Nekromanti Insikter om vad som gör utbildning bra?

[Übereil]

Re: Föråldrad pedagogik

Försvarsmakten må ha många svagheter, men jag tror att skolväsendet skulle kunna lära sig väldigt mycket av den pedagogiska grundsyn som utövas i det militära. Helhetsbaserat Lärande (HBL), t.ex. som inte är något nytt i mitt jobb, men som lyst med sin frånvaro alldeles för länge inom den svenska skolan.

Vad går HBL ut på? Jag försökte googla men hittade inget vettigt.

Übereil

 

[Vitulv]

Re: Föråldrad pedagogik

Försvarsmakten må ha många svagheter, men jag tror att skolväsendet skulle kunna lära sig väldigt mycket av den pedagogiska grundsyn som utövas i det militära. Helhetsbaserat Lärande (HBL), t.ex. som inte är något nytt i mitt jobb, men som lyst med sin frånvaro alldeles för länge inom den svenska skolan.

Vad går HBL ut på? Jag försökte googla men hittade inget vettigt.

Übereil

Det är egentligen en inlärningsmetod som utgår från helheten snarare än detaljerna. Detaljismen uppnås i och med att de lärande identifierar och löser problem med handledning och stöd av läraren. Mycket bygger på att den lärande ska kunna identifiera egna utbildningsbehov för att jobba mot ett mål som definieras av utbildaren.

I processen att identifiera problem och lösningar uppnås en mycket stark pedagogisk effekt, men det är viktigt att utbildaren hjälper eleven att visualisera den helhet som man jobbar mot.

Edit; det tydligaste tecknet på att en utbildare utövar HBL-pedagogik är att denne tenderar att ställa mycket frågor under lektionen, kanske fler frågor än eleverna själva, och att man tenderar att besvara elevernas frågor med motfrågor.

 

[Telash]

Re: Föråldrad pedagogik

Helhetsbaserat lärande använder jag mig själv av på ett ungefär när jag undervisar. Frö mig är det A och O. Med hjälp av det lyckas jag få vanliga högstadiebarn att inte bara lära sig, utan även förstå musikteori.
Ingen av mina lärare i musikteori använde det, det fick jag helt enkelt utveckla själv.
Som exempel berättar jag inte vilka toner som ingår i en skala, jag ger istället eleven metoden att själv räkna ut vilka toner som ingår, man tvingar dem att tänka själva, inte memorera svaren.

Angånde lönen så har jag idag en heltidslön på 18.000 som timvik-lärare. Om någon skulle erbjuda mig i stort sätt vilket annat jobb som helst för den dubbla lönen skulle jag tacka nej. Antingen brinner man för att undervisa eller så gör man inte det. Visst skulle jag bli glad för högre lön, men det skulle knappast påverka min kompetens eller motivation som lärare.

Jag kan inget om forskningen, så detta är egna åsikter baserade på min tid som student och lärare vid en hel del olika skolor.

1. Vi stirrar för mycket på betyg. Alla lärare är olika snäll med betyg, de lär ut olika bra och olika saker. Detta leder till att betygen inte säger mycket. En person med G kan kunna beydligt mer än någon med MVG.
Betyg tycker inte behövs förns i högskolan. Innan skulle intagningsprov till utbildningar fungera betydligt bättre till i stort sett alla utbildningar. Vad spelar det för roll vilket betyg jag fick i gymnastik om jag ska söka bild på gymnasiet?

2. Vi fokuserar för mycket på kunskap och för lite på insikt och förståelse. Jag tror det är något liknande Krank nämner. I princip, lär eleverna tänka själva, försök inte göra dem till levande uppslagsverk.

3. Sluta dalta! Det daltas allt för mycket med elever och undervisning. När jag själv sökte in på estet, som ändå var på 2000-talet så var man tvungen att kunna en hel del musikteori för att överhuvud taget komma in. Idag behöver man inte ens göra ett musikteoriprov om man inte vill.
Hur kan jag då motivera mina högstadieelever till att lära sig något så enkelt som noter.

