Guess what. One more. Det blir det sista för idag och det återknyter dels till det tidigare inlägget samt ett annat inlägg som jag skrev i tråden om hur religioner fungerar och existerar i Mundana. Nog för att jag mest skriver för min egen skull men jag hoppas att ni uppskattar tankarna och inte tycker jag derailar tråden.
Magikers organisation
Nästa viktiga fråga att ta itu med är hur organiserar sig magiker? Min bild av Mundana är att det finns en oerhörd pluralism till hur magiker organiserar sig. Från regelrätta Universitet eller tom förbund av universitet (Legio Colonan) till häxor som lever isolerat i skogen eller för den delen nekromantiker med arméer av vandöda i andra dimensioner. De olika sätten att organisera sig har implikationer för vilken roll magikerna har i samhället de verkar i och hur nya magiker tränas/utbildas. Jag tänker att man kan urskilja några huvudtyper av sätt som magiker kan vara organiserade på: magiakademier, esoteriska sällskap, civiliserade enskilda magiker och ociviliserade enstaka magiker.
Magiakademier
Magikerakademier är en organisationsform som erbjuder en organiserad undervisning och forskning. Vad det framförallt innebär för omvärlden är att man enkelt kan söka upp dem och få kontakt med dem. Behöver man magisk konsultation skickar man ett sändebud till stadens magikerakademi och får svar. Vill man lära sig magi så dyker man upp vid deras dörr, klarar någon form av eventuellt intagningsprov och har förmåga att pröjsa en ansenlig mängd silver per månad för undervisningen. Vad man får i utbyte är en (någorlunda) uppstyrd undervisning där man kanske har viss frihet i vad man studerar. Vill man läsa magiteori, fototropi, ikonotropi? Beroende på hur många lärare som finns och vilken deras kompetens är så kan man lära sig olika saker. Kanske kan man lära sig grunderna i pneumotropi vid en akademi men vill man bli riktigt bra kanske man får söka sig någon annanstans för mer avancerade studier av sylfer och hur man kontrollerar dem.
Fördelen för magikerna själva är många. Man får hjälp med att styra upp tråkiga saker som administration, kontakt med den världsliga makten osv. Man får tillgång till en sjysst infrastruktur som bekväma möbler, bibliotek och labb. Man kan köpa ingredienser i bulk och man får kollegor att diskutera saker med. Nackdelen är givetvis att man måste inordna sig i en akademisk hierarki, ställa upp på saker man inte vill göra (undervisning och tjänster åt staden) och anpassa sig efter andra. ("Det är min tur att använda labbet och varför har DU använt upp alla gripnäbbar?") Sedan har man också gott om möjligheter att irritera sig på andra. ("Varför undervisar Rafali i fototropi, alla vet att jag är en bättre fotomantiker än vad hon är?" eller "Varför får den där Astromantikern så mycket forskningstid och resurser han har ju fan aldrig dragit sitt strå till stacken. Hans aspekt är ju helt jävla samhällsfrånvänd, det finns inga nytta med att bara sitta där och stirra på stjärnorna hela natten. När drog han senast in någon extern finansiering va?!")
En magikerakademi har nästan by default en framskjuten social ställning i staden (och landet) där den finns. I Mundana verkar det framförallt finnas magikerakademier i fem länder. Consaber, Thalamur, Asharien, Ebrhon och Det Cirefaliska samväldet. Man skulle nog kunna räkna in alverna och dvärgarna här också. Här tänker jag i huvudsak beskriva hur jag tänker mig de i Consaber och Asharien. Helt enkelt för att det är de som har beskrivits mest i böckerna och de är väldigt olika sinsemellan. Jag tänker mig att det är lite av en utmaning att göra Ebhron annorlunda på ett intressant sätt från Thalamur och Consaber. Thalamur tänker jag är bra beskrivet i boken om landet. (Jag har inte läst den så noga) Magikerakademierna i det cirefaliska samväldet tänker jag mig är förlagda till eller i anslutning till de vanliga universiteten men att de nog är ganska lika legio colonan till sin funktion. (Varför använder inte cirefalierna magiker mer till sjöfart?)
