Nekromanti Kampanjupplägg: Madenburg, Undrens Stad...

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Tacka Kerrin för att jag får ändan ur vagn...

Jag har länge haft en idé som inte kommit någon vart, så jag kanske kan få liten hjälp av den församlade menigheten.

Madenburg är ett furstendöme som är en del av Blå Kejsardömet. Det ligger vid en stor flod eller havsvik (vilken? var vore lämpligt?). Fursteätten ran-Ymad är mycket rik; förre fursten sysslade mycket med handel (med vad? vad vore intressant?) och fyllde stadens kassakistor.

Furst Urvin tem-Barat ran-Ymad har dock andra intressen än att fylla sina kistor: han är beredd att spendera. Han älskar konst och arkitektur. Han är en framsynt man som är fascinerad av den nya tiden - nya tider, nya moral, ny kunskap. Religiöst är han bakanist - se mitt tidigare inlägg om ekomantiska sekter.

Urvin är också trollkarl - han är en tämligen skicklig mekanurg. Hans stor glädje inom hantverket är byggnadskonsten, och han studerade arkitektur och ingenjörskonst vid en stor akademi (var?) innan han kom och, till en början motvilligt, återtog faderns tron. Han gillar det som är storskaligt och storslaget. Vetenskapsmän och konstnärer flockas till hans hov - men i enlighet med en vidonisk furstes heder anser Urvin att han skall tjäna sitt folk, och alltså har han satt sitt kännetecken på staden.

Nu kommer vi till där jag behöver er hjälp:
Alltså, vad finns det i staden? Hur har han satt sina spår? Han har regerat i, säg, ett decennium.

Jag gillar det som är lite over-the-top utan att vara alltför omöjligt; jag vill att det snart skall synas när man kommer till Madenburg att man är i Undrens Stad. Hur?

Några idéer jag redan har:
*En hypereffektivt försvarad hamn, med något eller några 'supervapen' som skydd mot inkräktare och pirater. Snillrik design på inlopp etc. är OK, men det vore roligt med några flashiga grejer.
*Ett hypermodernt fort/slott i stadskärnan, förstås.
*Någon sorts nytt vattensystem med en akvedukt eller så, drivet av vinddrivna (vattendrivna? flogistondrivna?) pumpar så att man har ett eller flera torn med snurrande grejer på.
*Ett observatorium för astronomiska och meteorologiska studier? Kanske i en ballong? Eller ett av de där teleskopen a la Herschel som är stort som en skorsten?
*En linbana/spårväg som går upp och ner för stadens brantaste backe upp till slottet? Drivs hur?
*En heliograf, så att man kan signalera med speglar eller lyktor inom staden med omnejd (utbyggnad i furstendömet?)

Vad mer, stort och smått, kan det finnas där? Gärna visuella grejer som rollpersonerna kan upptäcka...

En grundläggande kampanjidé är att det finns en sorts träskigt/mossigt delta nära staden (jmf. Neapel) som tenderar att sprida frossa. Endast en samling herdefamiljer kan bo där och sköter sina getter, och det är en vanlig plats för laglösa att gömma sig på. Fursten vill torka ut detta med massiva pumpar, dikningsmaskiner och kanaler och odla upp det. Många är emot detta. Inte ens hans djupa kassakistor kan bekosta det utan han vill dra in rikets patricier. I gengäld lovar han dem ägor där, men han har också utlovat en jordreform åt plebejerna. Vissa mystagoger påstår att det kommer att straffa sig att dika ut området (de pratar om fluxen och/eller grundvattnet), men man vet att fursten är impopulär bland konservativa ekomantiker. De laglösa (flodpirater? rövare? luminater med ett svärtat nexus?) som gömmer sig där vill inte bli utjagade, och herdefamiljerna (skall man köra en etnisk kliché och göra dem till fauner?) vill inte riktigt flytta - de är VANA att bo där.

Furstens geni räcker inte för att ensam genomföra alla sina idéer, så han försöker locka till sig mekanurger som kan arbeta för honom (rent speltekniskt fixar han som mest Koncept och Teorier och så får folk utveckla det åt honom). Trots detta har han knappt tid för sin unga hustru, som dock hunnit föda honom ett barn. Pojken har redan visat att han har sin fars talang och en dag kommer han att uppfinna dynamit och spränga borgen i luften. Det ryktas att furstinnan har tagit sig en eller flera älskare och att de konspirerar mot fursten. Hennes yngre bror, stadigvarande boplats på stadens tavernor, brukar dock ta sådana anklagelser som en anledning att utmana vederbörande på duell. Han har ännu aldrig förlorat.

Vilka andra personer finns kring hovet? Förutom sedvanlig personal och nämnda mekanurger bör där också finnas lärda (särskilt naturvetenskapsmän, men det här är renässans och några hårda gränser finns inte), konstnärer (da Vinci?), kondottiärer, spioner, charlataner, snyltande släktingar och ambassadörer.

