Nekromanti Könsroller bland rollspelare, har vi pratat om denna?

[God45]

Jag tänker diskutera ghouls i vampire för det var den intressantaste delen av artiklarna för mig. Varför jämställs ghouler med prostituerade? Sure, där är en hel ägare/slav dimension men prostituerad? Knappast. Vad är din största uppgift som ghoul?

Mörda din mästares fiender medan de sover med eld, stål och bly!

Vad är andra funktioner? Vara din mästares högra hand och mest betrodda medarbetare. Du sköter ju dennes alla affärer på dag tid vilket r 95% av deras affärer med dödliga. Du är också ofta en lärjunge som har potentialen att bli en ny vampyr om du visar dig skicklig och hård nog.

Så att vara en Ghoul är som att vara en blandning av en middle manager och en lönmördare med superkrafter. Det är inte som att vara en prostituerad.

 

[betongchips]

Nu har jag egentligen ingenting att säga till om angående lajvande, eftersom jag endast varit spelare och SL i bordsspel, men här kommer min spelgrupps statistik angående de roller som de tjejer/kvinnor som deltagit på spelmöten valt.

Kvinna nummer 1: (min dåvarande flickvän)
- en vildsint alvkrigare, som skulle återfå sin stams heder (eon)

Kvinna nummer 2: (min kära mor)
- en trollpacka, som mest var huslig, och flydde från konflikter. (västmark)

Kvinna nummer 3: (min dåvarande flickvän)
- en konfliktssökande fyllekaja till greves dotter som ville hänga med de tuffa grabbarna (och flickorna)... (västmark)
- en desillusionerad läkare, som blev av med sitt arbete, och sedan blev ganska loco ... (noir)

Kvinna nummer 4: (en spelares dåvarande flickvän)
- hora, detta trots spelgruppens protester, endast för att störa spelet. (eon)

Kvinna nummer 5: (en tjejkompis)
- en alvprinsessa, vilket snabbt utvecklades till att vara en stenhård förstörelsemagiker (elderscrolls, på noirsystemet)
- en skogstokig kannibal... (post apoc, noir)
- en filmstjärna som tvingats ned i den undre världen... (noir)

Kvinna nummer 6: (spelares nuvarande flickvän)
- en jägare och vägvisare. (elder scrolls/noir)
- en lärd man som söker att avslöja historien från ett objektivt perspektiv (västmark)

Slutklämmen av detta är att bortsett från en individ, som på grund av sitt störande beteende endast var med i ett spelmöte, så har mina erfarenheter varit väldigt positiva och varierande.. jag har dock märkt att då någon ansluter sig till en spelgrupp, vare sig det är en man eller kvinna, så kommer de oftare än inte att skapa något av en stereotyp, extrem, eller på något annat sätt larvig eller utmanande karaktär för att kompensera upp för osäkerheten, (exempelvis nummer 3: den första fyllekajan, kontra den mer seriösa läkaren. Eller nummer 5s "prinsessa!", som väldigt fort blev varm i kläderna och gjorde om sin karaktär) för att sedan närma sig hobbyn på en mer "personlig" nivå.

Detta stämmer även in ganska väl på de unga män som har deltagit i spelandet genom åren, där det ofta i början är stereotyper åt något håll som skapas, för att sedan ersättas med mer varierade karaktärer och större trygghet inom spelandet.

SÅ: Jag tror att det snarare har att göra med ett kulturellt uttryck angående de förväntningar som finns på personen själv i fråga snarare än ett grupptryck från subkulturen, där de nya deltagarnas osäkerhet inför denna nya upplevelse definierar de karaktärer som de väljer att spela för sin "premiär".
Kan även tänka mig att det inom lajv finns en visst mått av försiktighet inför att inleda med en direkt stridande roll, både bland män och kvinnor, men att de sociala förväntningarna på pojkarna, samt att motivationen att börja med lajv har mer att göra med "vi slåss med svärd" än att faktiskt rollspela kan spela in. (hela denna paragraf är ren spekulation, se paragraf 1)

tl;dr : sunkiga könsroller, nej. Dock motivation, samt kulturen generellt.

