Rangertheman
Myrmidon
- Joined
- 15 Dec 2015
- Messages
- 3,582
Idag har vi spelat pass 22 av "Sju porträtt av Elvira Wallin". Vi börjar närma oss slutet av kampanjen.
Idag har jag spelat...
- Thread starter terje
- Start date
pellejones
Grisodlare
Idag blev det Neotech 2, för första gången på säkert 18 år. Nyskrivet scenario och en helt ny spelare med i gruppen som visserligen spelade Pathfinder i fyra år, men som äntligen fick uppleva regler för det mesta du kan tänka dig 
En stor besvikelse i hur enkelt cybernätet och hacking är i spelet tyvärr, då detta skulle kunna vara ascoolt. Hacka datorer i människors hjärnor och "bränna" dem osv. Stridsreglerna är ju vansinnigt detaljerade och tyvärr krångligt skrivna med mycket hänvisningar till sidan XX och yy och zz konstant. Samt onödigt krångligt beskrivet hur automateld fungerar.
Men med det sagt - mycket skratt och glädje! Vi fortsätter detta scenario en annan kväll då vi bara hann igenom halva ungefär
En stor besvikelse i hur enkelt cybernätet och hacking är i spelet tyvärr, då detta skulle kunna vara ascoolt. Hacka datorer i människors hjärnor och "bränna" dem osv. Stridsreglerna är ju vansinnigt detaljerade och tyvärr krångligt skrivna med mycket hänvisningar till sidan XX och yy och zz konstant. Samt onödigt krångligt beskrivet hur automateld fungerar.
Men med det sagt - mycket skratt och glädje! Vi fortsätter detta scenario en annan kväll då vi bara hann igenom halva ungefär
Jag börjar med att skriva i fel tråd då jag inte spelade detta idag utan i förrgår men jag har i alla fall spelat The One Ring. Jag var spelledare och spelade tillsammans med två andra genom Starter Setets två inledande deläventyr. Det gick bra. Alla överlevde och fick dessutom second breakfast varje dag.
terje
xenomorf mystiker
Spelade i ett hemmagjort DCC-äventyr igår, hann inte färdigt men var kul ändå. Ett moln av grå aska hade svept in över det lilla skogshuggarsamhället Vedsala och drabbat alla vuxna med askpest. Vi var ett gäng ungdomar som skickats för att hämta helande vatten från St Styphans tempel, tre dagars vandring bort genom skogen. En alv hade anlitats för att vägleda oss dit. Alven visade sig vara en skitstövel av rang som av goda skäl hade stötts ut ur sin stam. Han plågade oss först med historier om hur han småsint ägnat sitt långa liv åt att förstöra för sådana som förorättat honom på något vis, sedan övergav han oss mitt ute i skogen. Vi stötte också på tre småtroll, det ena dummare än det andra, som jävlades med oss och regenererade när vi försökte slå ihjäl dem. Till slut lyckades vi muta dem att lämna oss i fred med hjälp av lite färgpulver och en burk lim. Efter några ytterligare incidenter kom vi fram till templet, men då var det så sent att vi var tvungna att bryta. Kul, på ett flamsigt sätt.
Undra om inte den här tråden egentligen borde ha placerats i Krönikor & spelrapporter?
Undra om inte den här tråden egentligen borde ha placerats i Krönikor & spelrapporter?
terje
xenomorf mystiker
Kvällens spelpass av Månens krigsherrar (det 28e passet av kampanjens andra säsong):
Rollpersonerna vaknar på dåligt humör, Blodets vind blåser på månen (och ökar alla skadeslag med +1). De lämnar lägret, går genom ruinstaden Mnaar-Uru och upp i tornet de ägnat många jord-dagar åt att utforska. Solen har börjat sjunka ned över himlen, den fjorton dagar långa mån-dagen går mot sin ände, men det är ännu inte riktigt skymning. Genom teleporteringsrummen kommer de upp till andra våningen och, för första gången, vidare upp till den tredje våningen, någonstans uppe i det kilometerhöga tornet. De undviker en syrafälla dold bakom illusioner och tittar på en fruktansvärd ögonbest som verkar vara fången i stasis via sju stora safirer, men bestämmer sig för att låta stenarna och monstret vara tills vidare. Två korridorer som slutar tvärt i riktning mot samma punkt verkar antyda en dold kammare. I en stor sal täcks golvet av ett slags rotsystem av kristall som verkar växa utifrån en väldigt stor ovalt formad kapsel i mitten av rummet. Två robotar ligger i bitar på golvet, som om de tillintetgjort varandra. När Adolf “Rådjurspojken” lägger ifrån sig sina vapen och går in i salen drabbas han mycket riktigt av ett bärsärkaraseri och rusar tillbaka för att angripa sina vänner. Druiden Alena fjättrar den rasande djurrådaren med sin magi tills han återfår fattningen. Sedan går man tillbaka till lägret för att vila och äta.
