Nekromanti Introduktionsäventyr

[Telash]

Handen på hjärtat, spelade du introduktionsäventyren i ditt favoritrollspel?
Jag har tidigare fått argumentet att de äventyren är bra för att få ett hum om hur man ska spela spelet.
MEN om man nu kan hitta ett annat sätt att skapa krokar och ge folk förståelse för hur man spelar just det HÄR rollspelet, spelar då introäventyret någon roll?

 

[Krille]

Handen på hjärtat, spelade du introduktionsäventyren i ditt favoritrollspel?

Jag brukar försöka. Ett lätt problem är att de ofta suger och har slängts in typ "för att man ska", och de därför missar målet.

Läskigt nog ligger Uppdrag i Mos Mosel till gamla åttitals-Mutant fortfarande högt upp på introäventyrskvalitetslistan. Cthulhu har en hel klase bra äventyr, jag tyckte om introäventyret i Dragon Age, och introäventyret i Marvel Heroic Roleplaying ser lovande ut.

 

[krank]

Om du lyckas förklara hur spelet rent konkret spelas, hur de normala strukturerna ser ut och hur förväntningarna bör ligga, så har inte introäventyret större värde än att det är kul att ha nåt att dra igenom första kvällen för att se hur allt hänger ihop.

Hittills har jag inte stött på något spel som var tillräckligt tydligt för att det ska slippa ifrån att ha ett introäventyr. I mina ögon, då.

Introäventyr är nästan oslagbara, vill jag mena, just för att ge en jäkligt konkret inblick i hur spelet ska spelas, vilken sorts grejer det är tänkt att man ska hålla på med. Skulle kunna tänka mig att nån form av spelrapport skulle kunna funka, eller kanske en videologg... Podcasts med endast ljud faller bort för mig.

 

[Telash]

Mina funderingar just nu ligger i att skrota det söndertjatade "vad är ett rollspel"-kapitlet.
Istället finns ett kapitel om hur man skapar ett äventyr där ett "introäventyr" skapas som exempel.

Sedan går jag igenom hur man spelar spelet, då används äventyret som gjordes ovan som exempel igen.

Tror det kan bli både tydligt och ganska roligt att läsa.

 

[Rymdhamster]

Handen på hjärtat, spelade du introduktionsäventyren i ditt favoritrollspel?

Ja. Nu råkade det vara ett hyffsat coolt äventyr vilket är lite av grundkravet. Håller med föregående talare om att de ofta är ganska dåliga och då struntar jag självfallet i det.

Störta problemet tycker jag är att om det står med i regelboken är det alltid stor risk att någon av spelarna läst det.

Vad är ett rollspel tycker jag är fruktansvärt onödigt. Spola det. Vet man inte vad rollspel är bör man kolla upp det mer ingående än vad som förklaras i någon regelbok.

 

[Möller]

Handen på hjärtat, spelade du introduktionsäventyren i ditt favoritrollspel?

Ja. Jag har spellet Trolltagen till DoDT några gånger, och spelat Food Chain i Mutant City Blues. Inget av spelen är kanske favoriter (DoDT har jag växt ifrån och MCB må vara bland de bästa som gjorts, men det är inte bra nog ...), men det är ändå spel som präglat mig.

Trolltagen är ett rätt taffligt grottröj. Lyckades inte lyfta DoDT till något annat än swords-for-hire.

Food Chain är rent ut sagt skitdåligt. Det förutsätter att spelarna går in med en grottröjsmenatlitet i ett undersökningsspel, vilket är närmast förolämpande. Och introducerar ett jättebra nytt förhållningssätt till ledtrådar, som kunde ha varit med i själva reglerna ...

MEN om man nu kan hitta ett annat sätt att skapa krokar och ge folk förståelse för hur man spelar just det HÄR rollspelet, spelar då introäventyret någon roll?

Fast det finns inget annat sätt. Eller, tja, vissa rollspel är kanske inte tänkta att spelas med äventyr.

Men de som är det behöver ett bra introäventyr. För att skriva bra äventyr är skitsvårt. Något att inspireras av är jätteviktigt.

Airship Pirates är inte ett lysande rollspel. SL-stödet är obefintligt. Men introäventyret (som jag bara läst än så länge) är stundtals lysande. Visar en spelstil som innefattar allt som man förväntar sig från spelet.

 

[krank]

Food Chain är rent ut sagt skitdåligt. Det förutsätter att spelarna går in med en grottröjsmenatlitet i ett undersökningsspel, vilket är närmast förolämpande. Och introducerar ett jättebra nytt förhållningssätt till ledtrådar, som kunde ha varit med i själva reglerna ...

Jäpp, det är crap att spela. Precis som typ 99% av alla andra äventyr nån annan skrivit... Skulle behöva en del modifikation för att bli spelbart ordentligt. Betydligt mer moddning än t.ex. jag utsatte Tatters of the King för.

Men... det var väldigt bra som läsning, tyckte jag. För mig känns det som att även ett dåligt äventyr är bättre än inget äventyr på att tala om hur man skapar bra äventyr, om du förstår hur jag menar... Med introäventyret fick jag konkret hur man kunde bygga scener, ledtrådar, etc. Sen var själva äventyret rälsat på ett dåligt sätt och hade massa plotproblem, men... Det, tillsammans med Hard Helix, visade mig hur man skulle kunna göra.

 

[Nero_UBBT]

Introäventyr är nästan oslagbara, vill jag mena, just för att ge en jäkligt konkret inblick i hur spelet ska spelas, vilken sorts grejer det är tänkt att man ska hålla på med. Skulle kunna tänka mig att nån form av spelrapport skulle kunna funka [...]

Jag tycker att man inte ens behöver spela introduktionsäventyren för att ha nytta av dem. Den funktion krank här beskriver känner jag igen, introduktionsäventyren förklarar vad det är man gör i just detta rollspel och denna spelvärld. Även om man inte spelleder dem, har man som spelledare stor hjälp av dem.

Något OT vill jag slå ett slag för spelrapport. framförallt om man vill förklara ett rollspel är de oslagbara. Jag har läst många texter i stil med vad är rollspel och de brukar ofta vara lite svårförståeliga. Däremot minns jag hur jag som 11-åring läste en liten papperslapp som följde med i drakar och demoner-boxen som beskrev hur rollspel går till, i manusform, där Kalle (Spelledare) beskriver miljön spelarna Olle och Pelle reagerar på detta osv. Även Eons Spelarens handbok hade ett sådant spelexempel som dessutom var stämningsfullt.

 

[krank]

Något OT vill jag slå ett slag för spelrapport. framförallt om man vill förklara ett rollspel är de oslagbara. Jag har läst många texter i stil med vad är rollspel och de brukar ofta vara lite svårförståeliga. Däremot minns jag hur jag som 11-åring läste en liten papperslapp som följde med i drakar och demoner-boxen som beskrev hur rollspel går till, i manusform, där Kalle (Spelledare) beskriver miljön spelarna Olle och Pelle reagerar på detta osv. Även Eons Spelarens handbok hade ett sådant spelexempel som dessutom var stämningsfullt.

Mutant Chronicles gjorde samma grej; en kort (cool) fiktionsbit, typ novellbörjan eller så, som övergår i manus där man ser vad spelare och SL gör och säger. Ascoolt, oslagbart. Jag lånade den grejen till Null State, och kommer att ha en liknande pryl i More than Human om allt går i lås.