Vilka andra maktgrupper kan man finna i staden? Vilka leder dem? Vilka intressen har de?

Någon som har några idéer på lut, eller ska jag kopiera jordisk historia som vanligt?

mvh
Erik
 

Axelsson

Warrior
Joined
9 Jun 2000
Messages
336
Location
Munkedal, Bohuslän
Här skriver man sitt längsta svar hittils och så säckar datorn ihop. AAARRGGHHH :gremmad: Nu kommer det i alla fall i kortare version.

Ska det vara ett enskilt furstendöme eller bara en stad med omnejd? Om det till hör Blå kejsardömet så är det ju bra om det ligger i närheten av Frekre, som säkerligen är ytterst intresserade av utvecklingen i staden. Bra ursäkt för att skicka spelarna däråt.

Läste om att Pythagoras satte eld på romarnas skepp med hjälp av konkava speglar(tror jag).
Jag hade en fundering på en kombinerad staty och mekarobot (har tittat alldeles för mycket på Disneykanalen över jul), men det kanske är lite väl att ta i.

Den förre fursten handlade med kryddor, någonstans bortom silveröarna. Läget har varit väl förborgad hemlighet, men nu har ett par handelshus satt in stora resurser för att avslöja var ögruppen finns.

För att driva alla mekanismer kan man ha ett jättelikt vindkraftverk som syns flera mil från staden. Kanske i kombination med ett vattentorn, så kan folk få rinnande vatten.

Annars är väl en mer rättrogen ekomantiker ett hot om han lyckas uppvigla folket, kanske inspirerad av hieroforen i Vertoid. ”– Han lägger sina pengar på dessa vansinniga maniker, medan folket far illa.”

/Mattias
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Pythagoras hade varit väldigt död väldigt länge när romerska imperiet uppkom, men du tänker på Arkimedes. Han konstruerade bevisligen en hel del skojsiga manicker när romarna anföll hans hemstad Syrakusa på Sicilien, och det påstås att en av dem var en grej med speglar som satt eld på de romerska skeppen. Man kunde ju ha det där signaltornet och så kan det transformera sig till en samling speglar som koncentrerar en ljusstråle till att sätta eld på grejer med...

Vad gäller vandrande statyer så finns ju legenden om Talos - se artikeln om automater på www.rollspel.com. Det kunde ju vara ett hemligt vapen. Jag tror det egentligen är mer sannolikt inom Gondicas paradigm än hyperspegeln... :gremtongue:

Zagrosia är ju arketypstället för kryddor... nån krydda folk inte associerar med Zagrosia (som är nåt slags Indien) så inte peppar eller så... Vanilj? Någonting från Pärlemoröarna?

Ett väderkvarnsförsett vattentorn är ju ball. Om man pumpar upp vatten med vädervingarna när det blåser kan man ju använda vattnet för att driva mekanismer sedan... lagrad kraft.

Man behöver iofs inte vara alltför nära vare sig Frekre eller BK för att bli involverad med dem - deras inflytande sträcker sig ju över hela Vidonia och bortom...

Erik
 

Axelsson

Warrior
Joined
9 Jun 2000
Messages
336
Location
Munkedal, Bohuslän
Pythagoras hade varit väldigt död väldigt länge när romerska imperiet uppkom

:gremblush: Trötta trebarnspappor får vara förvirrade ibland.

Var ligger pärlemoröarna? Andra kryddor kunde vara kryddnejlikor och muskot. Boktips: Muskotkriget av Giles Milton.

Ett väderkvarnsförsett vattentorn är ju ball. Om man pumpar upp vatten med vädervingarna när det blåser kan man ju använda vattnet för att driva mekanismer sedan... lagrad kraft.
Om inte annat kan man anfalla dem när man är förvirrad.

Vad gäller vandrande statyer så finns ju legenden om Talos - se artikeln om automater på www.rollspel.com. Det kunde ju vara ett hemligt vapen. Jag tror det egentligen är mer sannolikt inom Gondicas paradigm än hyperspegeln...

En tio meter lång staty av en gammal hjälte/gud som gnisslande och bolmande svart rök, kommer klivande ut på slagfältet hade skrämt till och med den allra sturskaste minotaur. Däremot vet jag inte riktigt om han klarar att kliva över stadsmuren? Det borde vara något man arbetar på och Frekre gärna vill lägga händerna på

/Mattias
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Var ligger pärlemoröarna?
Jag skrev forst om dem i min Skepparhistoria om Kannibalernas kungarike, eftersom det ar en legend som folket dar berattar. Da antog jag att det ar pa odefinierat stalle i Varldshavet. Sedan namns de som ursprung for huratongafolket pa Pathen-oarna utanfor Vastus Magnus' kust. Fortfarande odefinierat stalle i Varldshavet.

