Nekromanti Jag recenserar de gammla DoD äventyren!
- Thread starter God45
- Start date
G
Guest
Guest
Jag minns dem som skit. Både SL och spelare hade skittrist, men av någon anledning plågade vi oss igenom dem.Bifur;n276086 said:
Något av dem släpptes väl på en kongress?
Jag har läst dem på senare år men minns faktiskt inget annat av dem.
Skarpskytten
Ödestyngd världsvandrare
Spindekonungenrecensionen fångar nog mina känslor exakt! Det bästa med iGunthers gäng (vilket namn!) är att det står i äventyret något i stil med att de gärna gör ett deal med gruppen, men vi var sådana totala kobolder när vi spelade det här (flera gånger, självklart) att vi alltid slogs mot dem. "Om det är under jorden och rör på sig så måste vi döda det" var vårt motto.
Snarkande Hans gravvalv har två saker som talar till dess fördel. 1) Rånaralver. Detta var innan Äventyrsspel började leka Tolkien och gjorde alverna ointressanta. 2) Även här finns ett gäng monster som utforskar dungen som twist, och det tycker jag är en bra twist. Jag spelade delar av det här äventyret för några år sedan. SL ville köra alla gamla Drakar-äventyr och vi började med det här, med fyra rollfigurer gjorde enligt DoD-84-reglerna. Det här äventyret är riktigt, riktigt svårt för ett gäng nya rollfigurer, det är den slutsats vi drog (jag har för mig vi spelade trollkarl, tjuv, köpman och stråtrövare). Tyvärr sabbade en spelare kampanjen och vi slutade innan vi ens var klara med den här trista dungen.
Snarkande Hans gravvalv har två saker som talar till dess fördel. 1) Rånaralver. Detta var innan Äventyrsspel började leka Tolkien och gjorde alverna ointressanta. 2) Även här finns ett gäng monster som utforskar dungen som twist, och det tycker jag är en bra twist. Jag spelade delar av det här äventyret för några år sedan. SL ville köra alla gamla Drakar-äventyr och vi började med det här, med fyra rollfigurer gjorde enligt DoD-84-reglerna. Det här äventyret är riktigt, riktigt svårt för ett gäng nya rollfigurer, det är den slutsats vi drog (jag har för mig vi spelade trollkarl, tjuv, köpman och stråtrövare). Tyvärr sabbade en spelare kampanjen och vi slutade innan vi ens var klara med den här trista dungen.
Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 5,669
Så här 30 år senare minns jag alla fyra som bra, även om jag bara minns enskildheter från någon av dem, och hade sagt att Skönheten & Odjuret var bäst (varför? lite oklart, fanns kanske något med ett handout som fångade mig redan då) och att Jeraz var det minst intressanta.Henke;n276095 said:
Oldtimer
Slava Ukraini!
Bara då att vi har koll på historien här - äventyret publicerades 1982 i nummer 3 av tidskriften Morgonstjärnan. Alltså det andra DoD-äventyret som gavs ut (med Tvillingbergen på tredje plats).God45;n276058 said:
Sedan gjorde Äventyrsspel en bearbetning av det och stoppade med det i DoD-84.
Jag måste läsa igenom Sarkath Hans Gravvalv igen! Det var ju det första äventyret vi spelade, ur Morgonstjärnan.
G
Guest
Guest
Kan man läsa Morgonstjärnan på nätet eller ladda ner?
Annars är det nog dags för Oldtimer att städa garaget igen.
Annars är det nog dags för Oldtimer att städa garaget igen.
God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 18,536
Äventyret: Havets vargar
Av: Anders Simonsson
År: 1985
Jag har lite svårt att förstå vem det här är tillför och varför det är skrivet som det är. För det är semihistoriskt, right? Man seglar från Norge till Spanien för att döda en banditledare och sno hans skatter. Men det finns också en regelrätt magiskola i Norge så... man är med i en besättning, men det är allt man gör. Det är inte som man får bestämma något. Halvvägs slåss man mot en annan Viking och kan sno hans skepp och jag tänkte "Aha! Nu kommer spelarna få sitt eget skepp." Men nej, det får man inte. Sedan kommer man fram och krälar en dungeon för kaptenens räkning.
Så det är inte riktig fantasy. Det är inte riktigt historiskt. Det är inte fritt vikingande/sjörövande runt Europa. Och det är inte ett ordentligt dungeon crawl. Det är en mellan produkt som jag inte kan se göra någon nöjd.
Idéerna är bra, och plot hooksen i slutet man kan göra efter äventyret där man äventyrar runt Europa med sitt eget skepp verkar riktigt trevliga. Men den här produkten ger mig inget som jag egentligen är nöjd med.
2 av 5.
Av: Anders Simonsson
År: 1985
Jag har lite svårt att förstå vem det här är tillför och varför det är skrivet som det är. För det är semihistoriskt, right? Man seglar från Norge till Spanien för att döda en banditledare och sno hans skatter. Men det finns också en regelrätt magiskola i Norge så... man är med i en besättning, men det är allt man gör. Det är inte som man får bestämma något. Halvvägs slåss man mot en annan Viking och kan sno hans skepp och jag tänkte "Aha! Nu kommer spelarna få sitt eget skepp." Men nej, det får man inte. Sedan kommer man fram och krälar en dungeon för kaptenens räkning.