Rollpersonerna vaknar på dåligt humör, Blodets vind blåser på månen (och ökar alla skadeslag med +1). De lämnar lägret, går genom ruinstaden Mnaar-Uru och upp i tornet de ägnat många jord-dagar åt att utforska. Solen har börjat sjunka ned över himlen, den fjorton dagar långa mån-dagen går mot sin ände, men det är ännu inte riktigt skymning. Genom teleporteringsrummen kommer de upp till andra våningen och, för första gången, vidare upp till den tredje våningen, någonstans uppe i det kilometerhöga tornet. De undviker en syrafälla dold bakom illusioner och tittar på en fruktansvärd ögonbest som verkar vara fången i stasis via sju stora safirer, men bestämmer sig för att låta stenarna och monstret vara tills vidare. Två korridorer som slutar tvärt i riktning mot samma punkt verkar antyda en dold kammare. I en stor sal täcks golvet av ett slags rotsystem av kristall som verkar växa utifrån en väldigt stor ovalt formad kapsel i mitten av rummet. Två robotar ligger i bitar på golvet, som om de tillintetgjort varandra. När Adolf “Rådjurspojken” lägger ifrån sig sina vapen och går in i salen drabbas han mycket riktigt av ett bärsärkaraseri och rusar tillbaka för att angripa sina vänner. Druiden Alena fjättrar den rasande djurrådaren med sin magi tills han återfår fattningen. Sedan går man tillbaka till lägret för att vila och äta.
Lupus Maximus
Tekniker
Jag har just avslutat en till session av Traveller-kampanjen.
Skeppets årsservice har påbörjats, och gruppen har spenderat en del tid åt att spekulera om den andra gruppen som verkar leta efter samma artefakt som de själva. De har också fått reda på mer om skeppet de har och det verkar betydligt tyngre bepansrat än vad det ger intryck av att vara. Allt tyder på att skeppet ursprungligen byggdes som någon form av blockade runner.
Skeppets årsservice har påbörjats, och gruppen har spenderat en del tid åt att spekulera om den andra gruppen som verkar leta efter samma artefakt som de själva. De har också fått reda på mer om skeppet de har och det verkar betydligt tyngre bepansrat än vad det ger intryck av att vara. Allt tyder på att skeppet ursprungligen byggdes som någon form av blockade runner.
Jag fick vara spelare för ovanlighetens skull. Det var WFRP 4e och äventyret A Rough Night at the Three Feathers.
Vi hann inte klart eftersom det tog oss några timmar att göra karaktärer. Den processen är rätt invecklad men underhållande.
I övrigt kan jag inte säga så mycket om systemet eftersom det enda vi gjort hittills är enkla skill rolls, och en handfull motsatta slag. Men ingen strid. Och vad skall man säga? Så långt är det bara väldigt basic BRP.
Äventyret läste jag faktiskt när det kom ut i White Dwarf någon gång på 80-talet, men jag hade inga minnen kvar förutom att det var mycket sängkammarfars, så jag tyckte jag kunde vara spelare i det med ärligt uppsåt. Och mycket riktigt så har allting som hänt varit överraskningar för mig!
Vi hann inte klart eftersom det tog oss några timmar att göra karaktärer. Den processen är rätt invecklad men underhållande.
I övrigt kan jag inte säga så mycket om systemet eftersom det enda vi gjort hittills är enkla skill rolls, och en handfull motsatta slag. Men ingen strid. Och vad skall man säga? Så långt är det bara väldigt basic BRP.
Äventyret läste jag faktiskt när det kom ut i White Dwarf någon gång på 80-talet, men jag hade inga minnen kvar förutom att det var mycket sängkammarfars, så jag tyckte jag kunde vara spelare i det med ärligt uppsåt. Och mycket riktigt så har allting som hänt varit överraskningar för mig!
entomophobiac
Low Prep High Play
Igår spelade vi Session #3 i Blades in the Dark, och det börjar klicka allt bättre i gruppen.
