Ledde igår kväll tionde sessionen i vår ”Fateling: The Lost”-kampanj, som utspelar sig i regionen runt Kalmarsund. Jag är fortsatt oerhört lycklig och tacksam över att ha lyckats ro ihop den här gruppen spelare, som glatt och aktivt tar för sig av fisktanken/sandlådan som vi börjat utforska tillsammans. En god scenhantering och ett fokus på det sociala landskapet har naturligt och okonstlat fallit på plats, precis som jag hade hoppats, samtidigt som jag känner att ribban lagts högt för mig (vilket bara är bra).
De tidigare bergtagna karaktärerna har under sina första dagar tillbaka i verkligheten haft fullt upp med diskbänksrealism och relationsdraman; nu är dock pendeln på väg att svänga tillbaka mot försmådda sagoväsens intriger och gränstrakternas förvirrande landskap.
Den tonåriga simmerskan förvägrades sin naturliga plats i tillvaron av att en bortbyting nu lever hennes liv, tar hennes plats i familjen, och vinner de tävlingar som hon själv skulle vinna. Planer har dock börjat smidas för att arrangera en läglig ”olycka”…
Den tidigare grundaren/ägaren av framgångsrik frisörsalong oroar sig över sin mormor, samtidigt som hon är småbitter över att inte vara i händelsernas centrum och över att den tidigare arbetspartnern övertagit hennes roll på salongen. Men hon har nu sakta påbörjat arbetet med att återta kontrollen över sina egna framgångar.
Jägarens förhoppning om ett lyckligt återförenande med hustru och barn har brutalt grusats, då han varit försvunnen i tio år och hon har gått vidare med sitt liv. Relationen till brodern är i skrivande stund ömsesidigt argsint, men där finns också en stabil grund för en positiv utveckling, med släktgården som gemensamt projekt.