Tank Polynesien/Mikronesien. Det ar inte pa den karta over Pangaia man ser i regelboken, det ar en lite ogrupp utanfor den.

Talos var tankt att vara en sorts mecha-rustning. Om den ar tankt att forsvara staden finns det nog plats for honom att slinka ut nagonstans. Han behover nog en mekanurg som pilot.

Erik, fran sin fastmans amerikanska dator.
 
G

Guest

Guest
För att avvika lite från fantastiska mojänger av mer eller mindre fantastiska slag så tänkte jag på något mer down-to-earth: gillen!!!

I en sådan blomstrande stad kan jag tänka mig att det finns många och konkurrerande gillen som skulle kunna vara iblandade i olika maktstrider.

T.ex. grovsmeder, stenhuggare, byggare etc. Alla dessa yrkesmän krävs för furst Urvin tem-Barat ran-Ymads konstruktioner och mutar man rätt person i den kedja som krävs för uppbyggnaden så kan man lätt sabotera hela konstruktionen.

Skulle hantverkare hyras in utifrån så har man en spänd situation som bäddar för konflikter där de sammansvetsade Madenburg-gillena försöker skrämma bort de främmande hantverkarna och allt kan utvecklas till något som närmast kan liknas med ett maffia-krig (sabotage, mutor, utpressning, lönnmord etc.).

Detta skulle självklart både rättrogna ekomantiker, furstinnan och andra rivaler försöka utnyttja till max. Problemen börjar hopa sig och en liten sammansvetsad grupp trogen furst Urvin måste lösa problemet på ett snabbt och diskret sätt.

Eller?
 

Hybris

Veteran
Joined
7 Aug 2000
Messages
139
Sofister eller nåt åt det hållet

En stad fylld av kunskap borde ju dra till sig alla sorters "intelektuella". Kanske skulle det kunna uppkomma en konflikt mellan rika patricier som anser att konst och vetenskap inte ska vara till salu, och plebejjer som lever på att undervisa andra för pengar. Då patricierna har pengar har kunskapen och historian alltid tillhört dem, men nu när plebejjer kan leva på att undervisa håller patriciernas kulturella och vetenskapliga makt på att urholkas av plebejiska uppstickare.
Andra kanske inte uppskattar konkurans och försöker att göra sig av med rivaliserande lärare. Vissa kanske utmanar varandra på kunskapsdueller eller debatter på gator och torg. Tänk lite grekland/Athen under sena 400 och tidiga 300 - talet f.Kr.
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,048
Location
Port Kad, The Rim
Re: Gillen

Det är helt rätt med gillen för olika yrkesgrupper och maktkamp dem emellan.

Det azuliska ordet för gille är "collegium" på kejsarerans språk och "collegio" på den sena Blå Erans azuli.
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Erik gillar gillen...

I like, sa jag spinner vidare: 'Gille' betyder ju faktiskt fest, och en av de viktigaste funktionerna for historiska gillen var faktiskt att ordna sammankomster for medlemmarna. I en stad dar hantverkare far mer och mer betydelse maste naturligtvis dessa arliga fester locka viktiga personer fran samhallets alla skikt, istallet for enbart medelklassiga hantverkare.

Gillen hade ofta religios framtoning i verkligheten - darav de urspurngliga frimurarnas mysticism (faktiskt - om man har som jobb att bygga kyrkor frotteras man ju med religion dagligen). Om nagot viktigt gille utgor en religios maktfaktor (nagot ekomantiskt... Tradgardsmastare?) kan de vara en bra kanal for ekomantiskt inflytande.

Pa tal om katedralbyggare, sa var de ju kringvandrande hantverkare. Jag kan tanka mig att manga av furstens byggen har lockat till sig sadana. Kanske en del av dem inkluderar kringstrykare...? Eller folk fran ett avlagset land?

Erik
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Re: Sofister eller nåt åt det hållet

Jag gillar iden med en stad full av larda, men Vidonias patricier har inga skrupler mot att tjana pengar, i motsats till var varlds feodala aristokrati. Vidonias akademier skapades av Imperium Azul for att forse imperiet med dugliga tjansteman och tekniker.

Sa de och uppstickarna maste ha nagot annat att grala om. Kan det vara sa att fursten glatt anstaller en smart plebej hellre an en patricier han gick i skolan med, stick i stav mot gammal tradition?