 

[Björn den gode]

Jag tänker diskutera ghouls i vampire för det var den intressantaste delen av artiklarna för mig. Varför jämställs ghouler med prostituerade? Sure, där är en hel ägare/slav dimension men prostituerad? Knappast. Vad är din största uppgift som ghoul?

Mörda din mästares fiender medan de sover med eld, stål och bly!

Vad är andra funktioner? Vara din mästares högra hand och mest betrodda medarbetare. Du sköter ju dennes alla affärer på dag tid vilket r 95% av deras affärer med dödliga. Du är också ofta en lärjunge som har potentialen att bli en ny vampyr om du visar dig skicklig och hård nog.

Så att vara en Ghoul är som att vara en blandning av en middle manager och en lönmördare med superkrafter. Det är inte som att vara en prostituerad.

Superkraftslönnmördarmanager var det ja...

Spoiler: kommentarer

haha

1. Det där är en tzimisce vilka är creepy fucks.

2. Ingen hade gjort så där in game eftersom det är dumt och kostar dig resurser. Om inte...

3. Det där är warghouls in the making.

Så medan vampire diggar sina BDSM inspirerad bilder så är det inte jättemycket sådant där i spelet.

 

[Pansarsvinet]

Ang Expressen artiklen-
Jag skulle luta mig åt hållet att de flesta av dessa spel är gjorda lite av män för män, eller grabbkultur eller något. Kalla det stereotyp eller ej men utbudet av karaktärer är ju lite lite begränsat med tanke på målgruppen, så råkar tjejer halka in på det är det så träder de ju inte direkt in i någon tjejig värld heller. Tror att precis som för oss att få friheten att välja vad vi tycker är skoj så om de tycker att det passar dem så är det ju ok, men tycker de inte det så kanske de skulle kolla på lite andra spel.

Inom pen and paper (P&P) rollspel har jag bara stött på tjejer som är lite av ”tomboys” (tjejer som resonerar och beter sig som killar). Flesta tjejer i allmänhet jag mött ger starkt intryck att rollspel inte är deras kopp te.

Enligt min (något begränsade) erfarenhet spelar fler tjejer manliga karaktärer än killar som spelar kvinnliga. De försöker antingen överglänsa de andra killarna i gruppen för uppmärksamhet eller prestation (våld) eller sitter tysta för att vara schyssta mot deras pojkvänner och väntar på att komma hem.

Även om rollspel med tiden har blivit lite mindre stereotypiskt ”grabbiga” så känns det som en stor del fortfarande hänger på någon typ av kamp (15-40% av reglerna i böcker är stridssystem och vapenlistor) som nog bara den grabbiga delen uppskattar. Så i all ära vill tjejen spela ishockey får hon spela ishockey.

Egentlig sexism har jag inte stött på då de rollspel jag spelat enbart handlar om manliga karaktärer eller en mindre passiv del kvinnliga (av skälen ovan) men definitivt inget sexistiskt. Om jag utgår från min kulturella bild av rollspel så är väl klart att männen är högt upp på macho hierarkin (eftersom de oftast spelas av killar) men det betyder inte att kvinnorna är våp eller porträtteras nedvärderande.

Data/TVspel är mycket mer grafiska av ren väsentlighet och följer mer öppet sexistiska traditionerna som förknippas med dessa. Men eftersom dessa inte är min kopp te så avstår jag från att kommentera.

Nöff.

 

[RasmusL]

Ang Expressen artiklen-
Jag skulle luta mig åt hållet att de flesta av dessa spel är gjorda lite av män för män, eller grabbkultur eller något. Kalla det stereotyp eller ej men utbudet av karaktärer är ju lite lite begränsat med tanke på målgruppen, så råkar tjejer halka in på det är det så träder de ju inte direkt in i någon tjejig värld heller. Tror att precis som för oss att få friheten att välja vad vi tycker är skoj så om de tycker att det passar dem så är det ju ok, men tycker de inte det så kanske de skulle kolla på lite andra spel.

