Nekromanti Kampanj i Midgård

Joined
15 Nov 2004
Messages
3,763
Location
Maastricht
Finns det någon eller några härinne som spelat en lyckad kampanj i Midgård ? Isåfall var geografiskt var den förlagd och i vilken ålder ?
Vad gjorde kampanjen lyckad och hur trogen Midgård var den?

Många härinne har säkert spelat den usla svenska nedbantningen av MERP som även det är ett kasst regelverk med i mitt tycke usla äventyr som inte direkt förmedlat någon Midgårda stämning för fem öre.

Jag har själv väldigt länge skissat på en riktig mastodont kampanj förlagd till ca 1300 Andra åldern. Planen är att fokusera på det norra kungariket Arnor och dess inbördes konflikter samt konflikten mot mörkrets kanske främsta tjänare, Häxmästaren av Angmar.

Vad bör man tänka på när man spelar i Midgård ?

Vad är viktigast i en sådan här typ av kampanj ?

Ska man låta spelarna få så stort inflytande att de kan påverka utgången av konflikterna ? Om inte, så kommer det bli en väldigt styrd kampanj, finns det igentligen några fördelar med detta ?
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,071
Location
Nordnordost
Vi körde ett längre äventyr i Midgård med Deciphers LotR-spel, det utspelade sig Gundabad och i rikena väster därom (kommer inte ihåg vad de hette just nu.
 
Joined
15 Nov 2004
Messages
3,763
Location
Maastricht
Du tänker förmodligen på Arnor efter det att det blivit uppdelat i tre riken efter en tvist om tronen, dvs Arthedain, Cardolan och Rhudaur.

Berätta gärna lite om kampanjen, använde er SL den gammla Gundabad boken till det svenska SoR ?
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,071
Location
Nordnordost
Tja, den där boken är väl en översättning av en engelskspråkig modul från ICE egentligen. Men jo, han använde den svenska utgåvan om jag minns rätt.

Rollpersonerna var problemlösare och hade en trollis med sig som kunde ändra folks skepnad. Med hjälp av den så kunde vi förklä oss till orcher och ta oss in i Gundabad, i syfte att förstöra en fruktansvärd krigsmaskin långt ner i djupet. Sedan blev det ju givetvis en massa förvecklingar och sånt längs vägen och på plats, så det blev väl ungefär sju-åtta spelmöten av det om jag minns rätt.

Vidare så körde spelledarn rätt hårt med att naturen avspeglade stämningen i varje scen. Så när några utvalda skulle presenteras i ett hov så föll precis just då solens strålar så att de stod i ljuspelare. Och när det var sorgsna scener så kom ett stilla regn osv osv.

Själv var jag ljudmästare under det äventyret och byggde ett soundtrack, med specifika låtar till varje rollperson, plats och viktig SLP. Det gjorde underverk för stämningen.
 

Heimdall

Veteran
Joined
23 May 2006
Messages
8
Location
Skåneland
Hej.

Jodå har varit Spelledare för ett antal Midgårds kampanjer av högst varierande art. Anledningen var att den svenska översättningen av MERP - Sagan om Ringen Rollspelet var mitt allra första rollspel.

Dels gillar jag Tolkiens böcker och dels var alla andra utgivna svenska spel på den tiden upptaggna. Vi hade SL:s till de då alla utgivna svenska spelen. Så SRR var det som var över och blev mitt skötebarn under lång tid. Vi provade mest på i början, reglerna var inte helt lätta att förstå, ett Rida slag och därpå följande uträkning av hur långt hästen rörde sig var ganska avancerat att räkna ut rätt. (Nu brydde man sig som 13åring inte så mycket om sådant, man höftade rätt rejält :gremtongue:).

Men efter ett tags spelande och några år senare började allt sätta sig, inköp av Rolemaster och MERP moduler hjälpte till i högsta grad.

Då kickades en i mitt tycke väldigt lyckad kampanj igång.

Första kampanjen

Utspelades sig i 3:e Åldern kring 1640. (nu skriver jag fritt ur minnet så en del kan säkert vid närmare efterforskning vara fel)

Skådeplatsen var: Rhuhadur, Cardolan och Arthedain dvs det som var kvar av Arnor.

Rollpersonerna 4 till antalet var i Arhtedains tjänst men alla var inte dunedains.

Kampanjen kretsade kring Angmars uppgång och förstörande av Arthedain med mycket action och fältslag.

Men det hela började med enklare former av spaningsuppdrag och letande efter överlevande i Rhuhadur och Cardolan, i synnerhet efter sådana personer som skulle vara till gagn för Arthedain. Det hela var mest förespeglingar för att få rollpersonerna att öka i rang och känna på systemet när jag äntligen hade förstått reglerna. Dock så var all magi borta, dvs Magilistor och annat dylikt var bara tillåtna för potenta SLP:er.

Allt eftersom tiden gick blev det ett antal uppdrag in i Angmar av varierande svårighet, inhämtning av information, spioneri, sabotage och hämtandet av en relik som någon av generalerna hos Häxmästaren hade i sin ägo. Använde här boken om Angmar (engelsk utgåva) att inspireras av.

Hela kampanjen kulminerade av (nu är det här fritt ur minnet och jag kan förväxla namn och tidsepoker en del men.) Angmars stormning av Amon Sul för att Häxmästaren ville ha tag i Palantiren.

Den episka slutstriden stog här och med list, skicklighet och tur lyckades rollpersonerna föra Palantiren i säkerhet, Angmars styrkor hade då brutit igenom försvaret och stormade in.

Det hela slutade med att rollpersonerna blev rikligt belönade av Kungen (eller någon högre Dunedainsk adelsman).

