Jag tycker att "trad" och "indie" är jättebra termer

[Skarpskytten]

Den texten av 2097 är sjukt bra. Det känns nästan meningslöst att diskutera spelstilar efter den.

Den är genialisk. (Bara en sådan ska att hitta på helt nya ord för att diskussionen inte ska solkas ned av gamla ords konnotationer ...)

Och rolig, dessutom.

 

[Christoffer]

Tja, alla de grejerna som jag talade om när jag försökte att förklara ungefär vad "indie" betyder. Att kalla dem "indiespel" sätter dem i en kontext. Det säger något om att de är fokuserade, att de härrör från Forge-skolan och dess efterföljare, att de antagligen inte har långa vapenlistor och komplicerade stridssystem, att de antagligen inte ligger på 350 sidor, till exempel.

I min värld har det där så ytterst lite med trad och indie att göra och är verkligen något helt annat. Riddle of Steel och Burning Wheel är precis lika mycket "indie" för mig som Trollbabe eller The Pool.

Vad jag kan uppleva är snarare att vi förstärker skillnader eller skapar skillnader som inte fanns där från första början. Det handlar inte om att gränserna är luddiga. Det handlar om vad det hjälper till eller motarbetar. Och här anser jag att dessa termer nu mestadels motarbetar vår förståelse av vad spel är och hur de kan spelas. Det är termer som snävar in istället för att öppna upp. Det är termer som, uppenbarligen, det hela tiden strävas efter att pissa in dess gränser gentemot något annat, istället för att det inkluderar och ställer frågan "jaha spännande, hur då?" Framförallt så missar vi bra spel genom att generalisera en massa.

Så, bränn termerna, ta ut dem bakdörren och släng dem på komposthögen? Ja. Men jag kommer inte dra lans varje gång de används. Så brydd är jag inte. Men det gör lite ont nästan varje gång jag hör dem idag. Jag tycker termen indierollspel en gång var expansiv, öppnade utåt, var inkluderande och bjöd in till massa olika erfarenheter av spel. Då var den bra, då var det en identitet värd att axla. Då skulle jag till och med övervägt att köpa t-shirten. Citerar exempelvis utropet i slutet av Fantasy Heartbreaker-essä 1 för att påvisa vad jag menar:

These are indie role-playing games. Their authors are part of the Forge community, in all the ways that matter. They designed their games through enjoyment of actual play, and they published them through hopes of reaching like-minded practitioners. It is not fair to dismiss the games as "sucky" - they deserve better than that, and no one is going to give them fair play and critical attention unless we do it. Sure, I expect tons of groan-moments as some permutation of an imitative system, or some overwhelming and unnecessary assumption, interferes with play. But those nuggets of innovation, on the other hand, might penetrate our minds, via play, in a way that prompts further insight.

Let's play them. ...

Men nu, nej. Allt är bara rollspel. Men på väldigt olika vis. Låt oss diskutera detta hur istället.