Inom pen and paper (P&P) rollspel har jag bara stött på tjejer som är lite av ”tomboys” (tjejer som resonerar och beter sig som killar). Flesta tjejer i allmänhet jag mött ger starkt intryck att rollspel inte är deras kopp te.

Enligt min (något begränsade) erfarenhet spelar fler tjejer manliga karaktärer än killar som spelar kvinnliga. De försöker antingen överglänsa de andra killarna i gruppen för uppmärksamhet eller prestation (våld) eller sitter tysta för att vara schyssta mot deras pojkvänner och väntar på att komma hem.

Även om rollspel med tiden har blivit lite mindre stereotypiskt ”grabbiga” så känns det som en stor del fortfarande hänger på någon typ av kamp (15-40% av reglerna i böcker är stridssystem och vapenlistor) som nog bara den grabbiga delen uppskattar. Så i all ära vill tjejen spela ishockey får hon spela ishockey.

Egentlig sexism har jag inte stött på då de rollspel jag spelat enbart handlar om manliga karaktärer eller en mindre passiv del kvinnliga (av skälen ovan) men definitivt inget sexistiskt. Om jag utgår från min kulturella bild av rollspel så är väl klart att männen är högt upp på macho hierarkin (eftersom de oftast spelas av killar) men det betyder inte att kvinnorna är våp eller porträtteras nedvärderande.

Data/TVspel är mycket mer grafiska av ren väsentlighet och följer mer öppet sexistiska traditionerna som förknippas med dessa. Men eftersom dessa inte är min kopp te så avstår jag från att kommentera.

Nöff.

Hej Pansarsvinet och välkommen till rollspel.nu! Tvärt emot vad du skriver så upplever jag att mycket av det du beskriver är just uttryck för sexism men jag tror att vår "oenighet" handlar mer om begreppsförbistring än att vi faktiskt tycker olika. Kolla in videon nedan så närmar vi oss att stå på samma begreppsgrund!

Återkom gärna i frågan, jag ger ett ordentligt svar på ditt inlägg så som det ser ut imorgon eftermiddag!

 

[Reddokk Fheg]

Jag har väldigt lite erfarenhet av lajv så jag vill inte ens yttra mig i den frågan. men från mina erfarenheter i Papper och penna rollspel. så har märkt att de kvinliga spelarna väldigt ofta spelat någon form av lönmördare, assassin eller vad man vill kalla det.
En annan typ av karaktär som varit vanligt förekommande bland kvinliga delatagare har varit en manupilativ magiger.
även om jag inte är främmande för tjejer som spelat storvuxna krigare. Inte alltid vackra utan lite som Brienne av Tarth i game of thrones
Undandag har självklart funnits

Inte för att det spelar mig någon roll vad de spelar, prostituerad, krigare, magiger, eller om de använder sig av sin karaktärs utseende och sexualitet. så länge de och andra har roligt så är jag med på det

En av de dödligaste karaktärer jag haft i samma spelgrupp var en väldigt vacker lönnmörderska som var expert på dolkar, kastknivar och mer än duglig med svärd. Som även andvände sig av förföring och sin sexualitet för döda sina offer. som prostituerad dödade hon mer än en man genom att helt enkelt ha gift smorda på vissa utvaöda kroppsdelar som hon var säker på att hans mun skulle komma åt och även andra metoder.