Jag tycker Legio Colonan i Consaber är spelmässigt väldigt intressant. Det är en magikersammanslutning på dekis. De har ärvt sin organisation och väldigt mycket resurser från det coloniska samväldet. Givetvis har mycket försvunnit men men poäng är att de har mer resurser än magiker. De lär ha enorma bibliotek över vilka det saknas vettiga kataloger. De lär ha glömda och gömda valv med tillgångar. De kanske har en organisation som är för stor för deras faktiska verksamhet. Jag tänker mig att de har åtminstone en filial i varje (större) sabrisk stad men frågan är hur många magiker har de egentligen på varje ställe? Är ens varje aspekt representerad vid varje akademi? Troligen inte. Magikerna lär vara ständigt upptagna med att undervisa relativt små klasser enligt ett upplägg som fastlades för väldigt längesedan och att utföra tjänster för de styrande i länet. De har inte tid för att ta hand om böckerna och artefakterna från förr. (formelsamlingar och bruksanvisningar på språk som sedan länge glömts bort typ arkaisk danarthiska) De är kanske förblindade av allt gammalt som glömts bort att de slutat forska fram nya saker? Dessutom tar det mycket tid att hålla ihop en så stor och spridd organisation. Reser mellan de olika städerna och olika typer av utbyten och möten lär ta upp en himla massa tid. Dessutom lär deras studenter i huvudsak vara bortskämda överklasslynglar som kommer göra livet surt för de bättre beställda värdshusen. Damage control lär uppta en och annan studievägledare. Legio Colonan fyller också en extremt viktig funktion för den väpnade makten då de utgör ett magiskt motmedel mot Thalamur. Utan legio colonan skulle Consaber haft svårt att stå emot magikratins arméer. En ansenlig del av Legio Colonans resurser borde vara inriktade på att utbilda magiker som är redo för fienden i väst. En annan fördel med Legio Colonan är att pga att de kan ha massor med magiker som drar in cash kan de också ha några som ägnar sig åt litemer onyttig magi.
I Asharien är läget lite annorlunda. Magikerakademierna är akademier mest till namnet. De består av ett fåtal gubbar och gummor som bestämt sig för att slå sina påsar ihop men de vill ganska ofta väldigt olika saker och har väldigt egna uppfattningar om vad de vill göra och hur verksamheten ska bedrivas. De är nog inte speciellt uppstyrda och det är svårt att tvinga någon annan att göra någonting. Det finns max en ordentlig lärare i en aspekt och det är knappast fallet att alla aspekter är representerade vid varje akademi. Inte ens den största. Deras magiteori är ett arv från legio colonan men i en mycket mindre utvecklad form än vad som finns i consaber. De är helt enkelt magiakademiernas B-lag. Vilket stöd de faktiskt kan ge till staden beror helt på färdigheterna hos de enskilda magikerna som bor i staden. Man kan också tänka sig väldigt hårt styrda små magikerakademier som hålls ihop av en auktoritär pyromantiker som hotar att göra julskinka av de magiker i staden som inte inlämmar sig i hand ordning och strävan efter magiskt monopol i staden. Vad händer när en oberoende magiker av clint eastwood typ gör entré i staden?
Vad man bör undvika att göra är att tänka på magikerakademier som speglingar av vår tids massutbildningsinstitutioner. Legio Colonan borde vara mer som universiteten i Sverige efter Gustav II Adolfs reform. Det finns en professor i varje ämne (aspekt) och klasserna är små och påminner inte så lite om sekter som dyrkar den vördade professorn och tävlar om hans gunst. (Svenska universitet en bra bit in på 1900-talet)
Innan den reformen hade
t.ex. uppsala universitet endast fyra (eller var det tre?) professorer som skötte undervisningen. Anledningen till att man hade dessa tre var att man hade endast en lärobok per ämne. Det är så jag tänker mig ashariska universitet. En (begränsad) formelsamling för varje aspekt som lärs ut och den vaktas som en jävligt dyrbar skatt.