4. För smala elever med för breda lärare.
Det ändras hela tiden, och verkar mer och mer gå emot att elverna ska kunna specialisera sig tidigare, samtidigt som lärare måste kunna fler och fler ämnen bara för att kunna undervisa. Smala elever kräver spetskompetens hos sina lärare tidigare, lärare som behöver kunna fler ämnen och mer på djupet för att kunna hänga med.
Det senaste jag hörde var att det är tal om att ta bort musiklärare och istället ha estetlärare som kan musik, dans, teater och bild... Jag känner iaf ingen som är bra på alla 4.
Bara kravet på 2-ämneslärare är ett problem. Om en person blir jättebäst på bild och vill undervisa i det, så kan han/hon inte det utan att även kunna undervisa i något helt annat.

Finns säkert 1000 saker till att klaga på, men jag börjar så här.

 

[Eksem]

Re: Föråldrad pedagogik

Det jag minns från LHS (det börjar trots allt bli några år sedan nu) är att inom den svenska skolan kallas det där för holistiskt lärande, att sättas i motsats till atomiskt lärande. Huruvida det är lämpligt eller inte, vill jag minnas, beror på elevens individuella behov och inlärningsstrategier.

 

[krank]

Re: Föråldrad pedagogik

3. Sluta dalta! Det daltas allt för mycket med elever och undervisning. När jag själv sökte in på estet, som ändå var på 2000-talet så var man tvungen att kunna en hel del musikteori för att överhuvud taget komma in. Idag behöver man inte ens göra ett musikteoriprov om man inte vill.
Hur kan jag då motivera mina högstadieelever till att lära sig något så enkelt som noter.

Problemet med att "sluta dalta" är att det blir en större, och värre, utslagning. Det är som min arbetsplats, som nu tänker höja sitt medelbetyg genom att helt sonika ge upp målet att ta in så många lokala ungar man får plats med, för att istället ha intagningskrav och max en klass per program. Vart de elever som inte kommer in förväntas ta vägen vet man inte riktigt... Men det daltas åtminstone inte.

 

[Vitulv]

Re: Föråldrad pedagogik

3. Sluta dalta! Det daltas allt för mycket med elever och undervisning. När jag själv sökte in på estet, som ändå var på 2000-talet så var man tvungen att kunna en hel del musikteori för att överhuvud taget komma in. Idag behöver man inte ens göra ett musikteoriprov om man inte vill.
Hur kan jag då motivera mina högstadieelever till att lära sig något så enkelt som noter.

Problemet med att "sluta dalta" är att det blir en större, och värre, utslagning. Det är som min arbetsplats, som nu tänker höja sitt medelbetyg genom att helt sonika ge upp målet att ta in så många lokala ungar man får plats med, för att istället ha intagningskrav och max en klass per program. Vart de elever som inte kommer in förväntas ta vägen vet man inte riktigt... Men det <span style="font-style: italic;">daltas</span> åtminstone inte.

Det beror såklart även på vad man lägger i ordets betydelse. Dalta för mig betyder att man överger sitt uppdrag att eleverna ska ges chansen att förbättra sin kunskap, till att eleverna ska få göra vad de tycker är roligast.

Ordet är helt enkelt så subjektivt att jag har mycket svårt för dess användande i debatten. Vad en sverigedemokrat uppfattar som daltande ligger nog väldigt långt från vad jag uppfattar det som.

 

[krank]

Re: Föråldrad pedagogik

jag [/I]uppfattar det som.

Jag håller med.

 

[Telash]

Re: Föråldrad pedagogik

Nu har du antagligen missförstått mig. Med daltande menar jag inte att vi ska ta in färre elever, eller höja medelbetygen (som du antagligen såg att jag inte gillar överhuvud taget).

Med daltande menar jag att vi ska sluta med den kompetensspiral som verkar uppstå hos eleverna. De presterar sämre, vi sänker kraven, då presterar de ännu sämre, vi sänker kraven ännu mer osv.

Jag vet inte om det händer i alla skolor och i alla ämnen, men framför allt svenska högskolan verkar ha mycket av detta. Många högskoleutbildningar är numera rena dagiset tycker jag.