 

[Max Raven]

Min nuvarande grupp har två kvinnliga spelare. Förutom att den ena är lite av en kaos-spelare så märker jag inte någon större skillnad från de manliga spelarna jag spelar med. (Jag har spelat med en manlig kaos-spelare förr)

 

[Korpa]

På ISIS tog Josefin Westborg upp det här med roller och lajv. Hon beskrev en väg som många kvinnor, henne inkluderad, har gått vad gäller rollgestaltning i lajv. Om jag minns rätt så var det i korthet såhär: Hora/Madonna -> Superhjälte med bröst -> Roll med komplexitet och djup. Hora/Madonna innebär just att spela en roll som platsar i den beskrivningen. Superhjälte med bröst är t.ex. fruktansvärt bra på att slåss, kanske är psykopat eller något, men det finns sällan eller aldrig någon förklaring till varför, mer än att det är coolt eller häftigt. När man sen lägger till förkaringar till varför personen är som den är eller liknande så får man en komplex roll.

Josefin var noga med att poängtera att det verkligen inte är något fel att gå den här vägen eller för den delen att gå någon annan väg.

Jag skulle tro att något liknande mycket väl kan finnas när det kommer till rollspel, men att det inte är lika tydligt eller förekommande. Det är svårt att spela tjänstefolk eller prostituerad i de flesta rollspel då fokus ofta ligger på annat och särskilt eftersom att det är långt mycket enklare att gå utanför sina egna fysiska begränsningar. Oavsett så tror jag inte att någon medvetet propagerar för vissa typer av roller till förstagångsrollspelare utan snarare att det är en konsekvens av normer och värderingar.

 

[RasmusL]

På ISIS tog Josefin Westborg upp det här med roller och lajv. Hon beskrev en väg som många kvinnor, henne inkluderad, har gått vad gäller rollgestaltning i lajv. Om jag minns rätt så var det i korthet såhär: Hora/Madonna -> Superhjälte med bröst -> Roll med komplexitet och djup. Hora/Madonna innebär just att spela en roll som platsar i den beskrivningen. Superhjälte med bröst är t.ex. fruktansvärt bra på att slåss, kanske är psykopat eller något, men det finns sällan eller aldrig någon förklaring till varför, mer än att det är coolt eller häftigt. När man sen lägger till förkaringar till varför personen är som den är eller liknande så får man en komplex roll.

Josefin var noga med att poängtera att det verkligen inte är något fel att gå den här vägen eller för den delen att gå någon annan väg.

Jag skulle tro att något liknande mycket väl kan finnas när det kommer till rollspel, men att det inte är lika tydligt eller förekommande. Det är svårt att spela tjänstefolk eller prostituerad i de flesta rollspel då fokus ofta ligger på annat och särskilt eftersom att det är långt mycket enklare att gå utanför sina egna fysiska begränsningar. Oavsett så tror jag inte att någon medvetet propagerar för vissa typer av roller till förstagångsrollspelare utan snarare att det är en konsekvens av normer och värderingar.

Nyfiken fråga: Finns det något som tyder på att samma mönster finns även för grabbar? Jag tycker att det hela låter väldigt bekant om man bara byter ut hora/madonna till typ "random krigare/äventyrare".

Spoiler: kommentarer

Ingen aning, Josefin talade utifrån ett kvinnligt perspektiv. Däremot skulle jag nog kunna anta att det nog finns en hel del män som spelar enkelspåriga/ensidiga roller som nybörjare, precis som kvinnor kan göra.

Ja, just "Roll med komplexitet och djup"-steget känns IMO mer som en erfarenhetsfråga (men kan mycket väl ha fel där). Tydligt från undersökningen som länkas i startinlägget är ju att en skillnad finns och jag kan tänka mig att det är en bra kompass för vilka stereotyper som regerar. En ny och oerfaren deltagare, i de flesta sammanhang, upplever jag greppar tag i det lilla de vet om sammanhanget (oftast förutfattade meningar och fördomar) och bygger därifrån. Jag kan själv uppleva att det är svårt att vara självmedveten i nya och ovana sammanhang och att det ser ut som det gör bland förstagångslajvare är i mina ögon ett bra bevis för att samhället suger.