Erik
 

Hybris

Veteran
Joined
7 Aug 2000
Messages
139
Re: Sofister eller nåt åt det hållet

Det skulle ju kunna vara så att Patricier får privilegier i form av att få "gå före i kön" p g a sin status eller att deras föräldrar är gamla elever som bidrar med pengar till Akademin. Detta skulle kunna vara grogrunden för en alternativ akademi. Akademin saknar kanske de tillgångar som den andra har i form av byggnader och pengar, men uppvägs av att de som undervisar och får en platts där faktiskt förtjänar den och att vissa läromästere föredrar plebejiska "oslipade" diamanter. Kanske kan radikala nya idéer lättare spira i en sådan miljö som inte på samma sätt är beroende av bidrag och en stor byrokratisk apparat. Vem vet, kanske de kan bli så farliga att fursten känner att han måste lägga bann på dem vilket gör att de ist går under jorden och utvecklas till något slags hemligt syskonskap som försöker att förändra samhället? Kanske det skulle vara lika spännande att försöka och beskriva hur den alternativa akademin försöker att bygga upp en respektabel läroanstalt.

En annan företéelse borde väl var klassiskt konkurerande kampartsskolor á la wuxia. De behöver ju inte vara fiender och mästarna kanske har stor respekt för varandra, dock hindrar ju inte detta de unga hetsiga eleverna från att utmana varandra på olika test och prov. Tänk röda/vita rosen fast i en vidonsk kampartsmiljö.
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Pa tal om akademiska intriger...

Eftersom jag ar en egofixerad javel maste jag naturligtvis paminna om mitt stycke om aristosofiska stormastare pa Ravspels sajt: Skuggornas Kollegium borde definitivt ha en eller flera man i Madenburg pa jakt efter kunskap och akademiskt inflytande. (Kollegiet har inget emot mekanurgiskt vetande, i motsats till andra aristosofiska rorelser, de tycker bara illa om den sedvanliga mekanurgiska individualismen.)

En annan företéelse borde väl var klassiskt konkurerande kampartsskolor ["kampart"?? :gremcrazy:] á la wuxia.
Forvisso! Dock skulle jag foredra konkurrerande faktkonstskolor; det ar betydligt mer europeisk renassans, och de har samma attityder som stridskonstutovare i wuxiafilmer, inklusive hemliga tekniker (la botta secreta, hemliga slag), en uppkaftig attityd, sarskilda traningslokaler (en salle funkar ungefar som en dojo) och i vissa fall aven vidhangande mysticism (anhangare av vissa former av italiensk faktkonst studerade platonisk filosofi och sakral geometri).

Erik
 

Hybris

Veteran
Joined
7 Aug 2000
Messages
139
Re: Pa tal om akademiska intriger...

Dock har jag alltid funnit att just kamparterna är en av Gondicas många styrkor. Näst intill alla rollspel har med ett system för obeväpnade stridskonster utan att igentligen förklara varför de har kommit till. I Gondica ges en naturlig förklaring som inte känns speciellt anakronistisk och dessutom öppnar för en ny aspekt. Jag tycker att fäkning verkligen är spännande och intressant, men obeväpnat självförsvar är en kul krydda när den är välförklarad. Under renässansen kom många portugisiska sjömän tillbaka från Fillipinerna, där hade lärt sig en Kali-stil som blandade vapen och obeväpnad strid. Senare utveckldes detta till Escrima om inte mitt minne sviker mig helt. Hela tanken med att vem som helst kan vara en mästare utan några attribut tilltalar mig.
 

Hybris

Veteran
Joined
7 Aug 2000
Messages
139
Mekanurgiska undervärk & män av rätta virket....

Något som en upplyst furste borde lägga mycket pengar på är ett effektivt brandförsvar. Tänk er grupper av modiga individer som offrar liv och lem för att kunna rädda kattungar och krutlager. Understädda av mekanurgiska pumpar som kan leda vatten från hamnen/akvedukten eller liknade är ett måste. Tryckluftdrivna sandsprutor som kväver elden. Kanske kan man t o m konstryera en rökdykardräkt med hjälp av mekanurgiska metaller och material. Denna står emot värme och kanske kan vara syreförsörjd av en pumpvagn. Varje brandskyddsgrupp leds av en mekanurg. Givetvis är det stor konkurans om äran att få anställning som brandbekämpare. Mycket kan byggas runt detta....
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,048
Location
Port Kad, The Rim
Re: Mekanurgiska undervärk & män av rätta virket....

En briljant idé som är mycket termalisk.

Det moderna brandförsvaret uppfanns av en man som gärna så sig som en upplyst despot: kejsar Napoleon. Han såg till att brandmännen fick stiliga uniformer, militär organisation, en ståtlig yrkesbeteckning ("pump-sappörer" inom "pump-kåren" om min usla franska tolkar orden rätt) och bra PR i dåtidens press. Än idag har brandkåren i Franrike synnerligen gott rykte.
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Madenburg, Undrens Stad, uppdateringar

  • En grupp mystagoger hävdar att detta skulle störa fluxen och kunna orsaka missväxt.
  • Sankmarkerna utgör faktiskt en del av stadens försvar mot Galbreburg, eftersom man inte kan leda en armé eller en flotta genom dem.
  • Om folket kring Madenburg tilldelades jord skulle detta göra att man skulle ställa sådana krav även i övriga riket. Även ledarna i grannstaterna anser att detta skulle kunna locka deras plebejer till revolt.
  • De som bor i sankmarkerna har inte lust att flytta. De är varken många eller ansedda, men har svurit att göra väpnat motstånd mot utdikningen.
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Telbir enligt grundboken (Anders?)

