Nekromanti Kampanj med delat spelledande

[IcarusDream]

Jag och Robert Jonsson skulle spela in podcast när jag kom på en tanke som jag senare kastade upp på min spelgrupps forum. Jag tänkte dela med mig av denna tanke här:




Tanken

Jag tänker mig en klassisk fantasykampanj, with a twist. Istället för att ha en fast spelledare genom hela kampanjen, så ska kampanjen vara allas. Det baseras kring en spelgrupp och någon form av äventyr runt en plats, men att man turas om att spelleda äventyr, och att varje spelledare spelar på de föregåendes idéer och väver in sina egna i kampanjen.


Hur?

Vi säger att vi hittar på en grund, en hjältegrupp "heroes for hire" i en stad i en fantasyvärld. Dessa får olika uppdrag av olika arbetsgivare. Första äventyret spelleds av XXXXX säger vi. XXXXX har ett äventyr där gruppen (minus XXXXX karaktär) får i uppdrag att undersöka en ruin som tillhörde en ond magiker i forntiden. Under äventyret så råkar spelgruppen väcka magikern som låg i stasis, och magikern som heter Malakite flyr och svär att hämnas de som fångade honom.. yadda yadda osv XP delas ut.

Nästa spelmöte spelleder YYYYY ett äventyr. Då ska spelgruppen in i stadens slum och leta reda på en kidnappad adelsson. YYYYY hittar på en smed i staden som gruppen besöker. Under äventyret så har YYYYY hittat på att den som kidnappat sonen är en magiker som vill utföra en av Malakites ritualer för att få odödlighet eller nåt sånt tjaffs.. Yadda yadda.. XP delas ut

Nästa äventyr spelleds av ZZZZZZ , som har ett äventyr där spelarna letar reda på ett magiskt spjut som användes av en gammal hjälte. ZZZZZZ leder gruppen till smeden som ZZZZZZ hittade på för att höra sagor om magiska vapen. När de senare finner vapnet så får de reda på att det är brodern till Malakites lärdjunge som har spjutet, som han vill ha för att hjälpa Malakite för att bygga upp en armé för att göra nåt.. Yadda yadda.. XP delas ut


Osv osv osv yadda yadda. Alltså, alla spelleder i samma värld och delar på det som andra hittat på för att bygga en stor berättelse.

Vad/var?

Frågan är ju vilket spel vi skulle kunna använda. Ska vi hitta på en egen värld eller använda Mundana, Trudvang, Ereb Altor, Daralyon (LoSS' spelvärld), Young Kingdoms, eller någon annan?

Sen, vilket regelsystem ska vi använda? Eons, Trudvangs, DoD6, DoD-91, Strombringer (Basic RPG) eller något annat?


Jag är öppen för förslag, debattera!

 

[Tomatalven]

Jag har också tänkt på det här, tänkte föreslå det för min grupp! Dock var det en sak som fick mig att tveka, det kanske blir krångligt för de efterföljande spelledarna att spela sin karaktär OCH fienderna. Vi skulle i så fall förmodlugen köra Fantasy! Osg

 

[Tomatalven]

Btw har jag Snackat med några som kört såhär, med dnd4e. Fast jag tror Fantasy! Skulle passa utmärkt

 

[RasmusL]

Coyotes of Chicago och The Shadow of the Trees (i betastadie fortfarande tror jag) tar det här ett steg längre med fyra spelledare och en spelare per speltillfälle

 

[Bassejr]

Svavelvinter har ett bra system med karaktärs öden, karaktärs förbannelser, profetia, och skuggspel, som gör att man lätt kan bygga en kampanj utan att spelledaren författar någon story. Spelgruppen behöver bara komma överens om settingen, sen är spelledaren egentligen onödig, och det fungerar aldeles utmärkt med att byta spelledare som du beskriver. Spelade en sån kampanj förut, och det blev den mest dramatiska och underhållande kampanjen jag spelat.

 

[God45]

Min grupp testade och köra så här med D&D och Planescape. Det gick... inte bra alls faktiskt.

Grejen är ju att när det kommer till att en GM lämnar över till nästa så måste ni ha bestämt er för att antingen:

1. Den nya GM:en får göra vad han vill med era npc:er och handlingar.

Eller

2. Den nya GM:en kordinerar med den förra gm:en.

Alternativ 2 blir löjligt komplicerat eftersom alla måste kordinera med alla och det kväver den nya GM:ens kreativitet och bakbinder henne så att hon måste göra vad den förra GM:en tänkt sig. På grund av detta valde min grupp att använda alternativ 1.

Vilket krashade och brann eftersom de gammla GM:arna tyckte att de nya GM:arna (vilka ju var mer eller mindre samma personer så att alla var sura på varandra efter ett tag) förstörde deras npc:er och handlingar.

