Nekromanti Hvem lager du rollespill for?

[TomasHVM]

Jeg lager ikke rollespill for dagens rollespillere. Dagens rollespillere har allerede de spillene de liker. Det er grunnen til at de er rollespillere.

Jeg lager spill for morgendagens rollespillere. Jeg lager spill for de som ikke vet at de har en rollespiller i seg. Jeg lager spill for de som ikke liker dagens rollespill. Jeg lager spill for de som vil ha mer enn dagens rollespill.

Jeg lager rollespill for mennesker.

Tomas HV Mørkrid
(spillskaper)

 

[Krille]

Me, myself and I

"Dagens rollespillere har allerede de spillene de liker."

Där tror jag inte att jag håller med. Hade de haft spelen som de tyckte om så hade aldrig någon fått för sig att göra egna.

Jag gör mina rollspel för mig själv, av den enkla anledningen att det inte finns några spel som jag gillar. Eller, om man ska vara petig, det finns en läbbans massa spel som jag gillar, men det finns inget Skymningshem, inget Västmark, inget Evangelium och inget Playelf. Ska jag kunna spela de spelen så måste jag göra dem själv.

Och det har jag alltså gjort, så nu kan jag spela dem.

 

[Klon]

Re: Me, myself and I

Inte bara för dig själv väl... för dig och det du spelar med väl åtminstone

okej, jag kunde inte låta bkli, sorry...

 

[entomophobiac]

Re: Me, myself and I

Var det inte detta som Kornella diskuterade i någon av sina kåserier (rollspel@ren)?

Just att eftersom hemmabyggda spel (independent, för att använda hennes uttryck) oftast är väldigt smala och personliga så får de en helt annan charm än generella massproducerade marknadsspel?

Jag håller helt med Krille här; att man skriver de spel man själv velat se. Men på ett eller annat plan har alla ambitionen att andra också ska tycka om det man skriver. I Krilles fall finns Västmark som det verkar finnas en del som spelar därute. Då kommer dessutom en form av bekräftelse in i det hela, som självklart sänder produkten vidare.

Men frågan är om det är många därute som spelar andras hemmabyggda spel eller om man håller sig till komersiella spel eller de man byggt själv?

 

[Krille]

Re: Me, myself and I

"Jag håller helt med Krille här; att man skriver de spel man själv velat se. Men på ett eller annat plan har alla ambitionen att andra också ska tycka om det man skriver. I Krilles fall finns Västmark som det verkar finnas en del som spelar därute. Då kommer dessutom en form av bekräftelse in i det hela, som självklart sänder produkten vidare."

I sådana fall så är det ett praktiskt sammanträffande: andra vill också se samma spel som man själv ville se. Så därför tilltalas de av spelet man skrev.

Ens egna spel kommer naturligtvis aldrig att sälja lika mycket som ett brett spel producerat för människor, men vem faen bryr sig om den "inskränkta och fördummade massan?"

 

[Gurgeh]

Massor

men vem faen bryr sig om den "inskränkta och fördummade massan?"

Svar: Bert Karlsson!

/tobias

 

[Troberg]

Re: Massor [OT]

"men vem faen bryr sig om den "inskränkta och fördummade massan?"

Svar: Bert Karlsson!

Hade jag varit en sån som skrev OT-inlägg så skulle jag svarat Bush, men för att visa att jag inte är sån så låter jag bli.

 

[Anders]

Själv är bäste dräng

Jag gör rollspel för i första hand mig själv och i andra hand de som jag kan tänka mig att det blir aktuellt att spela med. Vad någon sorts genomsnittsrollspelskonsument vill ha struntar jag i. Jag vet hur jag vill spela och hur jag vill att ett spel ska vara och de spel som finns att köpa motsvarar inte mina krav – alltså har jag gjort ett själv. Det har fungerat bra att spela och växer ständigt (om än för långsamt)

Arcana

 

[Anders]

Hemmabyggenas popularitet

”Men frågan är om det är många därute som spelar andras hemmabyggda spel eller om man håller sig till komersiella spel eller de man byggt själv?”