Så det är inte riktig fantasy. Det är inte riktigt historiskt. Det är inte fritt vikingande/sjörövande runt Europa. Och det är inte ett ordentligt dungeon crawl. Det är en mellan produkt som jag inte kan se göra någon nöjd.
Idéerna är bra, och plot hooksen i slutet man kan göra efter äventyret där man äventyrar runt Europa med sitt eget skepp verkar riktigt trevliga. Men den här produkten ger mig inget som jag egentligen är nöjd med.
2 av 5.
Havets vargar är lite förbryllande i efterhand. Det skulle vara ett äventyr i vikingamiljö, men om det ska vara i vikingamiljö, varför är det bara själva rekryteringen som äger rum i Norge, medan huvuddelen av äventyret utspelar sig i Spanien. Kunde inte rövarna bott i Larvik lika gärna?
G
Guest
Guest
Havets vargar är "inspirerat" av Röde Orm. Inte de roliga bitarna av boken dock - om du inte läst Röde Orm så gör det!
För övrigt är HV nog ett av de sämsta DoD-äventyren som utgivits.
För övrigt är HV nog ett av de sämsta DoD-äventyren som utgivits.
Eftersom utgångspunkten "åka vikingaskepp" verkar vara viktigt i äventyret så hade ett äventyr i Norge eller Sverige kanske gått att lösa med transport landvägen, men visst kunde rövarhövdingen lika gärna (hellre) huserat i Danmark eller på Island.Gurgeh;n276186 said:
God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 18,536
Det är fräckt om det är bra gjort, med magi som faktiskt ändrat grejer eller som en sak äventyrare demimonden har att göra med. Men om fucking Hogwarts ligger här, varför finns det detaljer om hur man måste olja repen på båten? Mitt exempel på när det här görs bra är Lamentations of the Flame princess.Peter;n276189 said:
God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 18,536
Äventyret: Döda skogen (Ärans väg del 1)
Av: Roger Undhagen
År: 1985
Nu känner jag igen mig! Här har jag ju dött två gånger, både i Fantasy! och DoD. Brutala TPK:er. Låt oss se om orch ledaren Svarthand fortfarande är lika hemsk!
Det här är egentligen inte ett äventyr utan en klassisk fantasy sandlåda i mycket kompakt och träffsäker form. Det finns tre magiska nycklar gömda runt om skogen som äventyrarna kan hitta för att öppna "Maktens portar" och vinna ofattbar rikedom. Men det är ärligt talat inget krav, och du behöver som spelledare inte ens berätta för spelarna att det är vad de kan finna. För skogen är sprängfylld med magiska hemligheter, monster och NPC:er. Äventyret har också en utmärkt utformad bas i form av ett värdshus där de kan plocka upp quests från NPC:er, vila eller interagera med karaktärer.
Det som gör Döda skogen så jävla bra är att det inte finns något dåligt, tråkigt eller onödigt i äventyret. Varje quest, varje plats, varje NPC och varje fight är jättebra! Svarthand och hans ondskefulla orcher är tillexempel det platoniska idealet av onda orcher. Häxmässtarinnan är den bästa av sin sort och så vidare. Strukturen och de många spåren låter spelarna karva ut sitt eget äventyr men levererar ändå överraskningar.
5 av 5. En magisk, och förutom den lite förvirrande layouten, perfekt sandlåda.
Av: Roger Undhagen
År: 1985
Nu känner jag igen mig! Här har jag ju dött två gånger, både i Fantasy! och DoD. Brutala TPK:er. Låt oss se om orch ledaren Svarthand fortfarande är lika hemsk!
Det här är egentligen inte ett äventyr utan en klassisk fantasy sandlåda i mycket kompakt och träffsäker form. Det finns tre magiska nycklar gömda runt om skogen som äventyrarna kan hitta för att öppna "Maktens portar" och vinna ofattbar rikedom. Men det är ärligt talat inget krav, och du behöver som spelledare inte ens berätta för spelarna att det är vad de kan finna. För skogen är sprängfylld med magiska hemligheter, monster och NPC:er. Äventyret har också en utmärkt utformad bas i form av ett värdshus där de kan plocka upp quests från NPC:er, vila eller interagera med karaktärer.
Det som gör Döda skogen så jävla bra är att det inte finns något dåligt, tråkigt eller onödigt i äventyret. Varje quest, varje plats, varje NPC och varje fight är jättebra! Svarthand och hans ondskefulla orcher är tillexempel det platoniska idealet av onda orcher. Häxmässtarinnan är den bästa av sin sort och så vidare. Strukturen och de många spåren låter spelarna karva ut sitt eget äventyr men levererar ändå överraskningar.
5 av 5. En magisk, och förutom den lite förvirrande layouten, perfekt sandlåda.