Någon introducerade en drake, nästa person sade att drakarna var utdöda och det visade sig att det bara var orker som fejkade ala Trollkarlen från Oz. Någon introducerade en badass-loner-coolare-än-gruppen-ninja. Någon tyckte det var en löjlig Mary sue och gjorde så att karaktären vissade sig vara en skrytande idiot som inte kunde göra något när det faktiskt gällde. Det hjälpte inte heller att någon körde mörkt och realistiskt, någon gick efter Tolkien episkt med superdetaljerade traditioner och jag körde Die hard action i en fantasy värld.

Folk blev förbannade på varandra och försök till att lugna ner folk funkade inte så vi lade ner hela kampanjen.

Om jag har något tips så är det att ha en färdigskriven setting som alla kan och som är detaljerad. Tillexempel så kan ni köra Warhammer 40k för då vet alla att det inte finns kvinnliga space marines så att gruppen kan vetoa personen som försöker lägga in saker som inte passar i settingen.

 

[IcarusDream]

Jag tror det viktigaste man måste säkerställa innan kampanjstarten är respekt.

Att alla respekterar det alla andra gör, och inte aktivt försöker sabba andras skapelser bara för att försköna sina egna.

Är alla på samma plan, respektfulla och redo att improvisera så tror jag på denna idé.

 

[God45]

Jag tror det viktigaste man måste säkerställa innan kampanjstarten är respekt.

Att alla respekterar det alla andra gör, och inte aktivt försöker sabba andras skapelser bara för att försköna sina egna.

Är alla på samma plan, respektfulla och redo att improvisera så tror jag på denna idé.

Förutom att min vison av den här karaktären, låt oss kalla den Batman, är att han är en glad kille som jobbar med polisen, bär färgglad spandex och har anti-haj-sprey i sitt bälte ifall ifall. Din tolkning av karaktären är en mörk hämnare som mördar brotslingar och har sex med Black Cannary bredvid deras brinnande lik innan han kidnappar en 12-åring och tvingar honom mörda råttor för föda.

Ser du en möjlig krock här?

 

[Tomatalven]

Förstår att det kan bli så där om gmarna gör egna äventyr, men om man kör en färdig serie? Enböadsäventyren till F! Osg med olika spelledare?

 

[God45]

Förstår att det kan bli så där om gmarna gör egna äventyr, men om man kör en färdig serie? Enböadsäventyren till F! Osg med olika spelledare?

Det tänkte jag inte på. Det hade nog kunnat lösa det mesta Bra ide!

 

[Tomatalven]

Tack! Nu blev jag fett sugen på att göra så

 

[RasmusL]

Att spela fisktank eller en lång sammanhängande kampanj lär bli problematiskt men om man kan spela ett episodiskt spel lär det inte vara några problem, typ random tv-serie med olika författare från avsnitt till avsnitt.

 

[Tomatalven]

Kan tänka mig det.

 

[Bassejr]

En tanke är väl att man släpper id´en med "Spelledare", helt. Om jag introducerar en NPC får jag helt enkelt spela den NPC'n resten av kampanjen, varken jag är spelledare eller inte. Om vi är på en plats som jag introducerade får jag berätta vad som sker där, efter som jag (i egenskap av platsens skapare) vet bäst vad det är för ett ställe.

Om man roterar spelledarposten, men tillåter föregående spelledare att styra sin uppsättning NPC's (möjligen i samspel med nuvarande SL), och beskriva sin uppsättning av platser.

Hur skulle det se ut om man spelar en stad (jag antar att det är vad folk kallar en Fishtank), och man delar upp staden mellan spelarna, så att skurk kvarteren leds av frisse, adelshusen leds av platonia, och campus martius leds av Beladonna, och varje plats spelledare får styra alla npc's vars heort är i deras ledar sfär. see?

 

[DeBracy]

Ars Magica, mitt favorispel som jag aldrig läst och bara spelat en gång på konvent, ska spelas med roterande spelledare om man är purist. Där löser man lite av problemet med vad spelledaren ska göra med sin rollperson genom att alla helt enkelt har flera rollpersoner (en magiker, nån ganska viktigt, några mindre viktiga). Istället för att ha ett äventyrargäng har man hela persongalleriet som bebor ett magikerkonvent. Jag är hemskt förtjust i konceptet.

I In a Wicked Age finns det också någon slags förväntning att man turas om att spelleda. Precis som i Ars Magica har man slängt ut äventyrargänget, och har istället en lista som rollpersoners namn hamnar på. Den som står överst på listan när man träffas för att spela nästa gång kommer vara med, men inte nödvändigtvis någon av de andra. I längden blir det som en serie noveller som till viss del delar persongalleri.

 

[Bassejr]

Att spela fisktank eller en lång sammanhängande kampanj lär bli problematiskt men om man kan spela ett episodiskt spel lär det inte vara några problem, typ random tv-serie med olika författare från avsnitt till avsnitt.

Spelade faktiskt själv en rätt lång kampanj i svavelvinter med olika spelledare varje spelmöte, utan att köra det som små episoder. Det gick väldigt bra med alla storydrivande moment i regelverket. Vi körde med profetia, öden, skuggbefallningar, hela rubbet. och vi fick fram en vettig kampanj. till slut växte alla konflikter fram rätt naturligt.