Jag trodde inte Telbir nämndes alls i grundboken, men i beskrivningen av Gistor (se SLP-kapitlet för Atreburg) nämns det att denne stöder omstörtande verksamhet i Telbir!

Eftersom Gistor är den Krösus han är utgår jag från att han skulle tjäna på att handelshuset som fursten äger går i konken. Frågan är vilka hans kontakter är? Rollpersonerna?

Erik
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Siffror och annat trist

Via kabbalistiska beräkningar har jag kommit fram till att en yta på 40000 kvadratkilometer och en befolkning på 1,1 miljon inte är orimligt för landet.

Madenburg har då om vi tänker oss en rejäl storlek ca 19000 invånare. Det finns en till stad på 14000 invånare (vad heter den?) och 13 köpingar med 1000 till 8000 invånare; sedan är landsbygdsbefolkningen utspridd i ca 1400 småbyar med i genomsnitt 700 personer. (Dessa siffror inkluderar barn, gamla och hela baletten). Jag antar att 4 av köpingarna är 'garnisonsstäder' till skydd mot Galbreburg (buuuh!)

En stad av Madenburgs storlek har ungefär 50 tavernor eller restauranger (många människor kan inte laga mat hemma och definitivt inte äta eller dricka i lugn och ro) men bara 10 genuina värdshus (dvs. platser där man kan både äta och sova). Det finns ca 200 patricier i staden, uppdelade på ca 20 hushåll. Staden har en storlek på ca 1,3 kvadratkilometer.

Min källa till dessa siffror pratar om en vaktstyrka på ca 125 man - en per 150 invånare - vilket antagligen inkluderar furstens nya fina brandkår. Vad gäller folks andlinga välbefinnande bör det finnas ungefär 19 mystagoger i en stad av sådan storlek och några fler mentorer (om det är samma ratio som i byarna, ca 25 stycken), men furstens kyliga inställning till ekomantin gör nog att heliga kvinnor utövar sitt yrke annorstädes. Statistiskt sett borde ett land av Telbirs storlek ha ca 110 mekanurger; vi kan nog kallt anta att landet har lite fler, och att åtminstone hälften hänger i huvudstaden... med tanke på de speciella ekonomiska förhållandena, säg 75 stycken. Detta inkluderar alltså lärlingar och hantlangare med mekanurgisk talang men inte familjer och vanliga underhuggare.

Erik
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Gillen och liknande i Madenburg

Körsnärgillet har 45 mästare, varav en del bereder pälsverk till plagg av olika slag, medan andra förädlar skinn till pälsar som används av andra hantverkare, t.ex. hattmakare och pungstickare. Råmaterialet kommer i stor utsträckning som import, främst från Digerveden. Flera av mästarna kan mer adekvat beskrivas som pälshandlare som exporterar pälsverk över hela landet och utanför; två av dem är av patricierätt. Körsnärsgillet arbetar aktivt för att en koloni av Nygaards typ upprättas i Digerveden; detta skulle göra deras råvaror billigare. I detta syfte arbetar de med Det Gyllne Städet.

Skräddargillet har inte mycket inflytande; många medborgare syr sina plagg själva (eller snarare, familjens kvinnor gör det) och deras varor är inte av nödvändighet dyrbara. De har inte lyckats få exklusiva gillesprivilegier, och de 36 mästarna behåller sin ställning enbart genom hävdandet av hög kvalitet. De försöker med brist på framgång stödja utvecklandet av flogistonvävstolar, i konflikt med Skyttelns Skråsystrar.

Bårdskärarnas Gille förenar barberare och badare, men också många simpla fältskärer – dessa yrken tenderar att falla samman. Det enda gillesprivilegium de utverkat är att endast badarmästare (av vilka det finns 10 i staden) får driva badinrättningar, i utbyte mot kontroll av hygienen och att de ser till att badhusen inte är förtäckta bordeller. En av dessa badmästare är mystagogen Ulirna tar-Karst. Gillet har försökt få någon sorts standard för utövande av kirurgi, men trots uppvaktande av Vita Rosen (bland annat genom donationer och att gesäller måste arbeta som tjänare vid hospitalet) och andra ekomantiska auktoriteter har det inte lyckats. Gillets skylt, med rakkniven och borsten, intygar dock för många att innehavaren kan förväntas dra ut tänder, skära bort vårtor eller spjäla ben utan att ta livet av patienten.

