God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 18,551
Vad är det här? Med jämna mellanrum kommer jag skapa en tråd där vi diskuterar en fantasy värld. Jag kommer göra en öppnande post med en genomgång av världen i fråga och vad jag tycker gör det intressant att spela i den och sedan är tråden öppen för fri diskussion. Jag vill mycket gärna både veta vad som gör att ni tycker det är kul att spela i en viss värld och tips på hur man kan göra det på bästa möjliga sätt.
Den här gången fokuserar vi på: Aldea
Aldea är namnet på planeten men kampanjvärldens fokus är kungariket Aldis. Kampanjvärlden är inspirerad av romantisk fantasy vilket är ovanligt för rollspels världar. De flesta kampanjvärldar är inspirerade antingen av Sword & Sorcery så som Conan och Elric. De handlar om våld, glömda skatter, fruktansvärd magi och äventyr. Eller så är de inspirerade av heroisk fantasy som handlar om mäktiga hjältar som slåss mot ondskan i episka strider som avgör världens öde. Romantisk fantasy handlar snarare om magiska världar, karaktärernas känslor och relationer och världen är oftast betydligt trevligare än i de andra versionerna av fantasy. Gillar du Diane Duane, Mercedes Lackey, eller Tamora Pierce är det här spelet för dig.
Aldis är en magisk utopia styrd av en monark vald av en magisk hjort som alltid väljer en god ledare, den godaste möjliga ledaren till och med. Riket är fredligt, vänligt och alla har det ganska bra. Alla har tillräckligt med mat, ett tak över huvudet och tillgång till sjukvård. Folk av olika hudfärger och sexuella läggningar accepterar varandra och inte ens de intelligenta telepatiska djuren blir diskriminerade. De farligaste eller svåraste jobben utförs med hjälp av magi eller personer som vill göra dem. Armen består av frivilliga och är modig och heroisk. Visst, ibland är folk grymma eller deprimerade men överlag är allting fantastiskt. Det är ett utopiskt samhälle som bara skulle kunna fungera med hjälp av magi.
Aldis grannländer är dock inte lika trevliga, där finns Jarzon som är en konservativ teokrati som inte gillar Aldis för att det är ett flummigt hippie paradis, de båda länderna ligger i något av ett kallt krig. Där finns Kern som är det onda landet av ondska som styrs av nekromantiker. Jarzon och Aldis teamar ibland upp för att slåss mot dem när behövs vilket leder till underhållande kulturkrockar mellan de båda allierade arméerna och dessutom ger en chansen att ha Romeo och Julia romanser. Sedan finns det Rezea som är hem åt vandrande eller ridande nomadstammar. Rezea är mer eller mindre en ursäkt att ha med barbar prinsar/prinsessor som kärleksintressen men det passar utmärkt i genren så det är rätt coolt.
Magi: Magi är vanligt och genomsyrar världen, magi finns överallt och är vad som får samhället att fungera så utopiskt som det gör. Det intressantaste med magin i världen är dock de förbjudna formerna av magi. Det är inte egentligen att de magi formerna gör speciellt hemska saker utan snarare att de i sig själva är korrumperande. Detta gör onda magiker till nästan inneboende sympatiska eftersom de ofta försöker åstadkomma bra saker men att magin de använder förvridit deras sinnen någonstans på vägen.
Magin tenderar att med ett par undantag mer likna psionics från andra fantasy världar än traditionell magi. Detta fick mina spelare att göra underhållande jämförelser med Dark sun men är annars inte så där jätte märkbart.
Raser: Aldis är hem till telepatiska intelligenta djur som behandlas på precis samma sätt som människor. Detta är ganska vanligt i fantasy böcker men ovanligt nog att stå ut när det kommer till Aldis som rollspels värld. Så vill du ha magiska äventyr med din talande häst är det här världen för det. Det finns också lite olika fantasy folkslag men de bleknar lite bredvid de talande kaninernas coolhets/gullighets faktor.
Bra äventyr i kampanjvärlden: Aldis stora, stora problem. Det är genuint svårt att hitta på äventyr i Aldis. Saker är generellt bra, det finns ingen stor roll för äventyrar grupper och lag och ordning finns att tillgå ifall något går åt skogen. De bästa äventyrar möjligheterna finns egentligen i grannländerna som är mindre trevliga.
Systemet löser detta genom att föreslå att man gör spelarkaraktärerna till elitagenter direkt underställda monarken som mer hanterar interna hot så som korrupta adelsmän, tjuvgillen och kulter.
Eller så kan man göra som jag gjort när jag använt Aldis som kampanjvärld och haft spelarna som skurkar som vill förstöra Aldis. Det är faktiskt förvånansvärt roligt att förstöra en utopia av själviska anledningar och utforska varför det verkar vara en bra ide för karaktärerna.
