Nekromanti Jag recenserar de gammla DoD äventyren!

[Nässe]

Har för mig att det står i boken om äventyrsspel att han gjorde en del tre och körde med sin egen grupp. Tänk om man kom över den...

 

[Bifur]

Har för mig att det står i boken om äventyrsspel att han gjorde en del tre och körde med sin egen grupp. Tänk om man kom över den...

Bara att kontakta Undhagen och kolla om den finns kvar. I dagens retrovurmstider vore knappast konstigt

 

[Skarpskytten]

Bara att kontakta Undhagen och kolla om den finns kvar. I dagens retrovurmstider vore knappast konstigt

I äventyrsspelsboken står att läsa att han körde del tre med sin grupp, skrev hundratals sidor material - som försvann in en ”uppslitande skilsmässa”.

Men han kanske minns?

 

[Mundo]

Djupets fasor och Nidlands rening när?!

 

[zonk]

I äventyrsspelsboken berättar Undhagen står att läsa att han körde del tre med sin grupp, skrev hundratals sidor material - son försvann in en ”uppslitande skilsmässa”.

Men han kanske minns?

Det känns som det finns en grym story här, där nån grävande rollspelare söker upp alla inblandade och försöker få tag på de försvunna anteckningarna, för att återställa den förlorade tredje delen...!

 

[Leon]

Det känns som det finns en grym story här, där nån grävande rollspelare söker upp alla inblandade och försöker få tag på de försvunna anteckningarna, för att återställa den förlorade tredje delen...!

Bra grund till ett gripande äventyr...?


Meta...

 

[God45]

Djupets fasor och Nidlands rening när?!

Det är 3 år, men inte så hemskt många äventyr mellan 1986 och 1989 där Djupets Fasor lurar Nidlands rening är mgre bort, men vi kommer komma till det

 

[God45]

Äventyret: Skönheten och Odjuren
Av: Magnus Anå & Anders Blixt
När: 1986

Det finns ett kloster som blivit dränkt för 80 år sedan med en skatt i källaren. Spelarna kommer över dokument om klostrets undergång där priorn fyller templet med vatten för att hindra monster från att stjäla skatten. Tänk om skatten finns kvar! Detta leder till en akademiker skattjakt där spelarna först måste studera heraldik och historia för att lokalisera området klostret finns i. Sedan måste man genomföra intervjuer med lokalbefolkningen om den muntliga historien i området, man kommer också hitta en mycket gammal överlevare från klostret! Man måste sedan se till att den äldre och aningen dementa mannen som vet var klostret är kan klara en resa till klostret trots sin dåliga hälsa. När man väll kommit fram till klostret upptäcker man att en grupp av den lokala organiserade brottsligheten gjort templet till sitt hem. Man kan ju försöka döda dem, och därmed få dem att fly ut i skogen där de kommer utöva brutal gerilla krigsföring mot en.... Eller så kan man bara prata genom det hela med dem och dela på skatterna. Efter detta tar man sig i det vattenfyllda templet där utmaningarna bland annat går ut på att hjälpa ett spöke gå vidare till nästa värld och att kunna sin botanik så att en växt inte kväver en. Sedan hittar man en skatt.

Det finns inte ett enda tillfälle där man måste knivhugga en jävel för att komma vidare. Men du kan, det är inte rälsat mot det, men det här är en annan skattjakt än vinär vana vid från rollspel. Så det är nytänkande, men samtidigt lite tomt.

3 av 5, en lite unik spelupplevelse.

 

[Bifur]

Så det är nytänkande, men samtidigt lite tomt.

Träffande! Precis min minnesbild av det. Fast det finns väl ett monster som kan väckas på slutet?

 

[God45]

Träffande! Precis min minnesbild av det. Fast det finns väl ett monster som kan väckas på slutet?

Ja, men det är en arg växt...

 

[Skarpskytten]

Här håller jag inte riktigt med. Jag tycker iofs inte äventyret är speciellt bra men en väldigt svag 1:a är lite väl hårt? Nu har jag givetvis inte läst äventyret på många år men vad jag minns av genomläsningen är att det visserligen var hårt rälsat och att jag tyckte det var sorgligt att en RP skulle behöva offra livet på slutet, men som spelare är det inte säkert (speciellt inte på tiden då äventyret lanserades) att man hade uppfattat rälsningen på samma sätt och isåfall är ju spelarperspektivet snarare en episk kamp mot mörka krafter med förräderi, belägrade kloster och äran att bekämpa mörkret. Jag tycker en 2:a hade varit mer rättvist

Jag minns att vi spelade det här. Det var sjukt tråkigt och angst på fel sätt, en snitslad bana att följa. Därtill är allt motstånd sjukt hårt, det finns inte en chans att nya rollfigurer som börjat med del 1 kan bli bra nog på del 1 och del 2 för att klara detta. Eller?

Håller i övrigt med God45, en enorm besvikelse efter del 1 och del 2, från fritt utforskande till totalrälsning.

Det kan tilläggas att det finns en del 4 i en Sinkadus. Jag minns den som helt meningslös och om möjligt ännu sämre än del 3.

 

[Henke]

Jag minns att vi spelade det här. Det var sjukt tråkigt och angst på fel sätt, en snitslad bana att följa. Därtill är allt motstånd sjukt hårt, det finns inte en chans att nya rollfigurer som börjat med del 1 kan bli bra nog på del 1 och del 2 för att klara detta. Eller?