Det Gyllne Städet förenar de hantverksmästare som arbetar med ädelstenar och ädla metaller. Gillet har hela 26 mästare, och av viss tradition inkluderas optiker, urmakare och instrumentmakare i deras skara, och bland dem finns fyra aktiva mekanurger. Gillet har ett monopol på handeln med ädla metaller i staden, och sex av mästarna är patricier. Däremot får man sälja smycken, husgeråd av ädla metaller etc. fritt, och mycken kram säljs utanför gillets kontroll. Gillets makt beror dels på att medlemmarna är rika och förnäma, dels på det inflytande de har över fursten. Det Gyllne Städet var nödvändiga för att skapa Spegeltornet, och i utbyte fick medlemmarna extra privilegier – bland annat äger gillet rättigheterna att slå Madenburgs mynt. Det Gyllne Städet arbetar för att Madenburg skall skaffa sig en koloni i Digerveden, för att skaffa guld till billigare priser. De försöker i gengäld stoppa utdikningarna av deltat, som de anser kostar mer än de smakar. Istället skall de fattiga erbjudas ett nytt liv i Digerveden!

Brödbröderna är ofta systrar; det förenar vanliga bagare med socker- och pastejbagare. De har inte lyckats utverka någon formell regel som säger att man måste vara medlem för att få tillstånd av stadens råd att sätta upp en verksamhet som kräver en bakugn, men i praktiken får man inte ett sådant tillstånd utan ett mästarbrev från gillet. Gillet har 62 erkända mästare, de flesta som sagt mästarinnor. Stränga regler säger hur mycket bröd får kosta, men ädlare bakverk får man ta ut vad pris man kan för.

Lodets Kollegium är kanske det mäktigaste gillet i Madenburg; det organiserar stenhuggare och murare, och ingen byggnad får uppföras utan deras medlemmar. De ständiga offentliga byggnationerna har lett till att det finns runt 60 mästare i staden vid varje givet tillfälle. Kollegiet räknar stolt sina anor till azulisk tid och anser att de bevarar det azuliska imperiets stolta byggnadskonst. Genom att så många av dess mästare befinner sig på språng finns en mer utarbetad tradition av utbyte med andra städers gillen, och regler och ceremonier är många och långa. En unik företeelse är att ett examensbevis från en akademi i ämnet arkitektur eller ingenjörskonst räknas som ett gesällbrev, även om många mästare som arbetat sig upp med händerna ser ned på ’akademikerna’. Gillets stormästare, patriciern Tegar tem-Ulaf ran-Solon, har gjort båda, och är därför en populär och uppskattad ledare. Genom gillets inflytande över fursten (och vice versa) är han också en av Madenburgs mäktigaste och rikaste män.

Den Resta Stolens Skrå är ”lodarnas” främsta konkurrenter och vedersakare, med runt 70 mästare. De organiserar timmermän, takläggare och liknande yrkesmän och har samma privilegier som stenhuggarna. De började som en organisation för att hjälpa medlemmar som förolyckats i arbetet, och deras familjer, och har tydliga religiösa förtecken, vilket inkluderar att de har stadens största och ståtligaste gillestempel. Fromhet har länge varit en väsentlig egenskap för att avancera i gillet, och detta gör att de försöker sätta ideologisk press på fursten. Ibland tar sig de bägge byggargillenas fiendskap sig våldsamma uttryck, vilket oftast innebär att gäng av lärlingar och gesäller bestämmer sig för att ge varandra stryk. Gillets stormästare, Hakun tem-Sant, är en mycket gammal man, men fortfarande en skicklig talare.

Skyttelns Skråsystrar organiserare vävare, mattvävare, tältmakare och färgare av bägge könen, trots namnet. Medlemmar har monopol på import och export av kläde, ull och lin, och flera inflytelserika medlemmar är därför patricier som främst sysslar med klädeshandel. Däremot har de inget monopol på att väva eller färga tyg. Utanför gillet har några mekanurger – efter en dusör från fursten – försökt etablera ett väveri där flogistondrivna automater utför vävandet, men Skråsystrarna har utnyttjat sitt monopol för att driva dem av fältet. De har ännu inte gett upp, men fursten stödjer dem inte aktivt längre. De rika skråmästarna har därför börjat stödja furstens ekomantiska vedersakare.

Krämarkollegiet affekterar att de är ett gille, men är främst ett handelsbolag som förenar de som handlar med kryddor, ljus, parfymer, tobak, chai och mycket annat. Genom sin betydelse som återförsäljare inom furstens handel har de fikat åt sig privilegier för försäljning av många av dessa varor, fast det sägs att fursten också försöker kontrollera stadens ekomantiska organisationer på detta sätt – Krämarkollegiet kan styra tillgången på örter och andra medicinska ingredienser, vilka fursten utverkat prisstopp på ”av humana skäl”. Parfymören och mystagogen Eona tar-Pilas är en av få ekomantiska auktoriteter inom staden som står på furstens sida.

