Nekromanti Idé till skräckscenario

[Möller]

Om du spelar regelbundet med mig, läs inte denna tråd! Det är för ditt eget bästa.

Så, igår natt fick jag en idé till ett skräckscenario (och sen hamnade jag i en lucid mardröm i nämnda scenario och kunde inte somna, så dethär är bra!). Det är endel Lovecraft blandat med en mindre humoristisk variant av Operation: Fallen Reich. Tanken är att scenariot utspelar sig i Sorunda utanför Stockholm nån gång på slutet av trettiotalet, mest bara för att det är ett område och en tidsepok jag behärskar. Möjligtvis blir scenariot starten på något kampanj-liknande, så alla lösa ändar är medvetna.

Två främlingar flyttade för en tid sen in i en tidigare övergiven herrgård i Sorunda socken. Genom deras ockulta förehavanden väcks något. Mannen i huset gräver sig ner i myllan med sina bara händer och begraver sigsjälv levande. Att hitta hans lik är mest en stämningshöjande detalj. Kvinnan klarar sig lite bättre, hon blir apatisk, okontaktbar. Hembiträdet försvinner.

Trädgårdsmästaren, tillika närmsta grannen till den ensliga gården, blir galen av vad som släpps lös på gården. Han börjar mörda sina närmaste älskade för att skydda dem från insikten om ondskan som finns i världen.

Rollpersonerna, besökare i byn, hoppas jag nu ska försöka stoppa den mordiska galningen. Problemet jag möjligtvis ser är att spelarna inte nöjer sig med det. Att det blir svårt att få dem att inte bry sig så mycket om herrgården och vad som släpptes löst. Det kan bli något av ett anti-klimax, eller?

 

[mr_si]

ser nice ut... om du verkligen vill försäkra dej om att rollpersonerna kommer engagera sig så låt dem vara på orten för att hälsa på trädgårdsmästarens mamma/pappa och bli vittnen till mordet/ misstänkta för det. De kommer garanterat göra sitt bästa för att ta reda på sanningen då.

 

[solvebring]

Om jag hade varit spelare i ett sådant äventyr hade jag ju velat undersöka herrgården. Jag tycker att det är det som är den coola delen, att upptäcka det som släpptes lös och försöka besegra det.

Är det bara mordgåtan du vill ha blir det förövrigt inte så mycket skräck, eller? Det blir mest en deckare om ett mord utfört av en looney-snubbe. Visst, man kan göra det jävligt gojsigt och vidrigt, men det är ju inte lika laddat som hela bakgrundshistorien till detta.

... Faktum var att när jag läste din text så trodde jag att det skulle fokusera på herrgården. Det tills jag nådde slutet. ... För du vill alltså inte att fokus ska ligga på vad som hände och det där något?

Jag tror alltså inte att det vore antiklimax att ge dem herrgården också. Det vore så klart antiklimax om man bara upptäckte bakgrundshistorien kring herrgården men att det inte fanns något där nu. Typ "Nu vet ni hur allt hängde ihop. Slut!" Det vore däremot rock n roll om det där något fortfarande har sin hemvist där och att frun finns kvar och att hon har ställt till med något mer som ger lite djup. Trädgårdsmästaren är ju en bra introduktion och första akt, men för mig ligger det trevliga i den där sabla herrgården och dess historia.

 

[Möller]

Tanken är att herrgården ska undersökas. Spelarna ska behöva bilda sig en uppfattning om vad som hände där för att kunna spåra mördaren. Men alltså inte, i dethär avgränsade scenariot iallafall, spåra upp och besegra det som släpptes löst.

Men jag vet inte. Som du säger, det kanske inte fungerar.

 

[solvebring]

Tanken är att herrgården ska undersökas. Spelarna ska behöva bilda sig en uppfattning om vad som hände där för att kunna spåra mördaren. Men alltså inte, i dethär avgränsade scenariot iallafall, spåra upp och besegra det som släpptes löst.

Men jag vet inte. Som du säger, det kanske inte fungerar.

Alltså, visst kan det fungera. Det låter som ett awesome äventyr, det är inte det. Jag skulle helt klart vilja spela det, deckarlir är awesome. Fast, det skulle kännas lite antiklimax att sitta där och känna att man är något djupare på spåren och inte tillåtas undersöka det. Det skulle reta mig när scenariot var färdigspelat och spelledaren bara lät oss få gräva i ytskiktet.

Liksom, för mig blir det, om jag skulle få undersöka herrgården och se att det finns så mycket mer än bara mordet, bara halva scenariot om jag inte får gå vidare. Som spelledare ser jag liksom hur mordet är akt ett och detta något akt två. "Fan, det är nu filmen börjar, liksom - nu, när vi sitter här med det ockulta på halsen och vill komma till botten med alltsammans." Och som spelare skulle jag vilja spela just det.

Förstår du vad jag menar?
... Känns svårt att sätta fingret på det jag vill säga.

 

[Möller]

Förstår du vad jag menar?

Jo. Det är delvis meningen. Jag vill göra dethär till en kampanj. Fan, skräck och monsterjakt i svensk berdskapstid kan bli hur jävla åsum som helst! Och dethär scenariot känns som en så schysst början till det. Introducera övernaturligheter mycket försiktigt.

Men jag vet att jag är opålitlig. Det blir troligen ingen kampanj. Så jag vill gärna att dethär scenariot också fungerar som en oneshot. Om det skulle bli så. Utan att mina spelare blir jättebesvikna.

 

[solvebring]

Förstår du vad jag menar?