 

[TomasFriaLigan_UBBT]

Att spela fisktank eller en lång sammanhängande kampanj lär bli problematiskt men om man kan spela ett episodiskt spel lär det inte vara några problem, typ random tv-serie med olika författare från avsnitt till avsnitt.

Spelade faktiskt själv en rätt lång kampanj i svavelvinter med olika spelledare varje spelmöte, utan att köra det som små episoder. Det gick väldigt bra med alla storydrivande moment i regelverket. Vi körde med profetia, öden, skuggbefallningar, hela rubbet. och vi fick fram en vettig kampanj. till slut växte alla konflikter fram rätt naturligt.

Coolt!

@OP: Att lira med roterande berättare/SL är ett "officiellt" sätt att spela Svavelvinter RPG på, kanske något att kika på. Spelsättet är mer inriktat mot individfokuserat drama än äventyrargäng, men ändå.

 

[DeBracy]

Spelade faktiskt själv en rätt lång kampanj i svavelvinter med olika spelledare varje spelmöte, utan att köra det som små episoder. Det gick väldigt bra med alla storydrivande moment i regelverket. Vi körde med profetia, öden, skuggbefallningar, hela rubbet. och vi fick fram en vettig kampanj. till slut växte alla konflikter fram rätt naturligt.

Låter härligt. Hur hanterade ni hemligheter? Gjorde de olika spelledarna någon egen plot, eller var det mer som att ni byggde vidare på det som redan var etablerat och improviserade?

 

[God45]

En tanke är väl att man släpper id´en med "Spelledare", helt. Om jag introducerar en NPC får jag helt enkelt spela den NPC'n resten av kampanjen, varken jag är spelledare eller inte. Om vi är på en plats som jag introducerade får jag berätta vad som sker där, efter som jag (i egenskap av platsens skapare) vet bäst vad det är för ett ställe.

Om man roterar spelledarposten, men tillåter föregående spelledare att styra sin uppsättning NPC's (möjligen i samspel med nuvarande SL), och beskriva sin uppsättning av platser.

Hur skulle det se ut om man spelar en stad (jag antar att det är vad folk kallar en Fishtank), och man delar upp staden mellan spelarna, så att skurk kvarteren leds av frisse, adelshusen leds av platonia, och campus martius leds av Beladonna, och varje plats spelledare får styra alla npc's vars heort är i deras ledar sfär. see?

Men då kan du inte ha någon planerad handling alls. Plus, bara för att du gjort en karaktäre vet du inte vad han vet i den nya story-linen som jag kör nu som gm.

Tror dessutom sånt här skyddande av npc:er är psykologisk ohälsosammt. Npc:er är till för att tjäna handlingen och vill jag som GM förinta en stad och alla npc:er i den så är det klart jag ska få göra det. Dina npc:er brinner till döds, det är inget att böla över. Jag kan förstå att folk skaffar sig anknytnigar som gör att de inte vill se sina PC:s skadade även om jag inte fungerar så. Men Npc:er? Npcer är ett narrativt verktyg, inget mer.

 

[Sodivra]

En tanke är väl att man släpper id´en med "Spelledare", helt. Om jag introducerar en NPC får jag helt enkelt spela den NPC'n resten av kampanjen, varken jag är spelledare eller inte. Om vi är på en plats som jag introducerade får jag berätta vad som sker där, efter som jag (i egenskap av platsens skapare) vet bäst vad det är för ett ställe.

Om man roterar spelledarposten, men tillåter föregående spelledare att styra sin uppsättning NPC's (möjligen i samspel med nuvarande SL), och beskriva sin uppsättning av platser.

Hur skulle det se ut om man spelar en stad (jag antar att det är vad folk kallar en Fishtank), och man delar upp staden mellan spelarna, så att skurk kvarteren leds av frisse, adelshusen leds av platonia, och campus martius leds av Beladonna, och varje plats spelledare får styra alla npc's vars heort är i deras ledar sfär. see?

Jag tror det skulle funka bra. Vincent Baker har skrivit hur man spelar Apocalypse World precis på det viset:

http://apocalypse-world.com/forums/index.php?topic=2867.0

(I länken står det en massa om fronts, moves och principles. Fronts är ett sätt att klumpa ihop och organisera personer/platser/saker som hotar rollpersonerna (Lite som dina grupperingar i staden där), moves är allt som spelledaren slänger på rollpersonerna för att göra deras liv mer intressanta, men även ett namn på rollpersonernas "skills". Principles är regler/tips för hur man spelar spelet.)

Kan rekommendera det spelet, där får du ett helt paket med tankesätt för hur man ska spela som passar bra ihop med det du tänker dig nu. Världen är post-apokalyps, men det finns en massa fans som skrivit modifikationer till det, till exempel fantasy-hacket Dungeon World (http://www.dungeon-world.com/) eller Kult-hacket som Sjunde inseglet här på forumet skriver. (http://kult-illusionen.blogspot.se/)