Håller i övrigt med God45, en enorm besvikelse efter del 1 och del 2, från fritt utforskande till totalrälsning.

Det kan tilläggas att det finns en del 4 i en Sinkadus. Jag minns den som helt meningslös och om möjligt ännu sämre än del 3.

Jag är alltså helt med på att det här inte är något fantastiskt äventyr, men en svag etta är sjuuuukt lågt betyg och så har jag aldrig upplevt det vid genomläsning. Frågan är vad man isåfall ställer det i relation till. Jag ser det som i relation till allt som tidigare recenserats av God45 (inkl. scenariobanken) och jag ser det som en rejäl överdrift att detta skulle vara typ det värsta som hänt rollspelssverige. Men men skit samma... Jag gillar ju verkligen recensionerna (inkl. Mörkrets Hjärta) i övrigt.

 

[God45]

Äventyret: Novastenen
Av: Andreas Englund
År: 1987

Innan vi ens börjar vill jag ta upp att det här är med i Äventyrspaket 2 och att den boken har den absolut vansinnigaste framsidan jag någonsin sett på en fantasy produkt. En nästan naken bodybuilder hållandes (men inte användandes) ett svärd verkar ha slagit till en dinosaurieman som var mitt i ett dansnummer. I bakgrunden ser en kvinna vars glasögon är en fågel och hennes myrsloksmonster ner på alltihop. Ovanför utropar sig Drakar och Demoner som "Först (nej), Störst (nope) och Bäst (nja)". Det är magiskt tramsigt och jag älskar det.

I alla fall, en gammal trollkarl har förlorat sin magiska sten (Novastenen) och med den sina magiska krafter. Det finns tre olika historier om vem som stulit den och det första spelarna måste göra är att lista ut vilken som stämmer. Oavsett var de börjar är det här bara första steget på en vild resa som kommer sätta spelarkaraktärerna i kontakt med allt från alver till trollkarlar till drakar till adelsmän. Det är ofattbart rälsat på ett sätt som verkligen sticker i ögonen på mig. Men det här är en sådan där berg- och dalbana där man hänger upp och ner delvis och inget gammalt pågatåg. En galen mängd twister, karaktärer, magiska föremål, monster och liknande kastas mot spelarkaraktärerna medan de släpas med mot äventyrets slut.

Så jag hatar det, men bara för att det är en räls som jag inte skulle kunna spela igenom utan att förstöra eller spelleda. Men jag kan erkänna kvalité även bland saker jag inte personligen gillar.

3 av 5 för mig (mycket att plundra här). 4 av 5 för rälsare.

 

[God45]

Jag är alltså helt med på att det här inte är något fantastiskt äventyr, men en svag etta är sjuuuukt lågt betyg och så har jag aldrig upplevt det vid genomläsning. Frågan är vad man isåfall ställer det i relation till. Jag ser det som i relation till allt som tidigare recenserats av God45 (inkl. scenariobanken) och jag ser det som en rejäl överdrift att detta skulle vara typ det värsta som hänt rollspelssverige. Men men skit samma... Jag gillar ju verkligen recensionerna (inkl. Mörkrets Hjärta) i övrigt.

Du har rätt. Jag är nog för hård. Men jag blev massivt besviken efter del 1 och 2 och det färgade betygsättandet... men jag kan inte med mig att höja det över en 1:a.

 

[God45]

Äventyret: Jersz
Av: Mats Blomqvist
År: 1987

Det här är väldig, väldigt skissartat. Och förvirrande att läsa. Jag förstod inte riktigt vad som hände eller vad spelarkaraktärerna skulle göra förrän jag var genom hela grejen och började kolla på det en gång till. Så organisation och upplägg? Inte great. Det är också väldigt standard på många sätt, det finns ett område med några platser, döda grejer på dem. Men det här äventyret höjer sig några snäpp med attityd. Arga vargmän, badass demoner som en gång ödelagda hela området, feta bilder och en Moorcock inspirerad kaos port. Det är tyvärr inte nog. Men det har hjärta!

2 av 5.

 

[Jarl]

Bygger recensionerna enbart på genomläsningar?

 

[God45]

Bygger recensionerna enbart på genomläsningar?

Ja.

 

[Jarl]

Ja.

Ok. Vår spelgrupp har ett gigantiskt projekt där vi istället spelar igenom alla äventyren, i kronologisk ordning. Så det är lite småkul att se vad du fastnat för vid genomläsning, jämfört med hur det upplevdes i spel

 

[God45]

Ok. Vår spelgrupp har ett gigantiskt projekt där vi istället spelar igenom alla äventyren, i kronologisk ordning. Så det är lite småkul att se vad du fastnat för vid genomläsning, jämfört med hur det upplevdes i spel

Det låter fucking amazing! Jag har velat göra något sådant med Vampire The Masquerade. Hur går det? Spelar ni in det eller skriver ni om det någonstans? För det här vill jag veta mer om.

 

[Henke]

Du har rätt. Jag är nog för hård. Men jag blev massivt besviken efter del 1 och 2 och det färgade betygsättandet... men jag kan inte med mig att höja det över en 1:a.

Då är jag med på hur du resonerar. I jämförelse med del 1 och 2 så visst.. svag 1:a