Sidequest: magikerakademins biomantiker har gjort frijarlens fru på smällen. Rollpersonerna behöver något från honom men han behöver deras tjänst. Jarlen misstänker att affären har ägt rum och vaktar nu svartsjukt sin dam dygnet runt. Eftersom jarlen är steril kommer en graviditet att bekräfta hans misstankar. Damen behöver alltså få en viss brygd levererad till sig av rollpersonerna.
Enskilda magiker med akademisk approach
Associerade med de organiserade magikerna i magikerakademier finns de oberoende intellektuella, eh förlåt, jag menar magiker. Dessa har antagligen fått en stor del av sin utbildning vid någon magikerakademi men valt att lämna den av olika anledningar eller så har de fått sin träning av en oberoende magiker som har fått sin träning vid en magikerakademi. Belkor Gulik verkar vara ett utmärkt exempel. Det är antagligen ganska egensinniga personer som inte tycker att fördelarna med att vara ansluten till en magikerakademi väger tyngre än att anpassa sig till andra. De kanske tar sig an enskilda eller ytterst få lärljungar och erbjuder dem undervisning som är av ytterst blandad kvalitet. Risken för sekterism är ännu större här än på en asharisk magikerakademi. (Min mästare är mäktigare än din mästare!) De kan fortfarande vara belevade och socialt viktiga (och bör nog vara det för inte få stryk av magikerakademins medlemmar). Eftersom magikerakademin fortfarande spökar i bakgrunden har de magiteori och en bredare insikt i magins natur. Är de socialt viktiga borde de inte vara något större problem med att söka upp dem. Däremot är det en öppen fråga om de är intresserade av dig.
Till den här kategorin hör också lite mer ljusskygga magiker. Ni vet de där som alltid gick över gränsen lite för mycket, som stal de rätta svaren till tentorna och sålde till de andra studenterna osv. De som nu utgör en värdefull resurs för stadens undre värld. Oavsett vilken typ av oberoende civiliserad magiker man är måste man försörja sig själv för man har inga polare som kommer göra det åt en.
Gissningsvis lär en del nekromantiker också återfinnas i den här gruppen. Men hur de försörjer sig har jag fan aldrig lyckats lista ut.
Esoteriska sällskap
Det här är en typ av magitradition som jag har uppfattat som underrepresenterat i Eon tidigare men som ändå verkar ha sin givna plats. Inte minst inom det jargiska kejsardömet. Små hemliga sällskap som försiktigt rekryterar medlemmar i hemlighet och som studerar magi vid sidan av sina egentliga värv. Det lär finnas en del dibuk, xinu och gluthariekulter som fungerar liknande men varför inte för magi också? Det som från början visade sig vara en stjärnskådarklubb kanske är sådana som studerar galenskap och kosmotropi som i sin tur utgör rekryteringsunderlag för xinu?
Vem vill inte kunna biotropi för att ligga utan att göra någon på smällen? Eller kunna göra sig osynlig för att ta sig in till sin älskare? Eller för att stjäla pengar? Vem vill inte kunna få lite heliotropisk förstärkning för att framstå i bättre dager? Eller straffa sina fiender med galenskap? Eller få evigt liv, åkalla andar, frambesvärja demoner eller återupptäcka folk från de döda? You know the usual stuff.
Baserat på vad jag läst om Ymirs? tankar om Mûhad verkar också en del andra grupper kunna falla under den beskrivning. Mångalningarna kunde kanske vara en sådan möjlighet? Det finns hemligheter som man kan få kunskap om man man bara inordnar sig och väntar.
