Hypallage (hy-PALL-a-ge) är en förnämlig term från retoriken som betyder att man flyttar en beskrivning så att det pekar på "fel" ord för stilistisk effekt. Vi använder det i många vanliga uttryck utan att tänka på det:
Så dessa slentrianhypallager är inte så intressanta. I andra änden av skalan kan man dra hypallage för långt och få uttryck som inte funkar särskilt bra. Här är några exempel på dåliga hypallager:
- "En arg blick" (det är ju inte blicken som är arg, utan personen som kastar den)
- "Ett förvånat ögonbryn"
- "En sömnlös natt"
Så dessa slentrianhypallager är inte så intressanta. I andra änden av skalan kan man dra hypallage för långt och få uttryck som inte funkar särskilt bra. Här är några exempel på dåliga hypallager:
- "Jag öppnar ett fundersamt fönster". Det låter underligt, för även om jag är fundersam när jag öppnar fönstret har fönsteröppningen ingen stark koppling till fundersamheten. Jämför med slentrianhypallagerna ovan.
- "Jag kliar en fundersam katt i nacken". Det låter underligt, för även om handlingen att klia en katt i nacken kan vara en rimlig gest att göra när man är fundersam, så är katten själv någon som skulle kunna bli fundersam, så den naturliga tolkningen blir att attribuera fundersamheten till katten.
- "Jag rynkar på en fundersam panna". Det här låter konstigt, helt enkelt eftersom uttrycket "Jag rynkar på en panna" låter konstigt. Så säger man inte. Man säger "Jag rynkar på pannan", men hypallage känns mest naturligt i obestämd form. "Jag rynkar på den fundersamma pannan" får en att tro att det finns flera olika pannor och jag väljer att rynka på just den som är fundersam.
- "Jag röker en fundersam cigarr". Inte ett vanligt uttryck, men man kan se framför sig en person som fundersamt puffar på en cigarr.
- "Efter ett rövsvettigt joggingpass". Ursäkta den mentala bilden, men jag ville komma bort lite från den mer klichéiga formuleringen "ett svettigt joggingpass", som känns mer slentrianhypallage.
- "Jag ligger på en sömnig blomsteräng lyssnar på det flitiga surrandet av insekter." Här fick jag in två stycken!
- "Jag låter blicken svepa över ett fundersamt landskap". Här är vi på gränsen! Kopplingen känns svag, men att låta blicken svepa över landskapet är ändå något man kan göra när man är fundersam. Ju svagare kopplingen är, desto mer effekt kommer ditt hypallage att få, men desto underligare känns det också. Det är en balansgång!