Jo. Det är delvis meningen. Jag vill göra dethär till en kampanj. Fan, skräck och monsterjakt i svensk berdskapstid kan bli hur jävla åsum som helst! Och dethär scenariot känns som en så schysst början till det. Introducera övernaturligheter mycket försiktigt.

Men jag vet att jag är opålitlig. Det blir troligen ingen kampanj. Så jag vill gärna att dethär scenariot också fungerar som en oneshot. Om det skulle bli så. Utan att mina spelare blir jättebesvikna.

Det ju en jävla skillnad, som det var en kampanj, för då kan du som du säger börja med mordet och sedan får man gräva djupare i kommande sessioner. Det vore verkligen trevligt.

Sedan kan man ju dra det än längre. Hur hamnade något i herrgården från första början? Jag menar det att när man utreder mannen och frun som släppte lös det så går det vidare. Kanske var det herrgårdens upphovsman som började med detta. Kanske en av de entusiastiska arkeologerna under senare 1800-talet som under utgrävningar i egypten blev kanal eller offer för en mörk kraft från en gammal farao eller hovtrollkarl som pysslat med de uråldriga, ockulta krafterna.

Kort sagt, det här går ju att breda ut som fan, och det vore skoj. Det är naturligtvis svårt att hitta tråden i allt detta och att skriva ett bra scenario av det - i alla fall tycker jag att det är svårt när det börjar få sådan vidd, men det är häftigt och kul.

Man kan ju leda ut det i svenska ockulta sällskap också. Tänk om det inte var paret som drog dit Något. Det kanske var hembiträdet som försvann. Hembiträdet kanske var underhuggare i någon mörk organisation som leder åbde upp och ned i samhällsklasserna; det finns ämbetsmän och politiker på toppnivå i den här smeten. Och tja, du säger slutet av 30-talet. Kanske lite Hellboy på det. Det kanske är svenska nazister som på uppdrag av tyska nazister dragit in Något i vår värld för att uppnå ditten och datten - vilket då är kopplat till mannen/frun/hembiträdet som är/var aktiva nazister och delaktiga i projektet.

Nåväl, jag tycker hur som haver att det låter intressant och jag tror att du kan göra något bra av detta hur du än gör. Grundidén är mycket tilltalande, liksom settingen/perioden, även om jag själv inte är så duktig på historiska detaljer på det viset.

 

[mr_si]

vart ska fokus för äventyret ligga? Ska det vara att ta reda på vem som gjort det? Eller ska det från början vara tydligt att det är trädgårdsmästaren men att man istället ska hitta honom (kanske innan han begår nya mord) och ta reda på varför?

 

[Möller]

Bra frågor!

Fokus ligger nog på att stoppa trädgårdsmästaren, och för det är det bra om man förutse vem han kommer försöka mörda härnäst. Och för att göra det behöver man rota i herrgården. Han borde alltså bli huvudmisstänkt förhållandevis tidigt (men inte i första scenen iallafall).

 

[Tyr]

Jo. Det är delvis meningen. Jag vill göra dethär till en kampanj. Fan, skräck och monsterjakt i svensk berdskapstid kan bli hur jävla åsum som helst! Och dethär scenariot känns som en så schysst början till det. Introducera övernaturligheter mycket försiktigt.

Men jag vet att jag är opålitlig. Det blir troligen ingen kampanj. Så jag vill gärna att dethär scenariot också fungerar som en oneshot. Om det skulle bli så. Utan att mina spelare blir jättebesvikna.

Tja, vi vill väl inte göra dina spelare besvikna eller hur? Kör en kompromiss! En kort kampanj på tre delar. Skulle du få mersmak av kampanjen efter andra delen så förlänger du den, annars så avslutar du med en grym finalé.

När det gäller om det fungerar eller inte så kan jag säga att det garanterat fungerar. Så länge som du får tid och tillfällen att bygga upp spänningen innan äventyret når sitt klimax, och så länge ledtrådarna är snyggt skötta. Upplägget är klassiskt, på ett bra sätt.

Jag skulle kunna gå in mer på hur jag hade lagt upp det osv men det känns som att du vet vad du vill och hur du ska uppnå det, så det är bara att köra på!

 

[Hattifnatten]

Spelarna kanske inte hinner stoppa trädgårdsmästaren i tid, han försvinner efter ett tag och åter vände sedan till huset, där han börjar tillbe den kraften som har släppts lös och plötsligt så visas kraften i fysiska former...

 

[EvilSpook]

Ett förslag är att förlägga äventyret till tiden 1943-1945.
Då påbörjas anläggandet av F18 (1943) och FOA Grindsjön (1945).
Mystiska män rör sig ute i terrängen, militären är på helspänn, det ryktas att SÄPO kartlägger både bofasta och besökande. Ingen vill svara på frågor och blir man för påstridig så plockas man in för förhör.....

Om man vill ha lite nerv i det...

//EvilSpook

 

[Möller]

Fortsatt tacksam för alla svar, jag läser och tar in även om jag inte svarar.

För att fokusera spelarna på att det är mördaren, inte monstret, som behöver besegras tror jag det är viktigt att starta i rätt ände.

Scenariot börjar med ett mord och det blir snabbt tydligt att det finns ett omedelbart hot om fler mord. Bara det att mordet tydligt inte är noga överlagt talar för det. Spelare, åtminstone mina, brukar inte vara så samvetslösa eller spelförstörande att de låter mördare gå lösa.

Dessutom tror jag det är viktigt att jag lyckas rätt med stämningen i herrgården. Att spelarna förstår att den är övergiven, sånär som på sporadiska besök av den galne trädgårdsmästaren.

Far jag rätt?