Repslagarnas Gille har egentligen bara 10 mästare som är repslagare; genom en uppluckring av medlemskraven har man kommit att organisera stadens skeppsfurnerare (omkring ett tjugotal), och skaffa sig monopol på försäljning av mer än en typ av förnödenhet på samma plats. Denna fiffiga lag, antagligen genomdriven via skeppsredare genom de facto-monopolet på pålitligt tågvirke, förhindrar att flera typer av varor säljs i samma lokal om inte säljaren är mästare i repslagargillet. Flera av medlemmarna har blivit mycket rika. Fastän han inte är gillesmästare, är den mäktigaste Pylast tem-Lauk ran-Aspi, som inte bara köpt sig en patriciertitel utan också enorma hampaodlingar, för att försörja och dominera marknaden på tågvirke. Repslagarna är kända för sina rena maffiametoder – som ran-Aspi säger: ”Det finns mer än en sak man kan göra med en snara.”

Skrået för Tunnbindare och Svepare har inte lyckats få några egentliga privilegier, men enbart medlemmar i gillet kan bränna in gillesstämpeln på sina varor, och det är inofficiellt ett märke på att tunnan faktiskt rymmer det den ska. Gillet har 35 mästare, och är upptaget med att förse handelsmän, sjökaptener och byggnadsindustrin med tunnor, remmare och dylikt.

Gehäng-, bältes- och spännesmakarnas med Pungstickarna Gillesbröder har mycket längre namn (och mycket bisarrare gillesskylt; det antas vara en syl men ser ut som något snuskigare) än de har inflytande. Sammanslagningen av mästare inom många olika discipliner (för närvarande 53) har inte förlänat dem några furstliga privilegier, men har i viss mån hindrat att de som handlar i gross med läder och pälsverk inte drivit upp råvarupriserna.

Skrået för hatt- och handskmakare har enbart ett trettiotal medlemmar, men är främst en vänförening som håller nere priset på skinn och kläde. Gillesmästarinnan Ylirba tar-Korba har utverkat furstligt privilegium såtillvida att ”staten” aldrig köper annat än från skråets medlemmar. Detta beror främst på att modisten är en av furstinnans förtrogna.

Sadel- och seltygsmakarna saknar också formella privilegier; gruppens 29 mästare säljer mer än andra eftersom deras namn garanterar kvalitet, inte på grund av några stadslagar.

De Två Rankornas Gille har monopol på bulkförsäljning av öl (humleranka) och vin (vinranka) i staden; genom detta kontrollerar man också stadens 10 värdshus, medan ingen kvalitetskontroll eller gilleslag finns för tavernor och enklare ställen. Endast medlemmar av gillet får erbjuda sovplatser åt resenärer, för att upprätthålla brand- och säkerhetsföreskrifter. Man bryr sig sällan om änkor som hyr ut rum per natt eller dylikt, men driver sedan länge hetsjakt på tavernaföreståndare som gör detsamma. Efter midnatt och till gryningen får därför ingen vistas i en lokal som säljer mat eller dryck, förutom vid de 10 egentliga värdshusen. Frikostiga gratismåltider och –sprit till stadsvakten gör att denna lag uppehålls väldigt nitiskt. Brännvinsbränning och –försäljning är ett furstligt privilegium; det är inte bara lönsamt utan en militär angelägenhet.

Den Blodiga Knivens Gille är inte något lönnmördargille (men låt gärna rollpersoner tro det); de organiserar slaktare och garvare. Av hygienskäl krävs särskilt tillstånd för att syssla med dessa stinkande hantverk, och det ges enbart åt gillesmästare. 15 slaktar- och 10 garvarmästare utgör gillets ledning. Däremot täcker deras privilegium inte in slakt och försäljning av fjäderfä. Detta sker dock sällan i bulk, och oftast utanför stadsmurarna i vilket fall. Elastovatos heter den väldige minotaur som är den enda icke-människan bland stadens gillesmästare. Större delen av gillet tillhör hans folk. De försöker hjälpa minotaurer som kommer till Madenburg att få hederliga arbeten och att inte bli lurade av människor.

Månglarnas Enade Skrå är ett annat exempel på en intresseorganisation maskerad som hantverksgille. Medlemmarna säljer varor som fisk, vatten (jo, vattenbärning är ett yrke), ved, kol och hö och halm. Skrået är ett försök att skapa privilegier och öka priserna (samt att sänka lönerna för kuskar och dragare), som ännu inte lyckats. Man samarbetar med Repslagargillet för att komma någon vart, eftersom man ofta förser skepp med varor. Månglarna försöker också importera ”gästarbetare”, ofta minotaurer, som kan ha svårt att få andra jobb och kan utnyttjas för en billig penning. Den Blodiga Knivens gille har därför av etniska skäl kommit i konflikt med Månglarna.

