Nekromanti Jag har rollgestaltat allt

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,115
Location
Helsingborg
Nä, jag har inte rollgestaltat allt men det känns banne mig så. Jag har apsvårt att hitta kul karaktärer som jag vill spela. En approach jag ibland har är att jag väljer vad rollpersonen är för något. Jag har dock spelat de flesta yrken och sysselsättningar som rollpersoner kan ha i traditionella spel och det är tråkigt. Senaste när vi gjorde gubbs i Matiné (EDoD) till Handelsfursten så slumpade jag ut vilka färdigheter jag skulle ha och hur högt jag skulle ha i dem (japp, jag är spelare i mitt eget system). För mig spelar det numera föga roll egentligen vad jag har för värden.

En annan vinkel jag brukar ha när jag gör rollpersoner är när jag funderar över hur rollpersonen är. Fast nu när jag har slutat upp med inlevelsen eftersom den är för jobbig så orkar jag inte engagera mig i djupa relationer eller invecklade karaktärsdrag.

Något som jag fortfarande tycker är roligt är att göra muterade djur i Mutant, eftersom det kombinerar vad rollpersonen kan och hur den är på ett väldigt enkelt sätt. Jag önskar att fler rollspel kunde ta tillvara på sådant.

Nästa gång jag ska göra en rollperson så ska jag försöka låta de andra spelarna göra rollpersonen åt mig. Jag ska nog slänga ut ett grundkoncept och sedan fråga de andra om de har några idéer.

/Han som ärligt talat nog tröttnat på rollspelandet
 

Big Marco

Läskig
Joined
20 May 2000
Messages
6,964
Location
Sandukar
Ta en paus. Vi som har spelat några år hamnar nästan alla i samma sits. Rollspel är som vilken aktivitet som helst - vid för mycket blir man mätt och uttråkad.

Speciellt märkte jag detta när jag samtidigt som jag spelade också aktivt byggde ett spel (Noir i det här fallet), för mycket av glädjen med att spela försvinner när man samtidigt sitter och analyserar regler och mekanismer.

Min räddning var att spela långa kampanjer där man spelade med en och samma RP under lång tid - både i spel och i verkligheten och lät denne långsamt utvecklas. En massa hattande mellan roller och spel snabbar upp uttråkningstakten för mig.
 

Vitulv

Årets spelledare 2011 och 2013
Joined
23 Dec 2000
Messages
7,014
/Han som ärligt talat nog tröttnat på rollspelandet
Jag säger som Marco, ta en paus. Ibland kan det kännas som att man förlorar något genom att lägga det på hyllan, men så är det ju inte. Ersätt rollspelandet med något annat du velat testa länge. Själv fick jag äntligen möjlighet att prova på Warhammer, och en massa coola datorspel.

Antingen (troligtvis) kommer lusten tillbaka.

En annan variant är att byta rollspel, fast det har du säkert redan provat? WHRP har gott om roliga arketyper för rollpersoner, dessutom slumpar man fram vad man ska spela :gremsmile:
 

Mathias

Veteran
Joined
9 Jun 2004
Messages
58
Location
Ett högt torn
Man kan ju alltid ta och byta spelgrupp. Ibland kan det vara förlösande att spela med människor som man inte har en relation med eller har spelat med förr. Man skärper sig, man måste vara lyhörd osv.

Sedan som Marco och Vitulv säger kan det vara bra med en paus, kanske kommer du på snabbt efter att du lagt rollspelen på hyllan hur mycket du saknar dem. Då kan en nytändning vara nära till hands.

I vilket fall. Lycka till!

-Mathias
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,917
Location
Uppsala
Nästa gång jag ska göra en rollperson så ska jag försöka låta de andra spelarna göra rollpersonen åt mig.

Det är inte alls en dum idé, inbillar jag mig. Konventsscenarier brukar ju vara bra (eller för den dåliga) för att man får en färdig karaktär med värderingar, motivation och allt och sedan slängs rakt in i handlingen. Ett par gånger har jag spelat med spelledare (eller själv spellett) där det funnits färdiga karaktärer och emellanåt kan det få högst oanada konsekvenser.

Jag minns specifikt en tillbakadragen halvt blygsam spelare som fick rollpersonen som var ledargestalten. Den kvällen var det knappt så någon kände igen får tillbakadragne spelare överhuvudtaget -- han gestaltade ledaren med bravur. Sannolikt hade han helt enkelt fastnat i sina tillbakadragna karaktärer och gjorde samma sak om och om igen. Knappast samma problem som du tycks ha, men ändå relaterat.

Att låta andra "tvinga" en spela en otippad karaktär är nog en bra idé.
 