Det finns ett reningsverk i det nedgångna fattighjonsdistriktet Dunslough dit all nattjord (night soil = bajs) tas med dragkärror under natten längs den mysigt döpta Nightsoil Road. Kluriga personer har insett att dessa vagnar är ett väldigt bra sätt att smuggla saker, så gänget som kontrollerar reningsverket - The Nighters - har haft en lukrativ deal med alla möjliga organisationer i staden.
Så givetvis är det ett annat gäng, The Crows, som vill ta över reningsverket. Så när rollpersonerna på grund av missförstånd stjäl The Crows veckokassa från den olagliga pit fightingen som äger rum under blårockarnas kennel i Dunslough, så blir kråkornas motkrav att rollpersonerna tar över reningsverket åt dem (eller dör). Efter en inte helt lyckad stöt, där det är ett par Nighters som stryker med, så kidnappar de Nighters ledare och parkerar honom bakbunden i ett nedgånget stall.
Efter lite nedtid på grund av skador så tar de sig sedan an att frakta honom till The Crows, rakt igenom det Dunslough Ghetto som fullkomligt kokar över av sura Nighters, som rollpersonernas gäng nu ligger i krig mot.
Många turer och en del intressanta rykten och tankar som gjort läget bland gängen spänt, och rollpersonerna har hittills hållits på mattan av de tuffare gängen utanför Dunslough. Vi spelar också på ett sätt där vi kör free play till dess en Score naturligt händer och först då rullar vi Engagement. Så allt känns väldigt dynamiskt och intressant hittills, och inte så strikt som det går att läsa regelboken.
Det finns ett reningsverk i det nedgångna fattighjonsdistriktet Dunslough dit all nattjord (night soil = bajs) tas med dragkärror under natten längs den mysigt döpta Nightsoil Road. Kluriga personer har insett att dessa vagnar är ett väldigt bra sätt att smuggla saker, så gänget som kontrollerar reningsverket - The Nighters - har haft en lukrativ deal med alla möjliga organisationer i staden.
Så givetvis är det ett annat gäng, The Crows, som vill ta över reningsverket. Så när rollpersonerna på grund av missförstånd stjäl The Crows veckokassa från den olagliga pit fightingen som äger rum under blårockarnas kennel i Dunslough, så blir kråkornas motkrav att rollpersonerna tar över reningsverket åt dem (eller dör). Efter en inte helt lyckad stöt, där det är ett par Nighters som stryker med, så kidnappar de Nighters ledare och parkerar honom bakbunden i ett nedgånget stall.
Efter lite nedtid på grund av skador så tar de sig sedan an att frakta honom till The Crows, rakt igenom det Dunslough Ghetto som fullkomligt kokar över av sura Nighters, som rollpersonernas gäng nu ligger i krig mot.
Många turer och en del intressanta rykten och tankar som gjort läget bland gängen spänt, och rollpersonerna har hittills hållits på mattan av de tuffare gängen utanför Dunslough. Vi spelar också på ett sätt där vi kör free play till dess en Score naturligt händer och först då rullar vi Engagement. Så allt känns väldigt dynamiskt och intressant hittills, och inte så strikt som det går att läsa regelboken.
Christoffer
It's all pig.
Mer Runequest. Våre hjältar lyckades först ducka att tvingas följa de två Stormtjurarna in i Tzamb för att slakta de smittade trollen, lyckades övertyga både stormtjurarna att detta var en dålig idé och trollen om att stanna kvar, be och inte lämna Tzamb för Dagori Inkarth med risk att sprida smittan vidare. Yalger ger Jenia ett löfte att han skall övertyga hennes far och Björnfotens styrande att hon skall få följa med ner från Tre små jättar och se Prax, känna vinden och se slätterna sprida ut sig. Efter att skickat en grupp Elnos till Björnfoten för att varsko dem om det stundande anfallet gjorde sig gruppen redo för resan österut, tre dagar senare anländer de till resterna av Koraldha. En sönderslaget övergivet samhälle till hälften i ruiner, tidigare odlingar med koppling till varma källor är en stinkande sumpmark, hoprasade byggnader och allmän misär råder. Nere bland resterna av samhället rör sig en grupp människor och en handfull Broos. Våra ynglingar lyckas sätta upp ett bakhåll utanför Koraldha och lurar ut en Broo och två människor. Detta är vår tredje strid i Runequest, även denna gång har inte en enda rollperson träffats av en fiendes anfall och kroppsdelen som alla verkar föredra att hugga på till den grad att den i regel faller av är höger arm. Fantastiskt!