Bäst system att köra settingen med: Blue Rose lanserade True 20 systemet som är ett lättviktigt variant system av D&D 3.X och det fungerar ganska bra. Jag tycker dock det gått ännu bättre med ett ännu lättare system, jag körde med Wushu RPG och det fungerade fantastiskt.
Den här gången fokuserar vi på: Aldea
Aldea är namnet på planeten men kampanjvärldens fokus är kungariket Aldis. Kampanjvärlden är inspirerad av romantisk fantasy vilket är ovanligt för rollspels världar. De flesta kampanjvärldar är inspirerade antingen av Sword & Sorcery så som Conan och Elric. De handlar om våld, glömda skatter, fruktansvärd magi och äventyr. Eller så är de inspirerade av heroisk fantasy som handlar om mäktiga hjältar som slåss mot ondskan i episka strider som avgör världens öde. Romantisk fantasy handlar snarare om magiska världar, karaktärernas känslor och relationer och världen är oftast betydligt trevligare än i de andra versionerna av fantasy. Gillar du Diane Duane, Mercedes Lackey, eller Tamora Pierce är det här spelet för dig.
Aldis är en magisk utopia styrd av en monark vald av en magisk hjort som alltid väljer en god ledare, den godaste möjliga ledaren till och med. Riket är fredligt, vänligt och alla har det ganska bra. Alla har tillräckligt med mat, ett tak över huvudet och tillgång till sjukvård. Folk av olika hudfärger och sexuella läggningar accepterar varandra och inte ens de intelligenta telepatiska djuren blir diskriminerade. De farligaste eller svåraste jobben utförs med hjälp av magi eller personer som vill göra dem. Armen består av frivilliga och är modig och heroisk. Visst, ibland är folk grymma eller deprimerade men överlag är allting fantastiskt. Det är ett utopiskt samhälle som bara skulle kunna fungera med hjälp av magi.
Aldis grannländer är dock inte lika trevliga, där finns Jarzon som är en konservativ teokrati som inte gillar Aldis för att det är ett flummigt hippie paradis, de båda länderna ligger i något av ett kallt krig. Där finns Kern som är det onda landet av ondska som styrs av nekromantiker. Jarzon och Aldis teamar ibland upp för att slåss mot dem när behövs vilket leder till underhållande kulturkrockar mellan de båda allierade arméerna och dessutom ger en chansen att ha Romeo och Julia romanser. Sedan finns det Rezea som är hem åt vandrande eller ridande nomadstammar. Rezea är mer eller mindre en ursäkt att ha med barbar prinsar/prinsessor som kärleksintressen men det passar utmärkt i genren så det är rätt coolt.
Magi: Magi är vanligt och genomsyrar världen, magi finns överallt och är vad som får samhället att fungera så utopiskt som det gör. Det intressantaste med magin i världen är dock de förbjudna formerna av magi. Det är inte egentligen att de magi formerna gör speciellt hemska saker utan snarare att de i sig själva är korrumperande. Detta gör onda magiker till nästan inneboende sympatiska eftersom de ofta försöker åstadkomma bra saker men att magin de använder förvridit deras sinnen någonstans på vägen.
Magin tenderar att med ett par undantag mer likna psionics från andra fantasy världar än traditionell magi. Detta fick mina spelare att göra underhållande jämförelser med Dark sun men är annars inte så där jätte märkbart.
Raser: Aldis är hem till telepatiska intelligenta djur som behandlas på precis samma sätt som människor. Detta är ganska vanligt i fantasy böcker men ovanligt nog att stå ut när det kommer till Aldis som rollspels värld. Så vill du ha magiska äventyr med din talande häst är det här världen för det. Det finns också lite olika fantasy folkslag men de bleknar lite bredvid de talande kaninernas coolhets/gullighets faktor.
Bra äventyr i kampanjvärlden: Aldis stora, stora problem. Det är genuint svårt att hitta på äventyr i Aldis. Saker är generellt bra, det finns ingen stor roll för äventyrar grupper och lag och ordning finns att tillgå ifall något går åt skogen. De bästa äventyrar möjligheterna finns egentligen i grannländerna som är mindre trevliga.
Systemet löser detta genom att föreslå att man gör spelarkaraktärerna till elitagenter direkt underställda monarken som mer hanterar interna hot så som korrupta adelsmän, tjuvgillen och kulter.
Eller så kan man göra som jag gjort när jag använt Aldis som kampanjvärld och haft spelarna som skurkar som vill förstöra Aldis. Det är faktiskt förvånansvärt roligt att förstöra en utopia av själviska anledningar och utforska varför det verkar vara en bra ide för karaktärerna.
Bäst system att köra settingen med: Blue Rose lanserade True 20 systemet som är ett lättviktigt variant system av D&D 3.X och det fungerar ganska bra. Jag tycker dock det gått ännu bättre med ett ännu lättare system, jag körde med Wushu RPG och det fungerade fantastiskt.
