Du märker hur din kropp känns tung, tyngre för varje steg du tar. Maskinernas hummande fyller luften. Det känns som att blyvikter är fästa vid din kropp och du sjunker ner på knä.Feuflux;n264246 said:Jag fortsätter framåt, och försöker avgöra från vilket håll ljudet av maskiner kommer.
Du reser dig upp. Du har kläderna du kom i på dig: enkla, enfärgade byxor och tröja som vinden river i. Du har inga skor på fötterna.Feuflux;n264517 said:Jag provar att röra på mig för att se om det känns som blyvikter fortfarande. Har jag samma kläder på mig? Jag försöker se mig omkring och avgöra om jag känner igen platsen.
Efter en stunds sökande finner du vad som ser ut som en framkomlig väg ner. Klippan är brant men på dess ena sida finns något som liknar en stig. När du ömsom vandrat ömsom klättrat en bit uppträcker du att det längs stigen med jämna mellanrum sticker upp metallfästen ur stenen. Du anar att de är resterna av en sedan länge försvunnen trappa. Du ser inga fåglar på himlen. Framför dig ligger skogen, mörkt grön med en oljig doft.Feuflux;n264644 said:Ensam uppe på en hög klippa. Ingen mat eller vatten, inget skydd mot vinden.
Jag försöker ta mig mot skogen, ivrigt spanande efter annat liv.