Det är nog få som spelat hemmagjorda spel som är skrivna av någon utanför den egna spelgruppen. Om någon i den egna spelgruppen har gjort ett spel och sedan spelleder det så kan en del brister vägas upp av att man själv varit med och diskuterat hur saker ska fungera i spelet och att spelet är gjort för att passa spelledaren och gruppen i övrigt. Ett hemmagjort spel som någon okänd person gjort får ”konkurrera” med vanliga kommersiella spel och har då ofta nackdelar när det gäller sånt som layout och illustrationer. Jag har själv inte sett något hemmagjort spel på nätet som jag blivit det minsta intresserad av att spela men kan samtidigt nämna att det är få spel även ute i rollspelsbutiken som väcker någon köplust hos mig.

"Men på ett eller annat plan har alla ambitionen att andra också ska tycka om det man skriver."

Jo, men det handlar inte om att ändra innehållet så att andra gillar det (i så fall skulle jag ju lika gärna kunna kopiera världens populäraste spel, D&D, och vips skulle det finnas massvis med folk världen över som tycker att jag har ett spel med bra innehåll). Det handlar om att skriva sitt innehåll på ett sådant sätt att andra gillar det. Skriva reglerna så att de bli lättförståeliga, beskriva miljöer så att de sätter igång läsarens fantasi, göra det lätt att hitta i spelet o s v.

Arcana

 

[Rising]

Gör rollspel för görandets skull

Eftersom jag gillar friform behöver jag inte göra ett rollspel innan jag kan börja spela det, till skillnad från exempelvis Krille, så jag har inte bara mig själv som målgrupp i mitt rollspelskonstruerande.

Jag kan ju alltid lira systemlöst om jag vill prova något nytt för min egen (och min spelgrupps) skull.

Nej, när jag väl börjar skriva ner något konkret gör jag det faktiskt för andras skull. Jag är nyfiken på hur det kan få andra att reagera.

Så samtliga rollspelsprojekt jag är inblandad i är av den typen att de skall ta något väldigt Risingskt och förklara det för omvärlden.

Eskapix: Skräck utan meningslösa monster och alla andra trötta konventioner som jag hatar hos skräckrollspelen (=regler för skräckpåverkan).

Flux: Symbolisk Sagofantasy. (samt ett nydanande regelsystem som för fram dramatiken i handlingen)

Cadillac Crazy Cillerz: Jag är förvisso bara en liten medarbetare i projektet, men jag försöker slinka in partyrollspelskonceptet på något vis.

---

Främst gör jag nog rollspel för själva konstruerandets skull. Det är roligt med utmaningar. När jag till exempel tänker på hur ett riktigt skräckrollspel borde se ut, hur man borde göra ett spel utan en massa krystad sensationalism och prestationsinriktning så frågar jag mig "ja, men är inte det helt orimligt? Är det inte en omöjlig målsättning?" Sedan ler jag bara för mig själv óch skakar på huvudet.

Det går visst!

Problemlösningen är oerhört tillfredsställande. Att göra något som ingen annan har lyckats med och få ner det på papper.

/Rising

 

[Ymir]

Re: Min fantasi

Jag gör rollspel för att få ytterligare utlopp för min fantasi, för att tillfredställa det överskott jag inte lyckas leva ut när jag rollspelar och skriver annars. Tendensen är faktiskt tydlig, ju mer jag spelar ett spel, desto mer engagerad blir jag i det spelet - när jag spelar Vampire ofta skriver jag en massa Vampire-material, när jag spelar Eon ofta hänger jag en massa på Eon-forumet och skriver mer Eon-relaterade ting, när jag spelat något annat så...ja, då riktas min fantasi ofta åt det hållet. Jag är väldigt lättpåverkad - det räcker med en liten inspirationsknuff i rätt riktning för att jag ska gå helt upp i något jag nyss lagt på is. När och hur mycket jag arbetar på mina egna rollspel är således mest en fråga om hur mycket andra rollspel jag spelar, och vad för slags inspiration jag har. För att arbetet med 'Efter istiden' skall komma igång bör jag således ha spelat något fantasy-relaterat spel, läst en bok om arktis, en artikel om Grönlands vikingar, bläddrat i DoD6 och känt vämjelse och velat göra något bättre, eller liknande. Vad 'Luna' anbelangar, å andra sidan, krävs det en massiv paleontologi- och scifi-input för att jag åter ska ta upp arbetet med det. Efter att ha sett hela Babylon 5 var det jävligt nära...

