Låt oss ta tråden tillbaka till Eon, folket!
Säg mig: vilka kulturer i Mundana tänker ni borde vara mer toleranta mot homosexualitet? Har ni några idéer på hur man kan få in mer HBTQ i spelvärlden? Här är en liten detalj jag droppade i en text om Arkipelagen som kommer publiceras framöver:
Något som förbryllade mig var att nästan alla flickor, även ungmöer, i ena näsvingen uppbär en ring med mystiska mönster. Jag fick veta att detta är för att skydda mot den ondskefulle anden Haha Mete, som annars hade kunnat kidnappa de unga liven till sina hedonistiska orgier i dödsrikets förgård. Ibland föds pojkar under dåliga tecken och riskerar andarnas vrede, och då klär man ut dem till flickor under uppväxten och förser dem med samma skyddande ring. När pojkarna vuxit upp får de åter bli män, eftersom andarna vid det laget glömt bort dem.
Sådana här fenomen förekom historiskt i vissa kulturer, och jag tänkte att det var ett sätt att göra könsuttryck åtminstone lite flytande. Har ni andra idéer på liknande? I Indien och Indonesien åtminstone har det historiskt funnits grupper av transpersoner som utgjort ett slags tredje kön, kunde man tänka sig något sådant i Mundana? Var. isåfall?
Här är en inspirerande dokumentär om muslimska transpersoner i Indonesien.
Som jag tidigare sagt i tråden tänker jag mig att Mûhad har en utbredd homoerotisk tradition knuten till en "Cult of Masculinity", ett könssegregerat krigarsamhälle där kvinnor har väldigt låg status, och där det därför är mycket lättare för båda könen att finna djupa känsloband såväl som ren sexuell tillfredställelse med personer av samma kön som de själva. För en man i Mûhad är en kvinna ofta en så främmande varelse att hon känns svår att öht relatera till (då hon har haft en fullständigt annorlunda uppfostran, utbildning och uppväxt jämfört med honom). Sedan finns det givetvis vissa män i Mûhad som inte alls har känslor för kvinnor, medan de flesta snarare än bisexuella i någon form., och vissa trots allt ändå bara är intresserade av kvinnor; det varierar, såklart. Därtill finns en slags paradox i det att det fornzhaniska samhället gav kvinnor - och kärlek till kvinnor - mycket högre status, och det är detta äldre samhälles normer som i någon mån ännu lever kvar i Tarkas och Momolan. Men med den mûhadinska religiösa sektens "nyfödelse" i den neo-mûhadinska läran för cirka tusen år sedan blev Mûhads kultur allt mer radikalkonservativ, och kvinnors status försämrades, till nutidens situation, där det mûhadinska samhället präglas av en motsättning mellan neo-mûhadinska radikalkonservativa krafter, och den reformvänliga "dunyawa"-skolan, som omfamnar den mer världsliga sidan av zhanernas historiska arv.
I Stora arkipelagen tänker jag mig att man sedan mycket gamla tider är relativt öppet sinnade vad gäller samlevnad; jag har inte tänkt närmare på kulturen kring detta och tar jättegärna emot idéer, som det är nu har jag och Lycan mest skrivit in många homosexuella berömda personer, både historiskt och i nutiden, i vårt Arkipelagmaterial.
