Re: Min fantasi
Jag gör rollspel för att få ytterligare utlopp för min fantasi, för att tillfredställa det överskott jag inte lyckas leva ut när jag rollspelar och skriver annars. Tendensen är faktiskt tydlig, ju mer jag spelar ett spel, desto mer engagerad blir jag i det spelet - när jag spelar Vampire ofta skriver jag en massa Vampire-material, när jag spelar Eon ofta hänger jag en massa på Eon-forumet och skriver mer Eon-relaterade ting, när jag spelat något annat så...ja, då riktas min fantasi ofta åt det hållet. Jag är väldigt lättpåverkad - det räcker med en liten inspirationsknuff i rätt riktning för att jag ska gå helt upp i något jag nyss lagt på is. När och hur mycket jag arbetar på mina egna rollspel är således mest en fråga om hur mycket andra rollspel jag spelar, och vad för slags inspiration jag har. För att arbetet med 'Efter istiden' skall komma igång bör jag således ha spelat något fantasy-relaterat spel, läst en bok om arktis, en artikel om Grönlands vikingar, bläddrat i DoD6 och känt vämjelse och velat göra något bättre, eller liknande. Vad 'Luna' anbelangar, å andra sidan, krävs det en massiv paleontologi- och scifi-input för att jag åter ska ta upp arbetet med det. Efter att ha sett hela Babylon 5 var det jävligt nära...
Detta medför dock att jag inte kan skriva om inspirationen saknas, även om ambitionen finns. Då kommer produktiviteten reduceras till noll och kreativiteten rinna ut i sanden. Så jag vill helst vara inspirerad konstant. Min lilla ångest-musa sitter så bra på min axel...
Orsaken att jag skriver rollspel är alltså att jag har ett behov av att få skapa och fantisera, och att egna rollspelsvärldar är ett utmärkt sätt att få leva ut det. Givetvis är jag också väldigt nyfiken på vad andra kommer att tycka om det jag skrivit - positiv respons är alltid mödan värt.
...men jag tror aldrig att jag kommer att spela ett hemmabygge. Känns helt enkelt för personligt för att det ska gå att få någon att spela det med mig...
- Ymir, sagodansare