Detta medför dock att jag inte kan skriva om inspirationen saknas, även om ambitionen finns. Då kommer produktiviteten reduceras till noll och kreativiteten rinna ut i sanden. Så jag vill helst vara inspirerad konstant. Min lilla ångest-musa sitter så bra på min axel...

Orsaken att jag skriver rollspel är alltså att jag har ett behov av att få skapa och fantisera, och att egna rollspelsvärldar är ett utmärkt sätt att få leva ut det. Givetvis är jag också väldigt nyfiken på vad andra kommer att tycka om det jag skrivit - positiv respons är alltid mödan värt.

...men jag tror aldrig att jag kommer att spela ett hemmabygge. Känns helt enkelt för personligt för att det ska gå att få någon att spela det med mig...

- Ymir, sagodansare

 

[Svarte Faraonen]

Jag skulle säga att mina rollspel görs i första hand för mig själv, i andra hand för min spelgrupp och i tredje hand för alla andra. Jag skulle tro att alla faktiskt gör rollspel för främst sina egna preferenser -- även om du skriver att du "lager rollespill for mennesker" skulle jag ändå säga att du gör rollspel för dina egna preferenser -- Romanse! skulle inte komma till om du tyckte "utan orcher är det inget riktigt rollspel" eller liknande. Om man bestämmer sig för att verkligen göra ett rollspel, ordnat och komplett med beskrivningar och liknande, skulle jag också säga att det innebär att man till viss del gör det för att sprida det -- om man bara gjorde spel för sig själv och sin spelgrupp räcker det med att ha ett husregeldokument med kryptiska formuleringar. Det faktum att man anstränger sig för att samordna sina regler och binda ihop dem med ordentlig text är liksom ett bevis på att man tänker på folk utanför den egna kretsen.

 

[Klon]

Mig och kompisarna...

jag skapar rollspel för min och min spelgrupps skull...
är det något spel som vi saknar så tar vi tag i det själva. Sen så kan jag faktiskt skapa det istället för att spela rollspel ibland... har en kompis som jag brukar kunna få hjälp av om jag inte har lust att göra mitt rollspel, själv.

Alltså, jag gör det aldrig bara för mig själv, jag har i åtanke att det åtminstone skall finnas några som vill spela det med mig

 

[Nightowl]

Re: Me, myself and I

Men frågan är om det är många därute som spelar andras hemmabyggda spel eller om man håller sig till komersiella spel eller de man byggt själv?

Några designade spel från webben som rular fett:
1, PlayElf
2, Västmark
3, Outlaws of the Water Margins
4, Risus
5, Mean Streets, Mean Villains.

Jag har regelbundet snott idéer från dessa i mitt eget spelskapande, för övrigt.

Erik

 

[Quan'talis]

Länkar? [ANT]

Vill du vara så vänlig och tala om var de finns?

Åtminstone Outlaws of the Water Marigins och Mean Streets, Mean Villains. De andra vet jag var finns. Men å andra sidan finns det kanske andra än jag som vill veta.

JPS

 

[Nightowl]

Re: Länkar? [ANT]

Spel i gamla Kina där Paul Mason nästan helt perfekt klarat av skillnaden och strukturen för grundegenskaper kontra färdigheter, etc etc.

Kolla deckare och tuffa poliser kan man spela i det här spelet av Mark Baker. Den här lilla fnurken har det bästa skadesystemet för cineastiskt spel som existerar, alla kategorier.

Erik

 

[Quan'talis]

Tack [NT]

Här va're tomt

JPS