Där slutade det hela, två rollpersoner dog under "slutstriden" vid Amon Sul.

Det som gjorde kampanjen lyckad var ju att det finns inte så mycket historiska saker att ta hänsyn till, det finns men är inte så många. Därav kunde man tillåta sig väldigt stora utsvävningar om det man ville. Bristen på historia gör att man kan ta ut svängarna lite men i huvudrag var kampanjen trogen Midgårds historia.

Det är fördelen när det är så många andra potenta personer med. Enda persona non grata var Häxmästaren om nu någon skulle vilja försöka gå i envig med denna. Vilket aldrig hände och jag tror inte någon spelare hade kommit på tanken, men det kan samtidigt vara något dåligt. Ingen vågar gå upp mot antagonisternas ledare. Men å andra sidan finns det vad jag vet ingen officiell historia om Angmars generaler och dylikt,
några av dessa strök med.

Men rollpersonerna blev väldigt potenta mot slutet och omtalade hjältar i Arthedain redan innnan "slutet".

Kampanjen utspelades sig under ett antal år och både jag och spelarna kommer än idag utvalda delar av den, faktiskt.

Så ur den aspekten var det väldigt lyckat.

Återkommer vid tillfälle till de andra kampanjerna om intresse finns?.

/Heimdall.

Edit: Blandade ihop namnen men kom till slut fram till att det var vid Amon Sul slutstriden stog.
 

Heimdall

Veteran
Joined
23 May 2006
Messages
8
Location
Skåneland
Okej då fortsätter jag.

Men tror bestämt att tiden för första kampanjen är fel, skall nog vara runt 1300-talet i tredje åldern men nog om det nu. :gremsmile:

En annan kampanj som jag minns utspelades sig i tredje åldern kring 1640-talet. Anledning till det är som bekant att då kan man sväva ut en hel del utan att det inverkar på det som kommer senare.

Kampanjen började i Norra Gondor i provinsen Calenhardon, den som senare blir Rohan. Till kampanjen hämtades inspiration från ICE modulen Northern Gondor, SRR modulerna Södra Mörkmården, Rohan, Gundabad och Ente Träsk.

Rollpersonerna var 4 till antalet och alla hade ätteband till de fallna Arthedain. De hjälpte sonika den gondorska ståthållaren med enklare patrullerings och spaningsuppgifter då två av karaktärerna var utbygdsjägare.

De lyckades också avslöja en "spioncell" från främmande makt. Ett gycklarsällskap som reste land och rike runt och ägnade sig att spioneri mellan sina föreställningar. Misstankarna riktades mot skuggan i Mörkmården och hjälp söktes av Saruman.

På uppdrag av Saruman skulle skuggan undersökas.
Under resans gång så gör "österläningar" entré (glömt namnet nu) och skärmlystningar utspelas mellan Gondors fåtaliga gränsvakter och "österläningarna".

Rollpersonerna blir också indragna i detta och tvingas mot sin vilja att spana mot dessa "österläningar".

De lyckas med list ta sig in i ett österländsk läger och där ser det hur en "icke mänsklig" person lämnar ett bevakat tält.

Det är svårt att se men visst har den "icke mänskliga" personen en del orchliknande drag eller?

Efter vidare spaning och informationsinhämtning, nattligt smygande stjälandet av vad som verkar krigsplaner på en invasion av norra Gondor. Så är skuggan i skogen högst misstänkt att vara den drivande parten för att östern rör på sig.
Detta rapporteras vidare.

Kurirer infångas och förhördes men inte så mycket vettigt gick att få ut.

Uppdraget blir till slut att försöka ringa in området där skuggan tros befinna sig, in i Mörkmården med andra ord.

Det blir inte en helt enkel resa, skärmlystningar med skogsfolk, djur och man går viles lite då och då

Är det inte en björn som tycks följa efter oss? Det blev lätt en paranoid stämning av det hela.

Kontentan av allt, blev att man kom så nära skuggans boning att man listade ut att denna hade orcher i sin tjänst tillsammans med människor.

Men man blev upptäckta och en vild jakt genom skogen började. Klimaxet här stod vid en bäck och när det såg som mörkast ut så gjorde en stor björn entré och räddade dagen.

Det visade sig vara en formskiftare (Beroning?).
Denna man! visade sig kunna hjälpa till med att medelst duva skicka brev till Gondor om upptäckten. (Radagast hade mer än ett finger med i spelet här).

Han behövde själv hjälp då även orcherna i norr hade börjat bli väldigt aktiva och dra sig längre söderut för varje år.

Resan mot norr tog sin början.
Eóthraim stötte man på (Rohirrimsförfäder) och en gemensam fiende gjorde att det blev en allians av det hela.

Man lyckades mobilisera folket i norr och trycka tillbaka orcherna och en avgörande drabbning tycktes stå för dörren.

Men orcherna tycktes inte riktigt hålla sams inbördes heller och det tycktes efter ett tag som en del begav sig söderut igen uppenbarligen väldigt upprörda.

Dessa jagades och med stor möda blev de nedgjorda och en del ledtårdar gav vid handen att dessa tycktes komma från södra mörkmården. Man tog även ett orchiskt stamstandar som krigsbyte.

Skuggan tycktes försöka mobilisera så mycket den kunde.

Kontakt togs med andra raser, alver och bud skickades till dvärgar för att göra alla uppmärksamma på denna skugga.

Oroande nyheter kom från Gondor, kriget tycktes stå för dörren. Österläningarna hade fått en ny ledare som lyckats ena klanerna.

forts följer...
 
Top