Re: Svenska hjältar
Men jag tycker att det vore en kul utmaning att utforma ett helt seriöst svenskt superhjältegalleri, som fungerar i ett svenskt samhälle och har något att erbjuda som inte de amerikanska motsvarigheterna har. Frågan är om det går?
Var inte "de drabbade" en rätt typisk svensk superhjältehistoria? Det var väldigt "svenskt", och de hade ju superhjälteförmågor. Jag tyckte att resultatet ibland kändes riktigt kittlande, just eftersom det kunde fungera riktigt bra och passande.
Problemet med superhjältar i Sverige tycker jag mest handlar om immunitet. I en amerikansk stortstad är det lätt att föreställa sig "försvinna" helt och leva sitt liv som maskerad hämnare. I Sverige går det inte riktigt. Även i Stockholm blir det alldeles för "personligt" och lågmält för att man ska få den där överväldigande storstadskänslan. Jamenar, i en amerikansk storstad kan man alltid föreställa sig att det pågår brottslighet i några "slumkvarter", men sådana har vi inte direkt i Sverige. Det här planlösa "flyga/nätsvinga över staden och hålla ögonen öppna efter brott" fungerar visserligen i en oöverskådlig amerikansk storstad, men inte alls i en liten småbygd. Jamenar, bara en sådan sak som att ta en taxi från vasastan till söder är ju att cruisa igenom en stor del av staden. Inget superhjälteligt med det.
---
Så, jag misstänker att tysta hämnare är de som skulle platsa bäst i Sverige. En Rorschach vore suverän, även i en liten håla som Strängnäs skulle det fungera. Han är
maskerad, men har inte någon färgglad spandexkostymering, och han har liksom inte ett högkvarter i något artificiellt berg med en massa blinkande maskiner. Skulle vår svenske hjälte kunna ha superhjälteförmågor? Tja, jag gissar att förnimmelseförmågor skulle fungera bäst. Ungefär som Hitman; tankeläsning och röntgensyn är ju
hårda förmågor, men de är inte amerikanskt
sensationella.
Andra svenska hjältar som skulle fungera? Tja, i Hellboy finns det en tjej, Liz, som har ganska traditionella eldkrafter. Ändå är hon ingen traditionell superhjälte. En sådan tjej skulle fungera skitbra i Sverige också. Ju mindre håla hon bor i, desto bättre, nästan.
Svårast är nog att föreställa sig hur våra hjältars modus operandi skulle vara, och vad de skall ha för gemensam nämnare. Jag gissar att en professor Xavier-liknande karaktär skulle vara bäst, om han bara vore en väldigt lågmäld sådan.
Jag har svårt att föreställa mig ett svenskt superhjälteuniversum där vanligt folk känner till superhjältarna, så som det oftast är i Amerikanska superhjältevärldar. Hemliga ljusskygga kufar och outsiders skulle däremot passa mycket bättre.