 

[krank]

Re: Föråldrad pedagogik

De presterar sämre, vi sänker kraven, då presterar de ännu sämre, vi sänker kraven ännu mer osv.

Tja, jag vet inte om "vi höjer kraven, fler slås ut" är en så bra riktning heller.

För det är vad som händer när man höjer kraven. En del elever presterar lika bra, en del bättre, och en del slås ut. Det är oftast de som egentligen behöver utbildningen mest som slås ut, dessutom.

 

[Telash]

Re: Föråldrad pedagogik

Det är klart att vissa slås ut, till just den specifika utbildningen.
Jag vet att inte alla mina elever kommer bli förstklassiga kompositörer. Men om jag helt lägger nivån på så sätt att alla kan hänga med utan att behöva anstränga sig särskilt mycket, då är chansen lägre att de som har potential att bli förstklassiga kompositörer lär sig de verkygen de behöver för det. Nivån blir helt enkelt för låg för dem.

EDIT: Hur kan de som slås ut behöva utbildningen mest föresten? Jag anser att alla behöver utbildning, vi behöver alla få känna att vi utvecklas. De som har svårt såväl som genier. Det är genierna vi svenskar är usla på att stötta och hjälpa.

 

[Nässe]

Min poäng är att det inte är så enkelt, som man lätt kan få en bild av när man läser den typen av studier. Jag tror inte det är en säker förbättring att ta över en annan skolkultur och anamma den rakt av, jag tror vi måste titta på vårt eget skolsystem och analysera det i delar.

Till exempel visar forskning att då man sätter elever som är högpresterande ihop så ökar deras prestationer lite lite grann.

Om man däremot sätter ihop svagpresterande elever utan att blanda upp dem med högpresterande så minskar de lågpresterande elevernas prestationer enormt.

Då kan man fundera på trenden inom svenskt skolväsen av segregering där privata skolors inträde på "marknaden" medfört att högpresterande välfungerande elever aktivt söker sig till vissa skolor och andra skolor får ta det som blir över- vi får en större splittring, en större uppdelning i låg och högpresterande- vilket minskar studieresultaten generellt.

Den typen av analyser tycker jag man ska göra mer av.

Snarare än- "åh vilket grönt gräs, vi gör så istället"

 

[Nässe]

PISA använder rätt seriösa forskningsmetoder. De har samma standard för "exclusion" i alla länder, så svagbegåvade barn exkluderas i alla länder oavsett hur grundskolesystemet ser ut i detalj. Läs mer här: http://www.pisa.oecd.org/dataoecd/0/47/42025182.pdf.

419 sidor...

jag är ledsen men jag hittar inte var de beskriver att de lyfter in exkluderade danska elever i datan för dansk grundskola för att jämföra med den integrerade svenska grundskolan... Sorry, tittade en del på kapitel 8 men jag kunde inte hitta något om det där. Kan mycket väl ha missat det eftersom jag inte orkar läsa studien från början till slut...

edit: jag pratar alltså inte enbart om svagbegåvade barn.

 

[Übereil]

Fast Finland satsar väl mer än oss ändå på statlig skolgång.

Jag tror mycket av de lösningar Finland kör med kan appliceras rakt av på Svensk skola. Inte alls, och vi ska inte bara kopiera utan att reflektera. Men det finns ändå väldigt mycket att lära av Finsk skolpolitik.

Übereil

 

[Nässe]

Fast Finland satsar väl mer än oss ändå på statlig skolgång.

Jag tror mycket av de lösningar Finland kör med kan appliceras rakt av på Svensk skola. Inte alls, och vi ska inte bara kopiera utan att reflektera. Men det finns ändå väldigt mycket att lära av Finsk skolpolitik.

Übereil

Absolut. Finns nog mycket bra att plocka från bland annat Finland- men det måste göras utifrån en svensk kontext. (vilket vi båda verkar vara överens om, alltså)

 

[Faehrengaust]

Nu låter det som att jag talar i eget intresse och det gör jag väl också: Lärare är ett högstatusyrke i Finland.

Är det verkligen så? Jag har fått en annan bild av mina släktingar i Finland som är lärare. Men allting är ju relativt och det är mycket möjligt att mina släktingar är gnälliga (vilket jag gärna skulle vilja kunna bevisa för dom ).