Swedish Chef
Hero
Efter att vi avslutat Power Behind the throne, har vi nu påbörjat en Eon 4 kampanj.
Rollpersonerna letar efter en last med vapen som försvunnit på vägen Chadarians Hopp. De insåg under förra mötet att någon förgiftat kuskarna, nu gäller det bara att lista ut vem och varför. Är det ett konkurrerande handelshus som ligger bakom, eller helt vanliga tjuvar? Vem i hela världen kan ha nytta av last med vapen i södra Asharien?
Rollpersonerna letar efter en last med vapen som försvunnit på vägen Chadarians Hopp. De insåg under förra mötet att någon förgiftat kuskarna, nu gäller det bara att lista ut vem och varför. Är det ett konkurrerande handelshus som ligger bakom, eller helt vanliga tjuvar? Vem i hela världen kan ha nytta av last med vapen i södra Asharien?
Igår spelade jag Svärdets sång. Min stackars svartalf till rollperson fick stryk precis hela tiden. Han tillbringade nästan hela spelmötet bruten i olika omgångar buren medvetslös på dvärgens rygg. Det skulle behövts ett bokmärke vid listan för kritiska skador.
Igår körde vi Twilight 2000. Fronten nådde fram till den lilla basen. Gruppen besköts från helikopter. I överfallet stupade en vän till gruppen och vår Toyota Hilux förstördes (nästan ännu värre).Vi lyckades tjyvkoppla en automatkanon från en störtad mig-29 till att avfyras med hjälp av en Amigajoystick men denna stals av ryssen. Vi avslöjade en landsförrädare som sålde koddnycklar till fienden. Gräl uppstod om vi skulle ge oss på en grupp ryska soldater i hämnd eller ej, 3 mot 8. Den ende soldaten i gruppen lyckades avvärja detta självmordsuppdrag. Min gunsmith/mechanic byggde sitt andra hemmabygge med nån kraftigare jaktammunition. Och just det, vi byggde pansarplåt på Toyotan men det räckte inte direkt mot en Hind. Twilight 2000 mina damer och herrar.
Rangertheman
Myrmidon
- Joined
- 15 Dec 2015
- Messages
- 3,582
Vi har precis avslutat ännu ett pass i Svenska kulter-rollspelet
Rickard
Urverk speldesign
Spelleder Undergångens arvtagare. Kör två äventyr samtidigt, där ena är helt derailat och det andra är ett mysterium som inte hänger samman. Hade ingen aning om hur mysteriet skulle sluta och glömde alla anteckningar så jag körde från huvudet.
Funkis. Till nästa spelmöte måste jag hitta på något som binder samman bitarna mer.
Funkis. Till nästa spelmöte måste jag hitta på något som binder samman bitarna mer.
Har precis spelat vidare i vår friforms-scifi-kampanj. Min mekaniker blev nersupen av vår märkliga unga fripassagerare medan resten av besättningen sålde det skeppsvrak med en mumie ombord som vi hittade under förra spelmötet. Nu är vi rika (och mekanikern bakfull)!
Har ikväll spelledigt burning wheel.
Spelmötet handlade om efterföljderna av en alvisk attack på den lokala staden.
Spelarna tillhör en minoritetgrupp som reser runt i en karavan och nu tvingas välja mellan alver och staden.
Det kompliceras av att staden fängslats gruppen ledare och allmänt behandlat gruppen väldigt illa. Det verkar också pågå någon form av demondyrkan av stadens ledning.
Men är verkligen alvernas folkmord rättfädigat? Och kan de lita på att de blir skonade som alvernas säger om de står utanför konflikten?
Det var drama där en spelarkaraktär måste välja mellan sitt folk och sin älskare, en annan i konflikt mellan vad han tror är rätt och vad han måste göra för sin överlevnad.
Och en som slåss emot andras bild över honom så att han kan ta sin rättsliga plats som gruppens nya ledare.
Bra spelmöte, nästa gång blir det en duel of wits om karavanens gemensama beslut.
Spelmötet handlade om efterföljderna av en alvisk attack på den lokala staden.
Spelarna tillhör en minoritetgrupp som reser runt i en karavan och nu tvingas välja mellan alver och staden.
Det kompliceras av att staden fängslats gruppen ledare och allmänt behandlat gruppen väldigt illa. Det verkar också pågå någon form av demondyrkan av stadens ledning.
