Vill man göra dem intressanta, ge dem då en "motsägelse", inte massa bakgrund.)

 

[Leon]

Det Kwarnberg och Zire skriver. Det rikaste materialet du kan använda är det som etablerats i spel. Men vad gäller "färdigt" material tror jag att enkla bulletpointslistor med tydliga stolpar hjälper att både svara på specifika frågor (flyr han? nej, han har Särdraget Modig) och även hjälpa i situationer där särdraget inte är direkt applicerbart eftersom det ger SL en omedelbar bild av vilken typ av person det är

 

[Mogger]

Jag tycker att listan* med karaktärsdrag från Hjältarnas väg (Hjältarnas tid) är väldigt användbar. [...]

(* Hundra numrerade karaktärsdrag i en lista, som man slår en T100 för att bestämma någons karaktärsdrag.)

Ja, hade missat att det finns en sån. Men har använt det med stor framgång tidigare. Håller helt med.

 

[Mogger]

Jag gör så hela tiden. Min favoritdel som spelledare är att luta mig tillbaka med armarna i kors och bara lyssna på spelarna och rollpersonerna. Så länge de inte etablerar något som går direkt emot vad jag har tänkt eller gör något som kräver direkt input från mig i rollen av SL ser jag ingen anledning till varför jag ska interagera under stora delar av spelet.

Ja, det gör jag också så klart. Jag syftade på när strålkastarljuset ligger på SL men SL inte har någon aning. Och jag tänker egentligen större än sociala situationer här. Jag tänker alla tillfällen då SL fryser. Men det blir ganska brett.

 

[krank]

Och hur vet man det? Hur gör ni?

Jag praktiserar något slags fraktal blorb. Jag försöker, utifrån min erfarenhet av vad jag brukar behöva, förbereda på ett sådant sätt att det blir lätt att improvisera utifrån.

När det gäller SLP:er till exempel så bestämmer jag utseende, kroppsspråk, ifall de ska ha en rolig röst, vilka mål de ska ha, vad de gjort som är relevant för scenariot etc. Då behöver jag inte så mycket hjälp för att bestämma hur de reagerar på något RP säger, för jag vet vilka de är som personer och vad deras målsättningar är.

Eller motsvarande för ett mord jag bestämmer hur mordet gått till och vilka som sett det; om spelarna då undersöker från en vinkel jag inte alls tänkt på så kan jag ganska lätt improvisera nya ledtrådar eftersom jag vet vad som hände.

Så "hur jag gör" handlar alltså för mig mycket om förberedelser och att ge mig själv förutsättningar - att planera på ett sätt som gör att "oj, vad säger jag nu" aldrig uppstår.

Och om det uppstår så brukar jag förorda att man ber om en paus. "Vänta, jag måste nog fundera lite innan vi går vidare. Kan vi ta en bensträckare/fika/promenad?"

 

[Mogger]

Så "hur jag gör" handlar alltså för mig mycket om förberedelser och att ge mig själv förutsättningar - att planera på ett sätt som gör att "oj, vad säger jag nu" aldrig uppstår.

Ja, det är tydligt att detta är min akilleshäl Jag tror att allt kokar ner till att jag vill att spelet ska hjälpa mig att förbereda.

 

[krank]

Ja, det är tydligt att detta är min akilleshäl Jag tror att allt kokar ner till att jag vill att spelet ska hjälpa mig att förbereda.

Det vill ju jag också! Jag tycker att det är jättesvårt att förbereda på bra sätt. Att komma på intressanta äventyr som är roliga att köra är bland det svåraste jag vet. Det är väl därför typ hela min rollspelsmakarkariär handlat om att bygga system som hjälper mig med förberedelserna... =)

Jag tänker t.ex. att om man vet att det man behöver veta om en SLP är dess mål och egenheter, så kanske nästa steg är att se om man kan automatisera precis de bitarna på något sätt? Listor tycker jag t.ex. bra om. Mest att använda innan spel, tänker jag. Slumpa eller välja saker från, såna saker.

Jag siktar på att samla ett gäng såna grejer i mitt kommande Agency, och kommer väl portionera ut dem lite pö om på här på forumet...

 

[God45]

Mekanisk NPC:

Den här NPC:n fungerar 100% på input från spelarna (eller en annan NPC). Den kräver absolut ingen improvisation (hoppas jag) och är ändå en fullt fungerande NPC (hoppas jag). Jag kallar NPC:n för Kalle.

Upplägget här är att spelarna gör X och Kalle reagerar genom att göra Y.

Låt oss testa!


Kalle utsätts för positivt social stimuli - Kalle kommer göra det karaktären som utsatt honom för stimulin vill 60% av gångerna om det inte kostar honom eller orsakar skada på honom, hans vänner eller hans egendom. Då gör han det bara 10% av gångerna. Om karaktären inte vill något uttrycker Kalle verbalt att han är glad.


Kalle hotas - Kalle springer och skriker efter hjälp.


Kalle utsätts för våld - Kalle försöker fly till varje pris.


Kalle utsätts för negativ stimuli som inte hotar eller skadar honom - Kalle blir ledsen och uttrycker verbalt att han blir ledsen.

Frågor ställs till Kalle - Kalle svarar sanningsenligt 60% av gångerna om det är en fråga i ett positivt socialt sammanhang. I andra sammanhang 40% av gångerna. Resten av tiden ljuger han. Kalle vet endast allmänt känd information för en person av hans sociala klass och position i sitt närområde samt specialist information om skor.

Kalle påverkas inte av spelarkaraktärerna - Kalle driver sin affär enligt best practices för hans bransch. Han säljer skor och sko relaterade produkter. Han lever i övrigt ett brutalt ensamt liv av tyst desperation och har ingen hobby.

Kalle befinner sig i närheten av någon sorts nödsituation/kalabalik eller liknande - Kalle springer och skriker efter hjälp.

Kalles liv, hälsa eller vardag störs/förstörs på något sätt - Kalle försöker fortsätta leva sitt liv så likt det han förlorat som möjligt. Han vidtar lämpliga åtgärder utifrån situationen.

Kalle utsätts för absurd stimuli (någonting som inte täcks av informationen ovan) - Kalle springer och skriker efter hjälp 50% av tiden och skrattar 50% av tiden.

 

[Bifur]

Och om det uppstår så brukar jag förorda att man ber om en paus. "Vänta, jag måste nog fundera lite innan vi går vidare. Kan vi ta en bensträckare/fika/promenad?"

Be om en paus är underskattat. Ibland behöver man bara få tänka i tysthet någon halvminut. Jag vet inte varför men jag tycker det är mycket mindre jobbigt att göra det som SL - som spelare skulle jag nog nästan inte komma på tanken att stoppa spelet på det viset. Men som Måns säger har man ju som spelare för det mesta chansen att inta en lite mer tillbakadragen attityd om man känner sig osäker.

 

[Zire]

Man kan ju också be spelarna diskutera någonting (in character), medan man funderar / letar kartan / kollar anteckningarna eller vad man behöver göra. Åtminstone om det inte krävs så mycket tid.