Okej då fortsätter jag.
Men tror bestämt att tiden för första kampanjen är fel, skall nog vara runt 1300-talet i tredje åldern men nog om det nu.
En annan kampanj som jag minns utspelades sig i tredje åldern kring 1640-talet. Anledning till det är som bekant att då kan man sväva ut en hel del utan att det inverkar på det som kommer senare.
Kampanjen började i Norra Gondor i provinsen Calenhardon, den som senare blir Rohan. Till kampanjen hämtades inspiration från ICE modulen Northern Gondor, SRR modulerna Södra Mörkmården, Rohan, Gundabad och Ente Träsk.
Rollpersonerna var 4 till antalet och alla hade ätteband till de fallna Arthedain. De hjälpte sonika den gondorska ståthållaren med enklare patrullerings och spaningsuppgifter då två av karaktärerna var utbygdsjägare.
De lyckades också avslöja en "spioncell" från främmande makt. Ett gycklarsällskap som reste land och rike runt och ägnade sig att spioneri mellan sina föreställningar. Misstankarna riktades mot skuggan i Mörkmården och hjälp söktes av Saruman.
På uppdrag av Saruman skulle skuggan undersökas.
Under resans gång så gör "österläningar" entré (glömt namnet nu) och skärmlystningar utspelas mellan Gondors fåtaliga gränsvakter och "österläningarna".
Rollpersonerna blir också indragna i detta och tvingas mot sin vilja att spana mot dessa "österläningar".
De lyckas med list ta sig in i ett österländsk läger och där ser det hur en "icke mänsklig" person lämnar ett bevakat tält.
Det är svårt att se men visst har den "icke mänskliga" personen en del orchliknande drag eller?
Efter vidare spaning och informationsinhämtning, nattligt smygande stjälandet av vad som verkar krigsplaner på en invasion av norra Gondor. Så är skuggan i skogen högst misstänkt att vara den drivande parten för att östern rör på sig.
Detta rapporteras vidare.
Kurirer infångas och förhördes men inte så mycket vettigt gick att få ut.
Uppdraget blir till slut att försöka ringa in området där skuggan tros befinna sig, in i Mörkmården med andra ord.
Det blir inte en helt enkel resa, skärmlystningar med skogsfolk, djur och man går viles lite då och då
Är det inte en björn som tycks följa efter oss? Det blev lätt en paranoid stämning av det hela.
Kontentan av allt, blev att man kom så nära skuggans boning att man listade ut att denna hade orcher i sin tjänst tillsammans med människor.
Men man blev upptäckta och en vild jakt genom skogen började. Klimaxet här stod vid en bäck och när det såg som mörkast ut så gjorde en stor björn entré och räddade dagen.
Det visade sig vara en formskiftare (Beroning?).
Denna man! visade sig kunna hjälpa till med att medelst duva skicka brev till Gondor om upptäckten. (Radagast hade mer än ett finger med i spelet här).
Han behövde själv hjälp då även orcherna i norr hade börjat bli väldigt aktiva och dra sig längre söderut för varje år.
Resan mot norr tog sin början.
Eóthraim stötte man på (Rohirrimsförfäder) och en gemensam fiende gjorde att det blev en allians av det hela.
Man lyckades mobilisera folket i norr och trycka tillbaka orcherna och en avgörande drabbning tycktes stå för dörren.
Men orcherna tycktes inte riktigt hålla sams inbördes heller och det tycktes efter ett tag som en del begav sig söderut igen uppenbarligen väldigt upprörda.
Dessa jagades och med stor möda blev de nedgjorda och en del ledtårdar gav vid handen att dessa tycktes komma från södra mörkmården. Man tog även ett orchiskt stamstandar som krigsbyte.
Skuggan tycktes försöka mobilisera så mycket den kunde.
Kontakt togs med andra raser, alver och bud skickades till dvärgar för att göra alla uppmärksamma på denna skugga.
Oroande nyheter kom från Gondor, kriget tycktes stå för dörren. Österläningarna hade fått en ny ledare som lyckats ena klanerna.
forts följer...
).