Men är verkligen alvernas folkmord rättfädigat? Och kan de lita på att de blir skonade som alvernas säger om de står utanför konflikten?
Det var drama där en spelarkaraktär måste välja mellan sitt folk och sin älskare, en annan i konflikt mellan vad han tror är rätt och vad han måste göra för sin överlevnad.
Och en som slåss emot andras bild över honom så att han kan ta sin rättsliga plats som gruppens nya ledare.
Bra spelmöte, nästa gång blir det en duel of wits om karavanens gemensama beslut.
Christoffer
It's all pig.
Mer Runequest igår, vi närmar oss nog slutet på allt men lämnade det hela hängande för att kunna låta det avslutande ta den tid det behöver och inte stressa igenom något.
Sist lämnade vi Altari och Yalger utanför Koraldha där de lyckats att lura medlemmar av Malias kult in i ett bakhåll och slagit ihjäl dem. Sällskapet tar sig åter igen fram till klippkanten och blickar ner över Koraldha, det är uppenbart att styrkan som finns här inte är nog att anfalla Björnfoten, eller i vart fall är de just nu inte tillräckligt organiserade och en konflikt har utbrutit mellan en Broo och en kvinna som uppenbarligen vill helt olika saker. Den stora Broon skriker åt människan att det är över nu, de måste lämna platsen medans människan i ilska kräver hämnd för något. Gruppen verkar splittrad och Altari gör sig redo att skjuta kvinnan, ett lyckat slag gör honom varse om ett litet barns om gömmer sig i människans långa klädnader som fladdrar för vinden och han kastar om raskt och siktar på Broon som argumenterar med henne. Han ger order till en av stormtjurarna att göra det samma, misslyckas med sitt slag och stormtjuren tar sikte på människan och suckar högt åt Altaris vekhet, vad spelar det för roll, ett barn, en kvinna, en man? Allt förstört av kaos.
En strid utbryter som visar upp tydligt hur motståndet i Koraldha är svagt och splittrat, kvinnan flyr med barnet och en annan grupp människor bort från Koraldha upp på andra sidan och bort från rollpersonernas sällskap. Samtidigt anfalls Jenia av en ande och faller krampande ner i snön. Yalger försöker hjälpa henne med striden mot anden är utdragen och pågår parallellt med allt annat här. Striden mot de två broos som är kvar är över snabbt efter att den ledande broon får en stridsklubba i magen, den andra broon tar kontroll över en av stormtjurarna och får honom att anfalla Altari men misslyckas sen radikalt med ett anfall och fumlar till sig att inte varken kunna attackera eller parera under ett antal rundor och vi bedömer det som att han är helt fast i den här kontrollen av stormtjuren och vacklande försöker hålla sig på benen efter mötet med dennes sinne. Stormtjuren anfaller Altari, slår ett impale och drar sitt svärd rakt genom Altaris lår där det sen fastnar men lyckas inte göra tillräckligt med skada för att få honom att vackla, istället slår Altari tillbaka, en rejäl skada som krossar stormtjurens arm och bröstkorg och han faller död ner omedelbart. Jenia lyckas slutligen stöta bort anden och komma tillbaka till världen om än som en blek spegelbild av sig själv, hennes kamp mot anden tog på hennes själ och kropp.
De söker igenom området som nu är helt övergivet. Hittar kvarlämnade texter och bilder och slår bägge fantastiska slag för Kultlära vilket leder till en infodump om exakt vad som är bakgrunden här. De eldar upp allt detta, bränner templet där de hittade informationen och lämnar Koraldha för att bege sig åter till Björnfoten.
En reflexion: En sak som är lite ovan för mig själv är slag för att lägga märke till saker och hur mycket jag lutat mot det för vissa sidor i det här spelet. Ofta kanske det är vanligt att se en infodump som något nödvändigt för ett scenario, inte alltid så som att infodump = visa var rälsen fortsätter, utan bara för att ge lite material för att ta beslut utifrån. Här valde jag rätt tidigt att frångå det och förlita mig på att slag för att lägga märke till, förstå språk, lyssna och annat skulle få styra hur information och vilken information som förmedlades. Det finns nog exempel under varje spelmöte tror jag, men framförallt ett par slag i första och ett par under detta senaste, som är rätt avgörande för vilken information som kommit in i spel och påverkar spelet från spelarnas sida (ibland via vissa SLPs, ett avgörande slag under detta spelmöte som ströp viss info var ett slag för att uppmärksamhet som Jenia misslyckades med). Vill nog mest skrika ut att detta är coolt, jag har saknat det, och med erfarenhet att köra rätt öppna situationer där spelare driver till en stor del själva och det inte finns ett givet mål annat än vad som de tar sig för med + denna lite skeva dump av info som inte kontrolleras av något är så härligt och fint!