Ackerfors

Alas, your rapids!
Joined
21 Jan 2001
Messages
7,469
Han said:
Nästa gång jag ska göra en rollperson så ska jag försöka låta de andra spelarna göra rollpersonen åt mig. Jag ska nog slänga ut ett grundkoncept och sedan fråga de andra om de har några idéer.
Sådär gör vi nästan alltid och jag tycker det fungerar riktigt bra. Vi har oftast något enkelt koncept var, som vi sedan hjälps åt att fylla på så att rollpersonerna dels blir individuellt intressanta och dessutom blir intressanta i relation till varandra. Vi inspirerar varandra och ger varandra idéer att använda och spela på. Det bästa är ju om alla i spelgruppen gör så och inte bara du så att dynamiken blir gemensam.
 
Joined
15 Nov 2004
Messages
3,644
Location
Maastricht
Du har redan fått det bästa tipset, ta en paus.

Jag var i samma situation för 5-6 år sedan och min paus kom av en slump så det var inget jag valde själv, men fan som jag behövde den.
Man hamnar då och då i svackor men de ger alltid med sig. Ta ett vitt år från rollspelandet och gör något annat du brinner för mer för stunden.

Hoppas glöden kommer tillbaka !
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Instämmer här att kanske lägga rollspelandet på lite is, för ett tag. Tror att det kan vara en bra väg att gå. Eller kanske byta grupp & få lite andra perspektiv.
Annars så för att få lite glöd är att lira på konvent. Det är lite annorlunda, men jäkligt kul faktiskt.
 

Luhood

Veteran
Joined
13 Dec 2006
Messages
47
Location
Stockholm
Försök hitta karaktärer som är antingen väldigt omöjliga, ovettiga eller helt enkelt ovanliga. Exempel är:

Girig Munk

Ohederlig Riddare

Enhandad/-armad Trubadur

Osv. Försök komma på några sånna ovettiga karaktärer, de är rätt roliga att spela. ^_^
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
17,869
Location
Ereb Altor
Du kanske ska sluta rollgestalta då? :gremsmile: Seriöst, det går utmärkt att se sin karaktär som ett redskap lika opersonligt som en T10, oavsett färg, och ändå känna att spelandet är meningsfullt. Alltså, vad jag menar är att karakären inte nödvändigtvis behöver vara så förbannat genomtänkt eller intressant. Det kan spelet ta hand om.

Avdramatisera dina karaktärer helt enkelt.
 

ikaros

Warrior
Joined
4 Jan 2005
Messages
210
Location
Göteborg
Ifall man spelar en ny genre så kanske det finns mer outforskade roller, så kände jag iaf när jag testade noir (nu tror jag att du behöver hitta mer obskyra genrer än så för att hitta nåt nytt men ändå ^^).

Själv skulle jag vilja spela ett snällt bergatroll. En låååångsam väldig figur som inte skulle göra en fluga förnär. Men som likt en vulkan som slumrat i tusentals år ändå kan få ett utbrott. :gremtongue:

Eller (i TSOY) en bard som har slut på inspiration men som vill skriva ett epos! Jag gillar hur barden genom keys upplever saker som kan inspirera till eposet och får xp som kan höja musik-färdigheten. Eposet kommer ju bli ett +++slag och bardens historia avslutas med att eposet spelas första gången...

Har du rollspelat något i den stilen? Det finns säkert massa inspiration att hämta från andra forumiter.

Vad för karaktärer vill ni andra spela när tillfälle ges?
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,691
Location
Umeå, Västerbotten
Jag skulle byta sättet jag gör och ser på rollpersoner på ett metaplan. Jag är ju en hopplös sucker för inlevelse, och pillar med personlighet och psykologi hur mycket som helst men någon gång får jag för mig att göra något annat.

Jag fick för mig att ”Nu ska jag tolka ’Ormens’ koncept på ett coolt sätt”. (Detta var på en rollspelchatt). Och så gjorde jag det, främst utåt, med massa ormiga liknelser och antydningar och bemötande av andra karaktärer. Jag fokuserade på att spela ut en ’ormig’ karaktär så snyggt som möjligt snarare än att pilla med psykologin. Och det blev sjukt snyggt och jag fick översvallande positiv respons för att det var kul att spela mot. Och det kändes på ett annat sätt att spela på, och det blev fräscht och olikt hur mina andra karaktärer fungerade, och gav uppenbarligen ett bra resultat.

(Sedan var det skittråkigt att spela för egen del, så jag la ner,)

Men! Nu säger jag inte åt dig att göra som mig, utan att helt enkelt spela ut och tänka på karaktären och behandla den som ett dramatisk redskap på ett annat sätt på ett metaplan.

(Fast egentligen håller jag med resten av tråden. Ta en paus.)
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,938
Location
Barcelona
/Han som ärligt talat nog tröttnat på rollspelandet
Menar du "rollspelandet" som i hela hobbyn eller som i just rollgestaltandet?

För om det är det senare så kanske du ska testa att spela på ett annat sätt. Lyfta bort fokus från karaktären och köra lite mer situationsdrivet spel ett tag. Satsa på fräcka plottar och coola miljöer, etc.