Jag tror att man också kan tänka lite bredare än så när det kommer till esoteriska sällskap, framförallt i jargien. Tittar man på samtida sällskap som frimurare och vad de andra gubbklubbarna nu heter så är den viktig del att man ska hjälpa varandra till högre samhällspositioner och mer inflytande. I Jargien funkar en magisekt väldigt bra på det sättet. När man är med lär man sig lite magi och vips har alla andra medlemmar en hållhake på en precis som man har en hållhake på dem och helt plötsligt kan man lita mer på den här gruppen än någon annan och man är också beredd att göra mer för dem än kanske till och med sin familj. Utan att Xinu eller gravskändning behöver vara inblandat. Med esoteriska sammanslutningar finns det magisk kunskap att få men man kommer få den i små doser och över lång tid som belöning för god och trogen tjänst.
Enskilda magiker i primitiv miljö
Den fjärde typen av magiker organisation omfattar häxor i vildmarken såväl som barnmorskor på landet. Dessa har givetvis inte mycket susning om vad de håller på med men har lärt sig det de kan av sin föregångare. En barnmorska på landet kanske kan alstra lite biotropi och lägga en smärtlindrande besvärjelse. Hon har lärt sig att det går ganska lätt att göra under förlossning men att hon kan göra samma sak på en sårad soldat men att det är mycket svårare.
Häxan i vildmarken har lite mer koll på vad hon faktiskt håller på med eller kan lite fler saker men är i stort sett lika clueless som barnmorskan. Det hon vet har hon lärt sig av sin lärare. Kanske gjort någon upptäckt själv.
Rent allmänt tänker jag också såhär att det verkar rimligt att häxan i vildmarken i stort sett pysslar med improviserad magi där hon går på känsla och intution snarare än formaliserad kunskap. Bland legio colonans magiker är det tvärtom. De sysslar med strikt och formaliserad magi. Improviserad magi är experimentell magi som utförs under strikta protokoll och säkerhetsåtgärder. Den är fortfarande viktig men framförallt för forskningssyften snarare än för dess praktiska användbarhet som för häxan. Hon höftar liksom lite och ibland går det bra och ibland tar det eld i stugan när hon skulle snabbtorka örter.
Det finns ju ingenting som hindrar enskilda magiker, civiliserade som ociviliserade från att ha lösa sammanslutningar med årliga/månatliga träffar osv. Helt isolerade är de ju inte men still not (ashariska) magikerakademier.
Vidare tänker jag mig att den här typen av magiker har en väldigt viktig funktion i samhället och är människor som man antingen föraktar lite men går till ändå in time of need (abort någon?) eller någon med ganska hög social status. De kanske inte är rika men å andra sidan behöver de kanske inte så himla mycket heller utan får så de klarar sig från egenförsörjning och sina tjänster vid sidan av.
Vad är poängen med hela det här inlägget? Jo det är helt enkelt att jag vill att det ska vara svårt att lära sig besvärjelser och ritualer! Det är inte bara att knata upp till legio colonan, säga tjenare, här har ni ett gäng silver kan ni ge mig en kopia av tredje delen i diodactus pyromanticus formelsamling på tokon skriven med felya nari tack! Besvärjelser är vad som gör att magiker kan erbjuda omvärlden sina tjänster och om jag har en unik tjänst som jag kan erbjuda världen tänker jag inte dela med mig av den till första bästa nisse som erbjuder lite cash för den. Min unika tillgång till besvärjelser is what pays my freakin' bills. Därför delar jag inte med mig av dem till vem som helst. Lång och trogen tjänst för det tack!
Dessutom papper är dyrt. Att betala någon för att handskriva läsbart på pappret är ännu dyrare! Om de skrivs ner kommer de pga sin hemliga natur att skrivas ner på ett sätt som gör att ingen utomstående (utan jättestora besvär) kan ta del av dem. Legio colonan kanske har några kursex som går runt av väldigt enkla grundbesvärjelser men inte när det kommer till the more potent stuff!
De magiker som inte är tränade i magiteori (eller de som tillhör hemliga sällskap) kommer inte att skriva ner sina besvärjelser. Enda sättet att lära sig dem är från någon som kan dem och som kan visa och förklara för en hur de funkar.