Sist lämnade vi Altari och Yalger utanför Koraldha där de lyckats att lura medlemmar av Malias kult in i ett bakhåll och slagit ihjäl dem. Sällskapet tar sig åter igen fram till klippkanten och blickar ner över Koraldha, det är uppenbart att styrkan som finns här inte är nog att anfalla Björnfoten, eller i vart fall är de just nu inte tillräckligt organiserade och en konflikt har utbrutit mellan en Broo och en kvinna som uppenbarligen vill helt olika saker. Den stora Broon skriker åt människan att det är över nu, de måste lämna platsen medans människan i ilska kräver hämnd för något. Gruppen verkar splittrad och Altari gör sig redo att skjuta kvinnan, ett lyckat slag gör honom varse om ett litet barns om gömmer sig i människans långa klädnader som fladdrar för vinden och han kastar om raskt och siktar på Broon som argumenterar med henne. Han ger order till en av stormtjurarna att göra det samma, misslyckas med sitt slag och stormtjuren tar sikte på människan och suckar högt åt Altaris vekhet, vad spelar det för roll, ett barn, en kvinna, en man? Allt förstört av kaos.
En strid utbryter som visar upp tydligt hur motståndet i Koraldha är svagt och splittrat, kvinnan flyr med barnet och en annan grupp människor bort från Koraldha upp på andra sidan och bort från rollpersonernas sällskap. Samtidigt anfalls Jenia av en ande och faller krampande ner i snön. Yalger försöker hjälpa henne med striden mot anden är utdragen och pågår parallellt med allt annat här. Striden mot de två broos som är kvar är över snabbt efter att den ledande broon får en stridsklubba i magen, den andra broon tar kontroll över en av stormtjurarna och får honom att anfalla Altari men misslyckas sen radikalt med ett anfall och fumlar till sig att inte varken kunna attackera eller parera under ett antal rundor och vi bedömer det som att han är helt fast i den här kontrollen av stormtjuren och vacklande försöker hålla sig på benen efter mötet med dennes sinne. Stormtjuren anfaller Altari, slår ett impale och drar sitt svärd rakt genom Altaris lår där det sen fastnar men lyckas inte göra tillräckligt med skada för att få honom att vackla, istället slår Altari tillbaka, en rejäl skada som krossar stormtjurens arm och bröstkorg och han faller död ner omedelbart. Jenia lyckas slutligen stöta bort anden och komma tillbaka till världen om än som en blek spegelbild av sig själv, hennes kamp mot anden tog på hennes själ och kropp.
De söker igenom området som nu är helt övergivet. Hittar kvarlämnade texter och bilder och slår bägge fantastiska slag för Kultlära vilket leder till en infodump om exakt vad som är bakgrunden här. De eldar upp allt detta, bränner templet där de hittade informationen och lämnar Koraldha för att bege sig åter till Björnfoten.
En reflexion: En sak som är lite ovan för mig själv är slag för att lägga märke till saker och hur mycket jag lutat mot det för vissa sidor i det här spelet. Ofta kanske det är vanligt att se en infodump som något nödvändigt för ett scenario, inte alltid så som att infodump = visa var rälsen fortsätter, utan bara för att ge lite material för att ta beslut utifrån. Här valde jag rätt tidigt att frångå det och förlita mig på att slag för att lägga märke till, förstå språk, lyssna och annat skulle få styra hur information och vilken information som förmedlades. Det finns nog exempel under varje spelmöte tror jag, men framförallt ett par slag i första och ett par under detta senaste, som är rätt avgörande för vilken information som kommit in i spel och påverkar spelet från spelarnas sida (ibland via vissa SLPs, ett avgörande slag under detta spelmöte som ströp viss info var ett slag för att uppmärksamhet som Jenia misslyckades med). Vill nog mest skrika ut att detta är coolt, jag har saknat det, och med erfarenhet att köra rätt öppna situationer där spelare driver till en stor del själva och det inte finns ett givet mål annat än vad som de tar sig för med + denna lite skeva dump av info som inte kontrolleras av något är så härligt och fint!
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 7,589
Jag hänger också ofta upp mitt infodumpande på lyckade Lore-slag och liknande i RQ.