Dragarbröderna är en fullständigt inofficiell sammanslutning av dragare (professionella bärare), kuskar, sjåare och andra ”transportarbetare”. De har inte utverkat furstlig rätt att kalla sig ett gille (många dragare har gillen i andra städer), men beter sig i mycket som ett. Bland annat har man faktiskt ett gillestempel, ett tempel i hamnen uppbyggt av medlemmarnas svett som utgör en egen församling över stadsblocksgränserna. Medlemmarna tar också upp ”kollekt” för att hjälpa skadade kamrater. Sedan Månglarna fått sitt gille har dessa skador mer och mer ofta uppstått i bråk med muskler inhyrda från Repslagargillet (ofta arbetslösa sjömän). Dragarbröderna har därför mer och mer börjat söka hjälp hos stadens andra fraktioner. Detta kan bli blodigt.

Bokbindare och –tryckare är inte organiserade, men man får inte sälja, binda in eller trycka böcker eller annat utan en furstlig licens, och papperstillverkning är ett furstligt monopol i hela riket. 13 tryckpressar och 8 bokbindare har givits tillstånd än så länge, och de måste lämna en kopia av allt som trycks till det furstliga biblioteket, som också fungerar som censurmyndighet (inte ovanligt i Vidonia, utan standardprocedur). Furstens bibliotekarie är en av hans gamla lärare från Akademin, metafysikern Ekrit tem-Ulaf ran-Striga. Ekrit trodde han fått en sinekur där han kunde lata bort sin giktbrutna ålderdom, och har till sin förvåning och irritation funnit att han är centrum för furstens informella men omfattande säkerhetstjänst. Han fullgör sin uppgift med viss framgång; på sin hustrus förfrågan varför han satte gubbstrutten där han satte honom lär fursten ha svarat: ”Han är inte 100% kompetent, men han är 100% lojal.” Givetvis har det gjorts försök att trycka saker i smyg i staden, men de som ägnar sig åt eventuellt samhällsomstörtande verksamhet har funnit sig i att trycka pamfletter och dylikt utanför Telbir och smuggla in dem istället.

Penslarnas Skrå organiserar ungefär 25 mästare på målning, rappning och liknande procedurer. Det är det tredje av byggargillena i staden, och eftersom de alltid behövs vid byggnationer har de kommit att vara vågmästare mellan timmermännen och murarna. Gillesmästarinnan Birba tar-Paran gör sig bästa för att förbli neutral och spela ut alla mot varandra. De saknar egentliga privilegier, dock, utan förlitar sig på sitt professionella rykte. Sådana privilegier, liknande de andra byggmästarnas, är Birbas egentliga mål.

Det Svarta Städet grundades samtidigt som Det Gyllne Städet. De är ett gammalt gille; de organiserar alla de olika smeder som krävs för att framställa redskap och husgeråd av icke ädla metaller. De har gamla privilegier som gör det olagligt att arbeta som grovsmed, låssmed, knivsmed etc. utan att vara medlem, och ett femtiotal mästare. Gillet har ett dussintal aktiva mekanurger, och är mycket involverade i furstens affärer. Fursten själv är mästare i gillet, och hans mästarprov hänger i taket i gilleshallen: en höj- och sänkbar ljuskrona av blankpolerat stål.

Möllarnas Kollegium är litet – enbart tolv medlemmar i staden, och ett tiotal andra i de omkringgivande köpingarna och byarna. De är ett försök att organisera inte bara stadens utan hela rikets mjölnare. Detta sker dels för att konstruktionen av stora arbetsmaskiner är något som ligger fursten varmt om hjärtat (och två medlemmar driver flogistonmöllor, varav en som kan förflyttas för att driva kvarnar och sågar på platser där det behövs), dels för att försöka minska makten hos de storgodsägare som hittills kontrollerat odlingen av brödsäd.

Erik
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,048
Location
Port Kad, The Rim
Re: Telbir

Jag trodde inte Telbir nämndes alls i grundboken, men i beskrivningen av Gistor (se SLP-kapitlet för Atreburg) nämns det att denne stöder omstörtande verksamhet i Telbir!

Eftersom Gistor är den Krösus han är utgår jag från att han skulle tjäna på att handelshuset som fursten äger går i konken. Frågan är vilka hans kontakter är? Rollpersonerna?
Onekligen skulle Gistor profitera väl på denna händelseutveckling. Jag tycker därför att den skildring av Telbir som redovisas här är utmärkt.
 
Top