 

[Übereil]

Absolut. Finns nog mycket bra att plocka från bland annat Finland- men det måste göras utifrån en svensk kontext. (vilket vi båda verkar vara överens om, alltså)

Fördelen med att ta efter Finland är att Finsk kontext är väldigt lik Svensk kontext. Det var min poäng.

Übereil

 

[Übereil]

Nu låter det som att jag talar i eget intresse och det gör jag väl också: Lärare är ett högstatusyrke i Finland.

Är det verkligen så? Jag har fått en annan bild av mina släktingar i Finland som är lärare. Men allting är ju relativt och det är mycket möjligt att mina släktingar är gnälliga (vilket jag gärna skulle vilja kunna bevisa för dom ).

Ja, det är så. Det är så hög status på lärare i Finalnd att dom kan sortera bort 90 % av alla sökande till lärarlinjen och ändå utbilda tillräckligt många lärare för att kunna hålla riktigt små klasser. Lärare ses som läroexperter.

Übereil

 

[krank]

Re: Föråldrad pedagogik

Hur kan de som slås ut behöva utbildningen mest föresten? Jag anser att alla behöver utbildning, vi behöver alla få känna att vi utvecklas. De som har svårt såväl som genier. Det är genierna vi svenskar är usla på att stötta och hjälpa.

Det är ju ett sätt att se på saken. Om vi prioriterar att få fram de allra bästa är det naturligtvis en väg att gå.

Själv är jag inte så intresserad av de allra bästa. Om jag ska prata om den skolvärld jag själv är mest bekant med som gymnasielärare: Först vill jag att alla ska ha G eller komma så nära G de överhuvudtaget kan. När jag är klar med det kan jag ägna mig åt behoven hos de "i toppen".

Varför tänker jag så? Eftersom jag inte ser något egenvärde i att "toppa laget". Jag ser hellre tusen amatörer som knappt vet vad de håller på med än en "stor kompositör". De som ligger på högre betyg kommer det antagligen att gå bra för oavsett. De av mina elever som går ut gymnasiet med IG som medel kommer att ha ruskigt jäkla dåligt startläge i livet. Då hjälper jag hellre de som ligger längst ner.


Det här är, för mig, exakt samma diskussion som varför man bryr sig mer om uteliggares bostadsproblem än om att rika tycker att de betalar för mycket skatt, och varför man bryr sig mer om negativ stereotypisering av kvinnor än densamma av män. Man hjälper den längst ner först.

Jag skiter i genierna, ärligt talat.

 

[Übereil]

Re: Föråldrad pedagogik

Ska man prata skolpolitik så är det för övrigt den filosofin Finland kör med (de satsar främst på de sämsta).

Übereil

 

[Marukusu]

Angående Pisa:

Jag läser bl.a. pedagogik då jag pluggar till beteendevetare och skrev en tenta för inte så jättelängesen om just Pisa och moderna pedagogiska metoder. Knappast det bästa jag skrivit, men what the fuck:

I sin bok Utbildningens förändrade villkor utfärdar Bernt Gustavsson (2009) kritik mot att ekonomiska organisationer har tillåtits tagit för stor makt i dagens utbildningspolitik (Gustavsson nämner OECD och EU som exempel):
”Den kritik jag riktar mot dessa tendenser i samtiden är att de riskerar att krympa, eller reducera människa, kunskap och utbildning, eller att göra dem till ett medel för en effektiv utveckling som vi saknar kritisk distans till.” (Gustavsson 2009, s.15).
Den ekonomiska motiveringen är idag enligt Gustavsson inte helt allenarådande utan tävlar med humanistiska och demokratiska motiveringar. Bakom sig har det ekonomiska synsättet inflytelserika anhängare i form av organisationer som ovan nämnda OECD och EU vilka av ideologiska men framförallt ekonomiska skäl (för att bättre kunna konkurrera med vad som beskrivs som Asien och Nordamerika) drivs av idén att skola människor just ekonomiskt istället för humanistiskt eller demokratiskt. Vidare nämner Gustavsson rörande nutidens diskussion om utbildningens utveckling: ”I Europa domineras den av de ekonomiska samarbetsorganisationernas snäva perspektiv som reducerar kunskap till en vara på marknaden, människan till economic man, och utbildning till en investering i humant kapital” (Gustavsson 2009, s.39). Den ekonomiska motiveringen för utbildning härstammar från 1950-talet då den framarbetades av amerikanska nyliberala nationalekonomer som var intresserade av att revidera tänkandet om utbildning; istället för att se på utbildningen som en utgift så såg man till att utbildningen blev ”en investering för både samhället och individen” (Gustavsson 2009, s.29).
Folkbildningsrörelsen har enligt Gustavsson länge strävat för att införa en demokratisk skola i Sverige i motsats till utbildning för ett fåtal och enligt honom kan vi i dag skönja en återgång till ett elitsystem för ”spetskompetenser” (Gustavsson 2009, s.47). Under 1800-talet gjordes det stora skillnader mellan ”’det bildade skiktet’ och folket” (Gustavsson 2009, s.100) som i grunden gick ut på att den besuttna bildade delen av befolkningen tilläts tillträde till läroverken medan den stora massan istället var bundna till fysiska eller praktiska bördor. I takt med den ökande demokratiseringen av samhället som påbörjades kring sekelskiftet så ändrades synsättet på bildning till ”en möjlighet för hela folket, som alla skulle ha tillgång till.” (Gustavsson 2009 s.100). Rörande demokrati nämner Gustavsson vidare i kapitel 4 att den länge har behandlats som något onåbart, endast ämnat åt ”en smal partipolitisk elit” (Gustavsson 2009, s.138) och nämner att ekonomiseringen av samhället delvis bär skuld till denna syn då ekonomin mer eller mindre har överordnats allt annat, inklusive den demokratiska processen. Ett slående exempel på förhållandet mellan ekonomi och demokrati är äldre tiders demokrati där rösträtten var kopplad till individens sociala status, eller som Gustavsson uttrycker sig: ”Det var samma egendoms- och inkomststreck som hållit grupper av människor utanför rösträtten som utestängde dem från läroanstalterna.” (Gustavsson 2009, s.139). I dagens utbildningspolitik menar Gustavsson att man oftast nämner demokrati och bildning i samband med elevinflytande över studierna samt alla elevers rätt att göra sig hörda i klassrummet (s. 136).

Gustavsson nämner även att Pisa, ”Programme for International Student Assessment”, har fått stort utrymme för internationella mätningar av elevers kunskap vilket han stället sig kritisk till. Som exempel nämns att finska elever fått bättre resultat än svenska elever i Pisaundersökningar vilket i sin tur används som argument för att det svenska utbildningssystemet har en undermålig internationell standard. Gustavsson nämner dock att saker som elevers trivsel i skolan inte mäts i undersökningarna, där Gustavsson också hävdar att Sverige ligger bättre till än Finland, dessutom så ifrågasätter han dels själva urvalet av ämnen som används i Pisaundersökningarna samt själva tanken bakom undersökningarna:
”Läsförståelse och problemlösningsförmåga kan sägas vara generella kompetenser som alla behöver ha, men varför just naturvetenskap och matematik? Förklaringen måste vara att de anses särskilt viktiga i den internationella konkurrensen, för nationernas ekonomiska framåtskridande.” (Gustavsson 2009, s.36).
Utvecklingen inom dagens pedagogik är enligt Gustavsson inriktad på att få eleverna att skapa goda resultat inom just Pisaundersökningarna och därmed teoretiskt stärka Sveriges (och Europas) ställning internationellt i nämnda mätningar, men denna kunskapssyn tar i Gustavssons mening som sagt obetydlig hänsyn till sociala problem inom utbildningen.

(min fetstil )

”Gustavsson” jag nämner är:
Gustavsson B. (2009). Utbildningens förändrade villkor: Nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati. Stockholm: Liber.

Min väldigt subjektiva slutsats är att Pisa är elitistiskt piss. Pedagogik är dock inte mitt favoritämne, så jag låter visare och mer intresserade människor ta fighten i mitt ställe.