Sen behöver man inte vara så jäkla originell jämt. Det kan vara kul att rulla med klichéerna ibland. Det kan ju ändå uppstå intressanta synergieffekter när en klichéartad karaktär ställs i en viss unik situation och får interagera med en viss unik uppsättning andra karaktärer.
 

Wyldstorm

Swordsman
Joined
22 Apr 2003
Messages
786
Location
Skellefteå.
Mitt tips är att tänka "bottom-up".
Istället för att tänka "jag gör en", så gå istället från rollspersonens början, använd en bra slumpgenerator (rekommenderar M:tA's tarotkort) och få fram en slumpmässig bakgrund som du styr lite med några val här & där..
Tänk igenom vad dessa livshändelser & val innebär & vips så formas en personlighet.

Plötsligt så har du en oändlighet av helt nya karaktärskoncept du aldrig hade tänkt på själv.
För egen del iaf, får jag aldrig slut på karaktärskoncept, mest genom att aldrig tänka "jag vill spela en..." utan ser vad det blir allt efterssom..
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,115
Location
Helsingborg
ikaros said:
Själv skulle jag vilja spela ett snällt bergatroll.
/.../
Eller (i TSOY) en bard som har slut på inspiration men som vill skriva ett epos!
Jag har spelat ett stendumt och jättesnällt troll i Shadowrun som var starkare än vad han trodde. Barder har jag spelat i det oändliga, även om jag inte har spelat någon som förlorat sin musa. På sin höjd har jag spelat tondöva Trubadix-typer.

Vad för karaktärer vill ni andra spela när tillfälle ges?
De lyckade rollpersonerna jag har haft senaste åren är:

En människodvärg som är stenhuggare. Han själv är jätteful (och bespottad, slagen med mera) men kan se skönheten i alla döda obrukade ting och locka fram skönheten med sina verktyg.

Ett skogsrå som tröttnat på tillvaron i skogen och vill se sig om i världen. Fast ju mer hon rör sig i de mänskliga samhällena, desto mer förlorar hon sina övernaturliga krafter. (ett koncept spelledaren kom på)

En skrivare som har en Herr Nilsson-apa. Via en förbannelse från en trollkarl så bytte skrivaren och apan själar. Det roliga var att jag och spelledaren inte berättade det för de andra spelarna, så de trodde min rollperson hade DAMP. Han var stum men uttryckte sig via lappar som hade otroligt vacker handstil (som apan hade skrivit).

En seriemördare som glömmer sin identitet när han mördar andra och istället tar på sig deras identitet istället. Spelet började med att han var på jakt efter sig själv, eftersom "en mördaren" (han själv) hade dödat hans (nuvarande identitets) dotter.

---

Nu svarar jag lite generellt på hela tråden.

Sedan har jag typ spelat stereotyper i ett halvår och är rätt trött på det nu. Anledningen till varför jag vill rollgestalta är för att jag som spelare egentligen inte har så mycket att säga till om annars. Nu för tiden så gör jag försök men efter en halvtimme så orkar jag inte mer.

Jag tror att jag har tröttnat på rollspel då jag skriver på två rollspel för närvarande, speltestar dem samt varit spelledare på tok för mycket eftersom den andra spelledaren varit i Bangkok i tre månader, vilket brände ut mig som spelledare. Vi spelar också 2-3 gånger i månaden.

/Han som skulle vilja ha fler förslag som w176s
 

MrG

Swashbuckler
Joined
21 Apr 2005
Messages
2,684
Location
Göteborg
Jag tycker att probelmet låter som:
Jag tror att jag har tröttnat på rollspel då jag skriver på två rollspel för närvarande, speltestar dem samt varit spelledare på tok för mycket eftersom den andra spelledaren varit i Bangkok i tre månader, vilket brände ut mig som spelledare. Vi spelar också 2-3 gånger i månaden.
Spela lite mindre, spelled mindre och skriv mindre. Metabitarna som kampanjupplägg och rollspelskrivande kan ta knäcken på sig och även göra att man känner sig påtvingad att vara extra kreativ när man spelar själv.
Så varva ned så att du saknar rollspelandet. Fast jag tror inte du behöver ett upphåll, bara lite mindre, speciellt håll tillbaka lite på metarollspelet och lek mer.

Själv har jag i övrigt några knep om jag känner att jag står fast i rollmakandet:
-Spela om gamla karaktärskoncept i ny tapning, vad skulle hända om du försökte översätta essansen i Skogsrået till en Feng Shui miljö t.ex
-Spela mannen på gatan, ta en person på bussen och försök klura hur han skulle vara som rollperson, lite lagom fördommar, kryddat med lagom med svensson och inga krav på att du egentligen ska behöva vara nydanand
-Som du själv säger, låt andra föreslå din karaktär
-Ta två roliga men inte helt självklar karaktärer från film eller litteratur och kombinera dem

-Gunnar
 
Top